En hybridarbetare som är missnöjd med kontoret stannar hemma och arbetar på distans

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.12.2024

I och med hybridarbete har kontorslokalernas betydelse inte minskat, utan förändrats. Kontorslokaler och arbetsplatsupplevelser är starkt kopplade till valet mellan distans- och närarbete. Personer som upplever att en arbetsplats känns mer negativ utför mer distansarbete och är mer benägna att även öka mängden distansarbete. Positivare upplevelser av arbetsplatsens lokaler har i sin tur samband med bättre arbetshälsa.

– Enligt vår undersökning är arbetsro en faktor som gör att man vill arbeta på kontoret. Det innebär möjlighet att fokusera på arbetet utan större störningar och avbrott. Därför lönar det sig att säkerställa koncentrationsmöjligheter på kontoret, även om man i första hand vill stödja möten och samarbete, säger ledande forskare Annu Haapakangas från Arbetshälsoinstitutet.

Lokalernas planering och deras roll som en del av hybridarbetsmodellen

– Arbetstagare med olika distans- och närarbetesprofil har olika behov av kontorslokaler, så lokalernas planering och roll bör övervägas som en del av organisationens hybridarbetsmodell. 
Kontoret ska stödja många olika slags uppgifter och lokalerna ska vara lätta att använda även för dem som inte besöker kontoret så ofta, säger Suvi Hirvonen, äldre expert på Arbetshälsoinstitutet.

Som stöd för utvecklingen av kontorslokalerna har HERO-projektet publicerat utvecklingskartan Kontorslokaler i hybridarbetsmodellen. Utvecklingen kräver samarbete, vilket betyder att kartans utvecklingsfrågor är riktade till många olika aktörer: ledningen, personaladministrationen, de som planerar och förbättrar arbetsmiljöer samt företagshälsovårdssamarbetet.

Bra arbetsro skyddar mot kort sjukfrånvaro

Enligt undersökningen hade en bra arbetsro på kontoret samband med färre korta sjukfrånvaron.

– Resultatet passar bra in i den tidigare kunskapen om stresseffekterna av öppna kontorslokaler. Det som var viktigt i den här undersökningen var att man konstaterade ett samband mellan arbetsplatsens förhållanden och sjukfrånvaron även i hybridarbete, där man mer sällan är på arbetsplatsen, säger Annu Haapakangas.

I forskningsprojektet följde man även upp coronapandemins effekter på mängden distansarbete och antalet korta sjukfrånvaron. Även om distansarbete har blivit en etablerad del av arbetssätten, har förekomsten av korta (1–3 dagar) sjukfrånvaron med egen anmälan förblivit på den låga nivån före pandemin. Distansarbete ökar alltså inte den här typen av korta frånvaroperioder. 

Läs mer

• Slutrapport om Hero-forskningsprojektet:  Erilaisten toimistotilojen, etätyön ja sairauspoissaolojen väliset yhteydet ennen ja jälkeen koronapandemian (på finska, Julkari.fi)
• Utvecklingskartan Kontorslokaler i hybridarbetsmodellen (på finska) kan laddas ned från Arbetshälsoinstitutets temasida Distansarbete, hybridarbetem och multilokalt arbete
• Materialet finns också på projektsidan (på finska): Samband mellan olika kontorslokaler, distansarbete och sjukfrånvaro före och efter coronapandemin – HERO-projektet 2021–2024
  
  

Ytterligare information

• Annu Haapakangas, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, annu.haapakangas@ttl.fi, tfn 050 535 2984
• Suvi Hirvonen, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, suvi.hirvonen@ttl.fi, tfn 050 535 3851