Inom hemvården går en fjärdedel av chefens arbetstid till rekrytering – reformer av planering och ledarskap är nödvändiga

Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) rapport om äldreomsorgens kvalitet och situation i början av välfärdsområdenas verksamhet, som även sammanställer utvecklingsrekommendationer för tjänsteproducenterna.

Svårt med långsiktig personalplanering – rekrytering tar tid från ledarskapet

Majoriteten (75 %) av de chefer inom hemvården som svarade på uppföljningen bedömde att de lyckats ganska bra med planeringen av verksamheten, men endast 14 procent att de lyckats utmärkt. Svårast upplevde man den långsiktiga personalplaneringen och säkerställandet av en jämn arbetsmängd under arbetsskiftena. I svaren betonades också otillräckliga personalresurser och rekryteringsutmaningar. Dessutom lyfte man fram den stora personalomsättningen och den rikliga användningen av vikarier.

"Enligt utredningen lägger en chef inom hemvården i genomsnitt 26 procent av sin arbetstid på rekrytering. Det är alltså en fjärdedel av de närmaste chefernas arbetsinsats som försvinner från det övriga ledarskapet", berättar THL:s ledande forskare Hanna Alastalo.

Chefer som lägger mycket arbetstid på rekrytering bedömer att deras ledarskapsfärdigheter är sämre än genomsnittet. De bedömde också att de lyckats sämre med planeringen av verksamheten än de som lägger mindre tid på rekrytering. Cheferna inom hemvården bedömde i genomsnitt att de hade sämre ledarskapskompetens än cheferna inom dygnetruntvården.

"Ledarskapet inom hemvården försvåras av avståndet mellan cheferna och vårdarna samt av komplexiteten i hemvårdens verksamhetsmiljö", bedömer docent Antero Olakivi, som är forskare vid spetsforskningsenheten för åldrande och omsorg vid Helsingfors universitet.

Effektivare verksamhetsstyrning skulle förbättra resursfördelningen

87 procent av hemvårdens enheter utnyttjar verksamhetsstyrningssystemet. Av cheferna vid dessa enheter bedömde 71 procent att verksamhetsstyrningssystemet har hjälpt till att fördela personalen väl enligt klienternas servicebehov. Drygt en fjärdedel (27 %) upplevde dock att systemet inte medför någon extra nytta.

"Verksamhetsstyrningssystemen borde utvärderas och utvecklas särskilt med tanke på hemvårdens behov. Dessutom ska man säkerställa att det finns kompetens att utnyttja systemen. I nuläget bedömer cheferna att utnyttjandet av teknik och programvara är deras svagaste kompetensområde i planeringen av vårdarbetet", säger Petra Saukkonen, som är specialforskare vid THL.

Utnyttjandet av verksamhetsstyrningssystemet kan effektivisera resursfördelningen, stödja beslutsfattandet och främja kundorienteringen.

Klientresponsen betonar behovet av att förnya hemvården

Observationerna i rapporten bekräftas av den senaste klientnöjdhetsenkäten inom äldreomsorgen, enligt vilken klientnöjdheten inom hemvården har försämrats under de senaste två åren. Klienterna har gett mer negativ respons om bland annat hjälpens tillräcklighet, beaktandet av önskemål och känslan av trygghet.

"Resultaten understryker behovet av långsiktig utveckling av hemvården och bättre fördelning av resurserna. Hemvården utsätts för ett allt större tryck i och med att servicestrukturen luckras upp. Enheterna borde kunna investera i metoder som stöder personalens engagemang, kompetensutveckling och effektivare rekryteringsprocesser", säger Sari Kehusmaa, ledande expert vid THL.

Rapporten grundar sig i huvudsak på en enkät om uppföljningen av situationen inom äldreomsorgen som genomfördes 2023 bland cheferna inom boendeservicen, långtidsvården och hemvården för äldre. Enkäten besvarades av 2 748 enheter (svarsprocent 92 %), varav 840 var enheter inom hemvården.

Mer information

Kehittyvät iäkkäiden palvelut Suomessa: Vanhuspalvelujen tila -seurannan tuloksia 2023

Hanna Alastalo
ledande forskare
029 524 8609
fornamn.efternamn@thl.fi

Petra Saukkonen
specialforskare
029 524 8289
fornamn.efternamn@thl.fi