Många arbetsplatser befinner sig bara i början av utnyttjandet av generativ artificiell intelligens

Arbetshälsoinstitutets och Arbetarskyddscentralens pressmeddelande 12.2.2025

Den nyaste Arbetarskyddspanelen, dvs. den enkät som Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen låter genomföra varje år, genomfördes i november–december 2024. Temat för enkäten var generativ artificiell intelligens på arbetsplatserna. Generativ artificiell intelligens är en form av artificiell intelligens som främst fokuserar på att skapa data och innehåll.

– Utifrån resultaten är generativ artificiell intelligens som arbetarskyddsfråga eller lösning för uppföljning av arbetarskyddet för närvarande liten. Arbetarskyddsperspektivet har kanske haft större roll i införandet av andra tekniker som utnyttjar artificiell intelligens, till exempel robotar, sammanfattar specialsakkunnig Hanna Uusitalo från Arbetshälsoinstitutet. 

Endast få organisationer har en AI-strategi

Endast fem procent av Arbetarskyddspanelens respondenter bedömde att den egna arbetsplatsen är en föregångare som redan använder generativa AI-applikationer i stor utsträckning. Knappt en tredjedel (29 %) av arbetsplatserna följde aktivt utvecklingen och utnyttjade olika applikationer till viss del. 

– Skillnaden mellan den privata sektorn och andra sektorer var ganska stor: mer än en tredjedel (36 %) av respondenterna inom den privata sektorn bedömde att deras arbetsplats är en föregångare eller aktivt följer utvecklingen och utnyttjar artificiell intelligens i viss utsträckning. I övriga sektorer var motsvarande andel 23 procent, konstaterar Hanna Uusitalo.

– 17 procent av respondenterna inom den privata sektorn uppgav också att den egna arbetsplatsen har en AI-strategi. I övriga sektorer var motsvarande procent två, fortsätter Hanna Uusitalo. 

Särskilt användbart för informationssökning och databehandling

Enskilda medarbetare använder oftast applikationer baserade på generativ artificiell intelligens som stöd för sitt eget arbete (62 %). 

Motiven för att införa artificiell intelligens var oftast:

• vilja att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen (47 %)
• vilja att utvecklas och testa nya arbetssätt (46 %)
• smidigare arbete (44 %)
• minskade rutinuppgifter (43 %).

Den mest användbara användningen av artificiell intelligens bedömdes vara relaterad till följande:

• informationssökning (34 %)
• databehandling (t.ex. utkast, sammanfattning) (31 %)
• kundservice (t.ex. chattbot) (14 %)
• produkt- och tjänsteutveckling (13 %) och
• stöd för affärsprocesser (11 %).

Användningen av artificiell intelligens hade beaktats i vissa respondenters (8 %) riskbedömning. Som arbetarskyddsrisker i anslutning till generativ artificiell intelligens identifierades oftast informationens tillförlitlighet och felaktiga information, till exempel arbetsinstruktioner som utarbetats av artificiell intelligens och utnyttjande och vidarebefordran av okontrollerad felaktig information som skapats av artificiell intelligens. Dessutom nämndes bristande kompetens i användningen och utnyttjandet av artificiell intelligens som en risk. 

Personalen knappt involverad i införandet

Ungefär en femtedel av respondenterna uppgav att säkra AI-applikationer har erbjudits för personalens användning (21 %), men endast på få arbetsplatser har personalen varit med och funderat på införandet av artificiell intelligens (13 %).  Även i övrigt visar arbetarskyddspanelens resultat att det på arbetsplatserna har genomförts ganska få åtgärder i anslutning till generativ artificiell intelligens som stärker personalens delaktighet och kompetens.  

– Det verkar som om man på beklagligt få arbetsplatser har utbildat och instruerat personalen, avsatt tid för övning i användningen av AI-appar och följt upp effekterna av införandet av AI-appar på arbetet och i verksamheten. Samtidigt bedömer knappt en fjärdedel (23 %) av respondenterna att utvecklingen av generativ artificiell intelligens har ökat behovet av att utveckla personalens kompetens, konstaterar kommunikations- och hållbarhetsdirektör Mikko Kuivalainen på Arbetarskyddscentralen.

Vid bedömningen av effekterna av artificiell intelligens ansåg drygt en tiondedel av respondenterna att artificiell intelligens hade haft en positiv inverkan på verksamheten på arbetsplatsen: artificiell intelligens hade effektiviserat arbetet (14 %) och förbättrat arbetets kvalitet (11 %). Å andra sidan bedömde lika många att artificiell intelligens har skapat behov av nya kunniga arbetstagare (11 %) och väckt rädsla bland personalen (11 %). Sammantaget bedömdes dock effekterna av artificiell intelligens i regel fortfarande vara mycket små på den egna arbetsplatsen. 

För utvecklingen av användningen av artificiell intelligens på arbetsplatserna ansvarade vanligen arbetsplatsens IKT/IT-grupp eller -personer samt ledningen/ledningsgruppen. Många av respondenterna ansåg dock också att ingen ansvarar för utvecklingen eller att ingen instans har utsetts till uppgiften. 

Bekanta dig med resultaten i tjänsten Arbetslivskunskap

• Arbetarskydd och artificiell intelligens | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi

Bekanta dig med Arbetarskyddspanelen

• Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen.
• Panelen samlar in information om märkbara behov av arbetarskydd på arbetsplatserna och om hur samhälleliga fenomen påverkar vardagsarbetet.
• Den senaste enkäten utfördes i november–december 2024. Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och -chefer som plockades ur Personregistret för arbetarskyddet. Av dessa svarade 255 personer på enkäten.
• Arbetarskyddspanelen erbjuder aktuell lägesinformation | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi

Ytterligare information

• Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo@ttl.fi
• Kommunikations- och hållbarhetsdirektör Mikko Kuivalainen, Arbetarskyddscentralen, tfn 044 502 4080, mikko.kuivalainen@ttk.fi