Inbjudan till utställningens förhandsvisning tisdagen den 11.2 kl. 14: Antikens hjältars äventyr och medryckande berättelser lockar publiken till Konstmuseet Sinebrychoff

Utställningens förhandsvisning
Tisdagen den 11.2 kl. 14
Konstmuseet Sinebrychoffs intendent Claudia de Brün presenterar utställningen.
Anmäl dig till informationstillfället: merja.haikio@siff.fi

Antikens hjältar
13.2–10.8.2025
Konstmuseet Sinebrychoff

Konstmuseet Sinebrychoff dukar upp med drama, styrka, skönhet, självuppoffring och otroliga intriger. I antikens hjältesagor knusslar man nämligen inte med action eller stora känslor.

”Berättelserna följer ofta en likartad båge. Början verkar lovande och alla menar väl, men sedan faller korthuset ihop och berättelsen rör sig åt ett helt annat håll än tänkt”, säger utställningens kurator, intendent Claudia de Brün.

De grekiska hjältarna upplever äventyr i antikens epos, uppträder i bildkonsten och stiger under den klassiska eran upp på teaterns scen. I de grekiska tragedierna utsätts åskådaren för känslor av skräck, medlidande och empati eftersom detta, enligt den gamla diktarkonsten, möjliggör en befrielse från negativa känslor. Det är alltså inget under att antikens berättelser följt med i den västerländska kulturen i över 2000 år. Berättelserna och karaktärerna har under århundradenas lopp blivit en etablerad del av den västerländska kulturen, som fortfarande hittar nya uttrycksformer. De återföds gång på gång, och i dag kan vi se deras inflytande i bland annat serietidningar, spel och filmer.

”Med vår utställning vill vi visa de antika hjältesagornas inflytande på vår samtida kultur. De genomsyrar alla lager av den västerländska kulturen och de här kopplingarna uppfattas inte alltid i dag. Jag vill också lyfta fram vikten av antikens språk och forskning ännu i vår tid”, säger museichef Kirsi Eskelinen.

Bildkonsten har tagit inspiration från antikens hjältar och tolkat dem genom historien. Utställningen Antikens hjältar visar upp grekisk-romersk keramik, skulpturer från olika tidsperioder, grafik, målningar, och olika former av samtidskonst. Verken kommer huvudsakligen från Nationalgalleriets egna samlingar. På utställningen presenteras den grekiska mytologins centrala gestalter så som Herakles och Perseus, och det trojanska krigets slagskämpar Akilles, Odysseus, Hektor och Paris.


Modiga, övermäktiga hjältar – eller spelknappar underkastade sitt öde?

I Antikens berättelser driver ödet hjälten mot den roll han tilldelats, och han styrs av olympens gudar. Hjältens öde är förutbestämt, och vägen till framgång saknar inte prövningar eller uppoffringar. Berättelserna slutar ingalunda alltid lyckligt, även de största hjältar kan misslyckas.

En av de mest kända antika hjältarna är Herakles (på latin Hercules) som figurerar i otaliga historier. Herakles är son till gudarnas härskare Zeus och den dödliga Alkmena. Hans öde är förutbestämt och hans berättelse får sin början ur en stor tragedi, orkestrerad av Zeus svartsjuka hustru, gudinnan Hera, som hämnd. Herakles dräper sin familj, och som gottgörelse utför han tolv stordåd under sina äventyr kring medelhavet. Under sina fartfyllda stordåd bland annat strider, brottas och rövar han. Trots det var berättelserna tänkta att representera ideal som godhet och styrka.

”En av orsakerna till Herakles popularitet som en representation av godhet är att han underkastar sig sitt öde och hans handlingar har en djupare mening. Han är en väldigt mångsidig karaktär som rymmer mänskliga och till och med negativa sidor. Det är tragedin som till slut gör honom till den hjälte vi känner.” berättar Claudia de Brün.

Herakles inte mindre än räddar hela världsordningen, allt enligt sin far Zeus plan. Därför blir han hela den antika världens hjälte. Herakles anses förutom detta också ha grundat många städer och han arrangerade också de olympiska spelen. Han har åstadkommit mer än nog under sina äventyr.

Herakles tolv stordåd har avbildats ända sedan antikens dagar. Sebald Beham (1500–1550), vars verk visas på utställningen, beskriver de förutsättningar och förväntningar som placeras på hjältens axlar. Stordåden kan också ses i ett beställningsverk på utställningen: en animerad serie, producerad av seriekonstnären och illustratören Viivi Rintanen och animatören Tuukka Toivanen. Samma tema har avbildats med olika tekniker gång på gång under tusentals år, och historierna underhåller oss fortfarande.


Berättelser som lever i tiden

Huvudrollerna i antikens hjältesagor är reserverade för män. Största delen av hjältarna är män och historierna berättas från männens perspektiv. En ofta upprepad intrig är att hjältarna åtrår en kvinna på grund av hennes skönhet. Trots detta kan också kvinnans roll i den grekiska mytologins berättelser vara mångsidig och inte alls så begränsad som den först ter sig. Gudinnorna, som Hera, Athena och Afrodite, får också säga sitt om hjältarnas öde.

En känd kvinnlig karaktär är den ormhårade Medusan, vars superkraft var hennes blick som förvandlade hennes offer till sten. På utställningen visas Ellen Thessleffs (1869–1954) tolkning av Medusafiguren. Medusasymbolen ses som en skyddande symbol, och numera utnyttjas den som logotyp för ett internationellt modehus. Hjältarna har varit förebilder också för härskare, och deras symbolik har använts flitigt då härskarna velat förknippa sig själva med hjältarnas ideal, så som fysisk styrka, skönhet och visdom.

”Dagens hjälteideal är ofta förvånansvärt nära antikens förebilder. Historierna förändras ändå och lever i tiden, för att bäst kunna tjäna sin publik i olika tidsåldrar, berättar Claudia de Brün.



Utställningskurator:
Claudia de Brün, intendent för konstmuseet Sinebrychoff

Konstverk lånade av:
Arkitektur- och designmuseet
Christine och Göran Schildts stiftelse
Gösta Serlachius konststiftelse, Mänttä 
Helsingfors universitets vetenskapsmuseum Lågan 


Föreläsningar:

12.3.2025 
18 
Kuratorföreläsning: Claudia de Brün – Herakles, Akilles och deras kompanjoner 
 
9.4.2025 
18 
Fil. dr. Ilkka Kuivalainen: Från medelhavet till nordens avkrokar – Antika föremål i finländska samlingar
 
7.5.2025 
18 
Arto Kivimäki: Friheten eller ödet, eller båda två? Antikens hjältar och högre krafter   
 
21.5.2025 
18 
Fil. dr. Ville Hakanen: En kropp som en marmorskulptur – hur det klassiska kroppsidealet anammades i Finland




Oy Sinebrychoff Ab stöder Konstmuseet Sinebrychoffs verksamhet.