Kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn 30.9.2024: Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark i ett läge med tilltagande geopolitisk osäkerhet

Det geopolitiska läget är alltjämt spänt, vilket har skapat osäkerhet i omvärlden för den finansiella sektorn i Finland. Den ekonomiska tillväxten på årsnivå i Finland är fortfarande negativ och arbetslösheten och konkurserna har fortsatt att öka. Det svaga konjunkturläget har lett till ökade kreditrisker för bankerna. Samtidigt har de sjunkande Euriborräntorna stött och fortsätter att stödja bolånetagarnas återbetalningsförmåga. Konsumenterna rapporterar därför ökade avsikter att köpa bostad och uppta lån och bostadsköpen har stigit i antal. Till följd av de sjunkande räntorna har dock bankernas ränteintäkter och räntenetto minskat. Konsumenternas och företagens förtroende ligger fortfarande kvar på en låg nivå men har dock stigit en aning, och enligt preliminära uppgifter har också BNP ökat under juli-september 2024 jämfört med föregående kvartal. Den tilltagande optimismen och den kraftiga utvecklingen på investeringsmarknaden framför allt i USA har stimulerat efterfrågan på investeringsprodukter och investeringstjänster i den finansiella sektorn och därmed fått investeringsintäkterna att öka.

- Trots att den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark medför det rådande geopolitiska läget alltjämt stor osäkerhet. Ett orosmoment är den ökade sannolikheten för extrema och allvarliga negativa utvecklingsförlopp som hotar den finansiella sektorn. Den senaste tidens hybrid- och cyberangrepp har ytterligare framhävt vikten av en god beredskap och hantering av operativa risker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Kapitaltäckningen i banksektorn fortsatt stark - kreditkvaliteten försämrades ytterligare

Den goda resultatutvecklingen har bidragit till ökningen av kapitalbasen i banksektorn, men kapitaltäckningsgraderna har sjunkit på grund av ändringarna i beräkningsmodellerna under tredje kvartalet. Vid slutet av september låg kärnprimärkapitalrelationen på 18,0 % (12/2023: 18,3 %) och den totala kapitalrelationen på 21,8 % (12/2023: 22,1 %). Tack vare det ökade räntenettot och de fortsatt måttliga kreditförlusterna var resultatet i januari-september alltjämt bättre än vid motsvarande tidpunkt 2023. Räntenettot har dock upphört att öka och vänt något nedåt till följd av minskade ränteintäkter.

De oreglerade krediterna i banksektorn ökade något i fråga om både hushålls- och företagskrediter. Ökningen gällde framför allt konsumentkrediter samt vissa branscher som drabbats av högre räntor och priser och vikande konjunktur, såsom byggbranschen och grossist- och detaljhandeln. Överföringen av lån mellan olika nedskrivningssteg vittnar också fortfarande om ökade kreditrisker för företags- och hushållslån.

Likviditets- och solvensläget i banksektorn är fortsatt starkt. De finländska bankernas upplåningskostnader har vänt något nedåt i takt med sjunkande marknadsräntor; detta gäller såväl inlåning som marknadsupplåning. Refinansieringen av skuldebrev emitterade under perioden med låga räntor kan dock höja bankernas kostnader för marknadsupplåning.

Solvensnivån för arbetspensionsanstalterna stärktes ytterligare

Solvensnivån för arbetspensionssektorn fortsatte att stärkas och var vid slutet av september 129,3 % (12/2023: 126,7 %). Solvenskapitalet har ökat med 4,8 miljarder euro under detta år. Solvenställningen stärktes något till följd av den långsammare ökningen av solvensgränsen jämfört med solvenskapitalet.

Avkastningen på placeringarna i arbetspensionssektorn uppgick till totalt 7,4 % under 2024. Aktieplaceringarna gav en avkastning på 11,2 %, de räntebärande placeringarna på 4,6 % och övriga placeringar på 5,6 %. Avkastningen på fastighetsplaceringar var fortfarande något negativ i år. Av aktieplaceringarna har börsnoterade aktier gett den bästa avkastningen.

I arbetspensionssektorns placeringsallokering sjönk vikten för aktier något under tredje kvartalet, men låg dock fortfarande på en högre nivå än 2023.

Arbetspensionssektorns risktäckningsförmåga mot sjunkande aktiepriser ökade under tredje kvartalet på grund av det minskade risktagandet och den starkare kapitaltäckningen.

Fortsatt stark solvens i liv- och skadeförsäkringssektorn

Livförsäkringssektorns solvens låg på 239,4 % (12/2023: 235,1 %) och skadeförsäkringssektorns på 257,2 % (12/2023: 265,5 %) under tredje kvartalet 2024. Solvensnivåerna stärktes något jämfört med läget i juni 2024. Bolagens kapitalbas ökade  då placeringstillgångarna växte mer än ansvarsskulden, fastän räntenivån sjönk. Solvenskapitalkravet var oförändrat till följd av aktieavyttringar.

Avkastningen på livförsäkringsbolagens placeringar var 4,4 % och på skadeförsäkringsbolagens 6,4 %. Både räntor och aktier gav en god avkastning under tredje kvartalet. Livförsäkringsbolagens premieintäkter steg tack vare den kraftiga försäljningen av investeringsförsäkringar. Skadeförsäkringsbolagens ersättningskostnader steg fortfarande mer än premieintäkterna.

Närmare upplysningar:

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor

• Kapitaltäckningen i banksektorn och i finans- och försäkringskonglomerat 30.9.2024 (excel)
• Arbetspensionsförsäkringsbolagens, pensionskassornas och -stiftelsernas samt arbetspensionssektorns solvens 30.9.2024 (excel)
• Liv- och skadeförsäkringsbolagens solvens 30.9.2024 (excel)