Eurosystemets penningpolitiska beslut
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter.

ECB:s pressmeddelande 12 december 2024
Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken ECB-rådet styr den penningpolitiska inriktningen – baseras på dess uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.
Inflationsnedgången är på rätt spår. ECB:s experter förutspår att den totala inflationen hamnar på i genomsnitt 2,4 procent 2024, 2,1 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,1 procent 2027 när EU:s utvidgade system för handel med utsläppsrätter tas i drift. För inflationen exklusive energi och livsmedel räknar ECB:s experter med ett genomsnitt på 2,9 procent 2024, 2,3 procent 2025 och 1,9 procent både 2026 och 2027.
De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa på ECB-rådets medelfristiga 2-procentsmål. Inhemsk inflation har tickat ner men är fortfarande hög, främst beroende på att löner och priser i vissa sektorer fortfarande, med avsevärd försening, anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången.
Finansieringsförhållandena lättar i och med att ECB-rådets tidigare räntesänkningar gradvis gör det mindre dyrt att låna för företag och hushåll. De är dock fortsatt strama eftersom penningpolitiken förblir restriktiv och tidigare räntehöjningar fortfarande slår igenom i den utestående lånestocken.
ECB:s experter räknar nu med en långsammare ekonomisk återhämtning än i septemberprognoserna. Även om tillväxten tog fart under det tredje kvartalet tyder enkätindikatorer på att den avtagit under innevarande kvartal. ECB:s experter förutspår att ekonomin växer med 0,7 procent 2024, 1,1 procent 2025, 1,4 procent 2026 och 1,3 procent 2027. Den prognosticerade återhämtningen bygger främst på stigande realinkomster – vilket skulle möjliggöra för hushåll att konsumera mer – och för företag att öka sina investeringar. Med tiden torde de gradvis avtagande effekterna av restriktiv penningpolitik ge stöd åt en återhämtning i inhemsk efterfrågan.
ECB-rådet är fast beslutet att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på det medelfristiga 2-procentsmålet. Ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen kommer att följas. Framför allt kommer ECB-rådets räntebeslut att baseras på bedömningen av inflationsutsikterna i ljuset av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. ECB-rådet kommer inte på förhand att binda sig vid en viss räntebana.
ECB:s styrräntor
ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Följaktligen kommer räntan på inlåningsfaciliteten, räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på utlåningsfaciliteten att sänkas till 3,0 procent, 3,15 procent och 3,40 procent, fr.o.m. den 18 december 2024.
Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP)
APP-portföljen minskar i en uppmätt och förutsägbar takt eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterar förfall av värdepapper.
Eurosystemet återinvesterar inte längre alla förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för PEPP-programmet, vilket minskar PEPP-portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad. ECB-rådet har för avsikt att avsluta återinvesteringarna inom PEPP i slutet av 2024.
Refinansieringstransaktioner
Banker kommer att återbetala belopp som upplånats under de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna denna månad. Därmed avslutas denna del av balansräkningsnormaliseringen.
***
ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument för att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på det medelfristiga 2-procentsmålet och bevara en smidig välfungerande transmission av penningpolitiken. Instrumentet för transmissionsskydd finns också tillgängligt för att motverka oönskade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och möjliggör för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.
ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum