Unga från låginkomstfamiljer använder färre receptbelagda läkemedel än andra, med undantag av psykofarmaka

Unga från familjer med högre inkomst är mer benägna att använda de vanligaste receptbelagda läkemedlen än unga från familjer med lägre inkomst, visar en ny studie. Till de vanligaste receptbelagda läkemedlen hör bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel samt allergi- och astmaläkemedel.

Unga från familjer som tillhörde inkomstfördelningens högsta fem procent var mellan 15 och 55 procent mer benägna att använda de vanligaste receptbelagda läkemedlen än unga från familjer som tillhörde inkomstfördelningens lägsta fem procent, beroende på läkemedelsgruppen. Skillnaden var störst i fråga om allergi- och astmaläkemedel.

Användningen av receptbelagda läkemedel verkar inte motsvara behovet

Tidigare studier visar att hälsoproblem är vanligare bland unga från familjer med låga inkomster. Om användningen av receptbelagda läkemedel skulle fördelas efter behov, borde unga från familjer med låga inkomster alltså i princip använda mer receptbelagda läkemedel.

– Det är möjligt att unga från familjer med låga inkomster använder mindre receptbelagda läkemedel än vad deras hälsobehov skulle förutsätta. De kan till exempel ha svårt att få vård eller att betala sin självriskandel för receptbelagda läkemedel, säger Heta Moustgaard, specialforskare vid FPA.

Forskarna påpekar att unga från familjer med högre inkomster å andra sidan kan använda läkemedel även för lindriga besvär eftersom de har lättare tillgång till hälso- och sjukvård. Unga från familjer med högre inkomster är oftare studerande med tillgång till skol- och studerandehälsovård och har oftare en privat sjukförsäkring som ersätter privatläkarbesök och självriskandelen för receptbelagda läkemedel.

Användning av psykofarmaka vanligare bland unga från låginkomstfamiljer

I fråga om psykofarmaka var situationen den motsatta jämfört med de övriga vanligaste läkemedelsgrupperna: användningen av psykofarmaka var vanligare bland unga från familjer med låga inkomster. Sannolikheten att unga från familjer med de lägsta inkomsterna använde psykofarmaka var dubbelt så stor som för unga från familjer med de högsta inkomsterna.

Det verkar som om användningen av psykofarmaka bland unga i högre grad motsvarar behovet jämfört med användningen av andra receptbelagda läkemedel.

– Studier visar att psykisk ohälsa är vanligare bland unga från familjer med låga inkomster, så läkemedelsbehandlingen verkar nå den grupp där behovet av den är störst, konstaterar Moustgaard.

Å andra sidan rekommenderas inte läkemedelsbehandling som det primära behandlingssättet för unga vid tillstånd som lindrig eller medelsvår depression. Läkemedelsbehandlingen är dock relativt förmånlig jämfört med den psykoterapi som rekommenderas i behandlingsriktlinjerna. Det finns tidigare belägg för att unga från familjer med låga inkomster till exempel är de som mest sällan får rehabiliteringspsykoterapi som delvis ersätts av FPA.

Uppgifter om 1,5 miljoner finländare

Som material använde forskarna registeruppgifter om nästan 1,5 miljoner finländare födda mellan 1979 och 2003. Forskarna analyserade sannolikheten för att använda de vanligaste grupperna av receptbelagda läkemedel som omfattas av FPA-ersättning i åldern 16–20 år och jämförde den med inkomsterna i samma personers barndomsfamiljer i åldern 11–15 år. I undersökningsmaterialet ingick inte uppgifter om läkemedel som köpts utan recept eller läkemedel som inte omfattas av FPA-ersättningen. Till exempel fås många allergiläkemedel och smärtstillande läkemedel på apotek också utan recept.

Forskarna jämförde också syskon som hade levt med olika inkomstnivåer i barndomsfamiljen. Dessa syskon skilde sig inte åt i sin läkemedelsanvändning, vilket kan tyda på att de skillnader i läkemedelsanvändning som korrelerar med familjeinkomsterna kan förklaras av andra familjeegenskaper som syskonen har gemensamt, snarare än av inkomstnivån i sig. Å andra sidan var skillnaderna i inkomstnivå mellan syskonen än i hela befolkningen, och således kunde man inte genom syskonjämförelsen på ett tillförlitligt sätt jämföra unga från familjer med mycket olika inkomstnivåer.

Närmare information

Den ursprungliga studien: Moustgaard, Heta; Hiltunen, Elina; Malmberg, Satu; Tarkiainen, Lasse; Martikainen, Pekka: Childhood family income and medication use in youth, Journal of Epidemiology and Community Health Epub ahead of print: 15.1.2024. DOI: 10.1136/jech-2024-222129