Befolkningsskydd i Mellersta Nylands räddningsverks område

Även om Finland för närvarande inte står inför något särskilt militärt hot, är det viktigt att uppmärksamma beredskap och befolkningsskydd. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och skadegörelse av kablar i Finska viken har väckt frågor om hur invånarna skyddar sig vid hot om militär maktanvändning. Befolkningsskyddet delas in i tre grundpelare: självständig beredskap, skydd och evakueringar.

Självständig beredskap

Vid omfattande samhällsstörningar har myndigheterna inte möjlighet att hjälpa alla samtidigt. Därför behövs invånarnas egen beredskap. Självständig beredskap är en viktig medborgarfärdighet som syftar till att hjälpa till att klara av undantagssituationer.

Studera självständig beredskap i inrikesministeriets publikation Beredskap för störnings- och krissituationer. Den innehåller omfattande instruktioner för olika undantagssituationer, såsom el- och vattenavbrott, nätverksstörningar, naturfenomen samt pandemier och militära konflikter.

Bra råd för beredskap hittar du också i säkerhetsbroschyren 72 timmar – Beredskap hemma som publicerats av myndigheter och organisationer.

Skyddsrum

Vid behov tas skyddsrum i bruk på myndigheternas order. Skyddsrum är främst byggda för att erbjuda skydd mot vapenverkan. Under normala förhållanden kan skyddsrum användas som exempelvis lager- och hobbyutrymmen. Det är bra för varje invånare att veta var deras närmaste skyddsrum finns. Skyddsrummets märke är en blå triangel på orange bakgrund. I byggnader utan skyddsrum ansvarar invånarna själva för att skydda sig genom att använda tillfälliga skydd, i praktiken inomhusutrymmen.

Enligt räddningslagen ska ett skyddsrum byggas i byggnader avsedda för boende, arbete och permanent vistelse med en våningsyta på minst 1200 m² (före 2011 var gränsen 600 m²). Skyddsrummet samt skyddsutrustning och -anordningar ska hållas i sådant skick att skyddet kan tas i bruk inom 72 timmar. Ansvar för skyddsrummet ligger på byggnadens ägare. Mer detaljerad information om skyddet får du från fastighetsrepresentanten och byggnadens räddningsplan.

Inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde finns cirka 4800 skyddsrum. Dessa är privata skyddsrum i bostads-, affärs- och industribyggnader och är byggda för den specifika byggnaden eller byggnadsgruppen. Skyddsrummets skyddsplatser är främst avsedda för personer som permanent bor, arbetar och vistas i byggnaden. Inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde finns inga allmänna skyddsrum.

Varningssystem

Inom vårt räddningsområde finns över 70 fast installerade varningssystem. De är placerade i områden med högsta risk, såsom tätbebyggda områden och områden för produktion och lagring av farliga ämnen.

Varningssystemets ljud hörs inte nödvändigtvis inomhus, eftersom varningssystemet främst är avsett för att varna och vägleda befolkningen utomhus att söka skydd inomhus. Som ett kompletterande system kan fordonmonterade högtalar- och varningssystem användas.

Varningssystemen testas den första vardagsmåndagen varje månad genom att ge ett sju sekunder långt testsignal. Vid en verklig nödsituation ges information om behovet av skydd genom en minutlång allmän varningssignal och en varningsmeddelande via medier, som läses upp på radiokanaler, visas vid behov på TV-kanaler och skickas via 112-mobilapplikationen.

Under normala förhållanden uppmanar varningssignalen att söka skydd inomhus. Då skyddar man sig exempelvis hemma, i skolan eller på kontoret och stänger fönster, dörrar och ventilation. Under krigstid är den allmänna varningssignalen en uppmaning att omedelbart söka skydd i skyddsrummet. Fastighetsägare och ansvariga personer ansvarar för att invånarna och arbetstagarna vet hur man agerar när den allmänna varningssignalen hörs.

Evakueringar

Evakuering kan genomföras antingen enligt räddningslagen eller beredskapslagen. Evakuering enligt räddningslagen kallas utrymning. Det sker på räddningsmyndighetens order på grund av brand eller annan olycka eller omedelbart hot om sådana.

Under krigstid baseras befolkningsförflyttningar på befogenheter enligt beredskapslagen. Då beslutar statsrådet vilka områden och vilken del av befolkningen som berörs av förflyttningen. Inrikesministeriet ansvarar för den allmänna ledningen av förflyttningen. Evakueringar genomförs vanligtvis i etapper. I första etappen ges en rekommendation för självständig förflyttning. Rekommendationen specificerar vilka befolkningsgrupper och områden som berörs av förflyttningen. Vid behov utvidgas det evakuerade området.

Utgångspunkten är att en stor del av befolkningen självständigt förflyttar sig från det evakuerade området. Räddningsmyndigheterna ansvarar för arrangemangen för förflyttning av dem som behöver transport och annan hjälp, i samarbete med andra myndigheter och den tredje sektorn. Vid behov inrättas samlingsplatser och -centraler för att stödja förflyttningen, där befolkningen samlas för organiserad transport. Du kan läsa mer om evakueringar i inrikesministeriets publikation Anvisning om planering och genomförande av evakueringar.