Arbetslivspensionen fungerar som planerat, men når endast en avgränsad grupp

När den lägsta åldern för ålderspension stegvis stiger, ger arbetslivspensionen en möjlighet att gå i pension vid 63 års ålder för personer som har arbetat minst 38 år i ett arbete som varit ansträngande och som fått en nedsatt arbetsförmåga.  

I en undersökning av Pensionsskyddscentralen utreddes om arbetslivspensionen fungerar som specialpension för personer med tungt arbete eller om den snarare är en sjukpension eller ett sätt att lämna arbetslivet i ett tidigare skede.  

Enligt undersökningen avviker arbetslivspensionstagarna klart från andra grupper som tar ut pension i förtid, såsom sjukpensionstagare eller personer med partiell ålderspension.  

– De som pensioneras med arbetslivspension har arbetat i uppgifter där de utsatts för tung fysisk belastning, vilket kan leda till växande hälsoproblem och svårigheter att klara sig i arbetet nära pensionsåldern. De som pensioneras med sjukpension har däremot ofta hälsoproblem redan flera år innan de pensioneras, vilket är ovanligare för dem som får arbetslivspension, säger specialforskare Aart-Jan Riekhoff från Pensionsskyddscentralen. 

De som får arbetslivspension är ofta män och lågt utbildade 

 Över 90 procent av dem som får arbetslivspension är män. Andelen män är mycket större än för andra förtidspensioner.  

Arbetslivspensionstagarna är relativt lågt utbildade; mindre än fyra procent av dem hade en lägre eller högre högskoleexamen. De som fick arbetslivspension hade också längre arbetsliv än andra grupper.

Ansökan om arbetslivspension avslås oftast för att arbetet inte har varit tillräckligt tungt   

Den vanligaste grunden för ett beviljande beslut om arbetslivspension var sjukdomar i rörelseorganen. Nästan tre fjärdedelar av dem som pensionerades med arbetslivspension hade fått en diagnos om sjukdom i rörelseorganen. Endast mycket få av dem hade en psykisk störning eller en hjärt- och kärlsjukdom. 

Ansökan om arbetslivspension avslogs oftast för att det utförda arbetet inte kunde anses vara tillräckligt tungt eller det inte gick att påvisa att arbetet var tungt. För män var detta orsaken till avslagsbeslutet i 73 procent av fallen och för kvinnor i 79 procent av fallen. 

Arbetslivspensionen blir knappast ett betydligt vanligare sätt att träda ut ur arbetslivet

Sammanlagt 459 personer började få arbetslivspension åren 2018–2023. Användningen av arbetslivspension som ett sätt att träda ut ur arbetslivet i ett tidigt skede kan öka i framtiden, då pensionsåldern stiger ytterligare och den möjliga tiden med arbetslivspension förlängs till sammanlagt två år.  

 – Trots detta finns det ingen anledning att tro att arbetslivspensionen ändras till ett betydligt mer allmänt sätt att lämna arbetslivet, när man beaktar de stränga villkoren för arbetslivspension och det krävande ansökningsförfarandet, säger specialforskare Anu Polvinen från Pensionsskyddscentralen. 

I ansökan om arbetslivspension ska innehållet i arbetslivet dokumenteras i detalj, dessutom behövs ett läkarutlåtande och arbetsgivarens beskrivning av arbetet. 

Enligt specialforskare Aart-Jan Riekhoff kan det krävande ansökningsförfarandet leda till att endast vissa grupper ansöker om arbetslivspension, till exempel de som arbetar för stora arbetsgivare. 

– De som inte känner till arbetslivspensionen eller inte får tillräckligt med stöd i ansökningsprocessen ansöker inte om pensionen, även om de är berättigade till den och skulle gagnas av att gå i arbetslivspension, säger Riekhoff. 

Forskningspublikationen: Arduous careers in times of longer working lives

Närmare: Specialforskare Aart-Jan Riekhoff, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2361, e-post arie.riekhoff@etk.fi 

Specialforskare Anu Polvinen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2218, e-post: anu.polvinen@etk.fi 

Forskningswebbinariet Should people with long careers in demanding work be allowed to retire earlier? ordnas tisdagen 14.1.2025 kl. 14.00–15.15. Läs mer om programmet och anmäl dig på webbplatsen Etk.fi. Webbinariet hålls på engelska.