Buller och vibrationer ligger fortfarande i toppen av yrkessjukdomar – över 60 procent av arbetsplatserna har inte bedömt riskerna

Därför har arbetarskyddsmyndigheterna i år genomfört riktad tillsyn över buller och vibrationer på arbetsplatserna. Vid inspektionerna observerades brister i bedömningen av bullerrisk i 62 procent av objekten och i fråga om vibrationer var motsvarande siffra 63 procent.

”Om riskbedömningen saknas helt eller har gjorts bristfälligt, kan inte heller företagshälsovården ge en kvalitativ bedömning av den hälsomässiga betydelsen i sin egen arbetsplatsutredning”, påminner inspektör Marjo Vänskä.

Den gällande bullerförordningen är från 2006 och vibrationsförordningen från 2005. Arbetsplatserna har alltså haft tid att reagera på kraven i förordningarna i nästan två decennier.

”Buller som förekommer för ofta på arbetsplatserna kvitteras med att arbetstagarna använder hörselskydd. Och när det gäller vibrationer konstateras det att det inte riktigt går att göra något åt det”, undrar inspektör Marjo Vänskä.

Exponering för buller och vibrationer ska bedömas

En riskbedömning av hög kvalitet omfattar en bedömning av exponeringen. I fråga om både buller och vibrationer har man i förordningarna fastställt verksamhets- och gränsvärden för den yrkesmässiga exponeringen. För att utreda exponeringen behövs i allmänhet mätningar för att man ska kunna granska förhållandena på arbetsplatsen mot med dessa värden.

”Om insatsvärdena för buller och vibrationer överskrids måste man utarbeta ett bekämpningsprogram och börja arbeta med riskhanteringsmetoder. I första hand gäller det tekniska bekämpningsmetoder, ändringar i arbetssätten och arbetsmetoderna och först i sista hand ska man ta till lämplig skyddsutrustning. Å andra sidan kan man med lämplig skyddsutrustning köpa tid för att genomföra tekniska bekämpningsmetoder”, påminner inspektör Marjo Vänskä.