Finländarnas arbetslivslängd ökar sakta

Tiden i arbetslivet och inkomsterna under den är den viktigaste faktorn för intjäningen av pensionen och således också ekonomin under pensionärsåren. Under de senaste åren har PSC tagit fram flera mätare på arbetslivslängd. De nyaste är mätarna för tiden i förvärvsarbete och tiden i aktivt arbete.

– Tiden i förvärvsarbete mäter arbetslivslängden så heltäckande som möjligt och omfattar allt förvärvsarbete för vilket det har betalats pensionsavgifter. Den omfattar också förmånsperioder som överlappar förvärvsarbetet, t.ex. perioder med föräldra- och sjukdagpenning och med arbetslöshet eller arbetsoförmåga. Tiden i aktivt arbete eftersträvar i sin tur att beskriva den del av arbetslivslängden då personen förvärvsarbetar i huvudsyssla, säger specialforskaren Noora Järnefelt.

Av Pensionsskyddscentralens nya undersökning framgår att tiden i förvärvsarbete har ökat långsamt bland finländarna.

Åren 2010–2022 förlängdes tiden i förvärvsarbete från 18 års ålder till ålderspensioneringen med 1,2 år i genomsnitt.

– Mest har tiden i förvärvsarbete ökat bland personer som fyllt 50 år. Från år 2010 till 2022 har tiden i förvärvsarbete ökat med 2,1 år bland personer som fyllt 50 år. Män arbetar i genomsnitt längre än kvinnor. Skillnaden har emellertid krympt, eftersom kvinnornas tid i förvärvsarbete har förlängts snabbare än männens.

Män med lägre utbildningsnivå har svårt att förlänga arbetslivet

Arbetslivslängdens utveckling kan se motstridig ut: den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt, fast tiden i arbete förlängs i slutet och pensioneringarna senareläggs. Det beror på att tiden i arbetslivet har förskjutits till en senare tidpunkt under livscykeln.

– När de som nu går i pension var unga ökade utbildning för examina kraftigt i Finland.  Som motvikt till längre studietider ser vi nu att arbetslivet förlängs i slutändan, konstaterar Noora Järnefelt. 

Hos en del finländare uteblir dock förlängningen. Hos ca var tionde har arbetslivslängden rentav förkortats, vilket är alarmerande.

– Bland dem som förvärvsarbetar en kort tid har tiden minskat ytterligare sedan år 2010, i synnerhet bland män med lägre utbildning. År 2022 hade tio procent av männen högst 16,4 år av pensionsförsäkrad tid i förvärvsarbete när deras ålderspension började, medan motsvarande siffra bland kvinnorna var högst 15,5 år.

Högskoleutbildades arbetsliv verkar däremot öka bra. En modellering av arbetslivet för personer födda 1987, som gjordes i PSC:s undersökning, gav högskoleutbildade en arbetslivslängd på 38 år i genomsnitt. Mångas arbetsliv är också längre än genomsnittet.

– I framtiden kan mer än 40 år i arbete var mycket vanligt, uppskattar Järnefelt.

Mera atypiskt arbete bland kvinnor

Det finns också betydande könsskillnader i finländarnas arbetsliv. PSC:s nya undersökning visar att det förekommer fler perioder med atypiskt arbete i kvinnornas yrkesbanor.

– Kvinnor har fler situationer där förvärvsarbete och någon annan huvudsaklig verksamhet överlappar. Därför är kvinnornas tid i aktivt arbete kortare än mäns på alla utbildningsnivåer.

Familjeledigheter förkortar kvinnors tid i aktivt arbete betydligt mer än männens på alla utbildningsnivåer.

Bland båda könen minskar arbetsoförmåga den aktiva tiden i arbete mest bland dem som har utbildning på mellanstadienivå, men bland kvinnor sker det mer än bland männen.

Överlappande förvärvsarbete och arbetslöshetsförmåner är klart allmännare bland dem som har examen på mellanstadienivå än bland dem som har högskoleexamen. Det accentueras i synnerhet bland kvinnor.

Läs mer

Työurien mittaaminen ja työurien pituuden kehitys eri väestöryhmissä. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 09/2024 (Julkari.fi)

Forskning om arbetslivslängden (Etk.fi)

Specialforskare Noora Järnefelt, tfn 029 411 2152