En utredning som Helsingfors stad låtit göra visar med vilka åtgärder staden kan nå målen för att minska utsläppen från trafik

I utredningen om trafikens utsläppsminskningar föreslås det att det bildas ett område i Helsingfors som gradvis utvidgas. Inom området får man köra endast med utsläppsfria fordon. Ett utsläppsfritt trafiksystem uppmuntrar att byta till en utsläppsfri bil, använda kollektivtrafik, cykla eller promenera på korta sträckor. Eventuella begränsningar och undantag beaktar invånarnas olika behov.

”Helsingfors har lyckats att minska klimatutsläppen i betydlig omfattning. Utsläppen från uppvärmning och elförbrukning har minskat avsevärt. Istället har utsläppen från trafik inte minskat i tillräckligt snabb takt så att vi kunde. Utredningen som nu är färdig presenterar tydliga åtgärder för att minska utsläppen från trafik”, berättar Ville Lehmuskoski, sektorchef för Helsingfors stadsmiljösektor.

En miljözon minskar stadens växthusgasutsläpp och de bullerolägenheter som trafiken orsakar samt luftföroreningar som är skadliga för hälsan. Innan staden kan fatta ett slutgiltigt beslut om en miljözon, bedömer staden hur zonen skulle påverka till exempel stadens ekonomi, rörelsemöjligheter för människor i olika sociala situationer och företagens verksamhet. Vid beredningen av åtgärderna beaktar staden invånarnas och intressegruppernas behov så bra som möjligt.

Miljözonerna har betydande hälsoeffekter

Minskningen av trafikutsläppen skulle betydligt förbättra stadsbornas hälsa. Miljöns luftkvalitet skulle bli bättre, bullret i stadsrummet skulle minska och trafiksäkerheten skulle förbättras. Gång och cykling skulle däremot öka vardagsmotion. Samtidigt skulle trivseln i staden ökas. Särskilt för personer som bor och rör sig i centrum skulle hälsoeffekterna vara positiva.

Snabbare mot elektrifierat bilbestånd

Utveckling av laddningsinfrastruktur och ekonomiska incitament skulle påskynda trenden mot utsläppsfri trafik. Stadens understöd för byggande av laddningsstationer på privata fastigheter skulle underlätta införande av elbilar och minska problem som gäller laddning. Helsingfors kunde utreda även skrotningspremier för att skrota en förorenande bil och skaffa ett utsläppsfritt fordon vilket skulle påskynda omställningen till ett utsläppsnålt bilbestånd. En stadsbo kunde använda premien även för att skaffa en elcykel eller köpa kollektivtrafikbiljetter.

Effektivare användning av stadsrummet

I Helsingfors skulle även parkeringsavgifterna och -begränsningarna stegvis utvidgas. Riktlinjen skulle ingå i den kontinuerliga utvecklingen av parkeringen. Det bärande temat är att stadsrummet i framtiden utnyttjas effektivare. En tätare stadsstruktur uppmuntrar framför allt att promenera, cykla och använda kollektivtrafik. I parkeringspolicyn har staden redan fattat beslut om de föreslagna ändringarna i den obegränsade parkeringen på allmänna områden, men på grund av tidsplanen för utsläppsminskningar skulle

ändringarna påskyndas. Detta betyder i förortsområden att den nuvarande obegränsade parkeringen längs gator skulle antingen vara tidsbegränsad eller avgiftsbelagd.

Externa kompensationsmetoder

Enligt en prognos når Helsingfors 80 procent av sitt kolneutralitetsmål senast 2030. De återstående utsläppen ska antingen kompenseras eller staden ska vidta tilläggsåtgärder som minskar utsläpp. Trafiken kommer att utgöra merparten av utsläppen. Ju mer trafikutsläpp staden kan minska, desto flera lokala nyttor kunde man ha, bland annat stadsbornas hälsoeffekter. Då skulle staden inte heller behöva investera i dyra externa kompensationsmetoder.

Samarbete och en blick mot framtiden

Stadsbornas klimatpanel som bildades i fjol övervägde metoder med vilka Helsingfors kunde uppnå sina mål för att minska trafikutsläpp. Klimatpanelen färdigställde ett offentligt uttalande där det betonas behov hos olika personer som rör sig, utveckling av kollektivtrafik och cykling samt förbättrat vinterunderhåll. Det offentliga uttalandet har utnyttjats vid planeringen av att stävja trafikutsläpp.

År 2024 lät staden genomföra en undersökning där stadsborna frågades bland annat om att begränsa körning med bilar med förbränningsmotor i staden. 44 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till begränsningarna och 32 procent en negativ inställning.

Som utmaningar vid minskningen av trafikutsläppen har identifierats långsamt införande av elbilar till följd av den allmänna ekonomiska situationen samt det riksomfattande beslutsfattandets inverkan på helheten. Städernas möjligheter att påverka helheten att stävja utsläppen är dock begränsade. Såväl nationella som regionala beslut spelar en viktig roll – utan att glömma riktlinjer på EU-nivå.

Om EU:s eller statens åtgärder verkar nå de eftersträvade målen för utsläppsminskningar som gäller trafik, bedöms i så fall ändamålsenligheten för stadens egna åtgärder på nytt.

Fortsatt beslutsfattande

Utredningen om åtgärder för att minska växthusgasutsläpp föredras stadsmiljönämnden vid sammanträdet nästa vecka. Därefter förs ärendet vidare till stadsstyrelsen. Mer information om ärendet kan läsas på stadsmiljönämndens föredragningslista.

Stadsmiljönämndens föredragningslista