Bastukulturprojektet i Nystadsregionen inhämtar kunskap från traditioner och skapar ny gemenskap
Ukipolis genomför ett bastukulturprojekt i Nystad, Letala, Vemo och Pyhäranta, där man kartlägger områdets offentliga bastur, grundar en ny bastuförening och nya evenemang, presenterar finländsk bastukultur inom småbarnspedagogiken och sparrar idéer för att liva upp den lokala bastukulturen.

Leader Ravakka har beviljat EU:s landsbygdsfinansiering till Bastukulturprojektet som genomförs av Ukipolis Oy och som fortsätter till slutet av 2026. Projektets totala kostnad är 82 000 euro och det genomförs i sin helhet med offentliga medel.
Tanja Harilainen, som koordinerar projektet, berättar att projektet har inletts i så snabb takt att ett av målen redan har uppnåtts.
– Vi var tvungna att utreda behoven av en vinterbadsbastu i Nystads centrum och den saken avklarades genast, när Blueberry Hill Bastu meddelade att de redan under en längre tid planerat bygga en bastu i närheten av centrum i Janhuanniemi. Bastun öppnas för vinterbadare i mars.
Den nya bastuföreningen upprätthåller bastukulturen
I projektet grundas en ny bastuförening i området, vars mål är att upprätthålla områdets bastukultur, fortsätta de åtgärder som påbörjats i projekten och ordna öppna lavar på bastudagen vartannat år i samarbete med föreningen Uudenkaupungin Vanhat talot.
Bastudagen ordnas vartannat år turvis med evenemanget Vanhat talot, vid samma tidpunkt i början av september. I år blir det lördagen den 6 september.
– På bastudagen kan alla föreningar, företag och privatpersoner i området öppna sin bastu för evenemangsdeltagarna. Bastun kan öppnas endast för att visas, eller värmas upp så att deltagarna kan bada bastu, säger Harilainen.
På evenemangets första planeringsmöte deltog 30 personer från olika delar av projektområdet, och alla lovade att öppna sin egen bastu. Under evenemanget kan man till exempel se bastur i Nystads gamla hus, av vilka en del är över hundra år gamla. Dessutom kommer rökbastur att finnas med, och målet är att även inkludera en båtbastu och en färjbastu.
Uppgifterna om de bastur som deltar i evenemanget matas in i kartapplikationen, där besökarna kan titta på uppgifter om basturna och planera sin egen rutt för bastudagen.
– Tillsammans med de medverkande kan man sedan sparra idéer om vilken verksamhet vid sidan om som kunde utvecklas under bastudagen. Med öppna bastur kan man till exempel ordna buffé eller bastuterapistunder.
Samma dag ordnas den riksomfattande öppningsceremonin för Närmatsdagen på KasiTori i Letala, och man strävar också efter att inleda samarbetet mellan evenemangen.
I projektet planeras det också ett nytt evenemang för vintersäsongen.
– Det finns ännu inga närmare planer, men det kommer att vara något slags vinterbadsrally eller julbastuevenemang för barnfamiljer, funderar Harilainen.
Bastur på kartan
Ett av projektets mål är att kartlägga områdets offentliga bastur och samla dem på en elektronisk plattform. Landsbygden är full av intressanta bastur, men för närvarande är det svårt att hitta information om dem. I fortsättningen när man vill bada bastu kan man se på kartan den närmaste offentliga bastun som har bastuugnen varm.
Leader Ravakkas verksamhetsledare Ulla Kallio tror att det finns efterfrågan på en sådan tjänst. Offentliga bastur betjänar resenärer i området, men ökar också gemenskapen mellan invånarna.
– Många berättar att de minskat sitt bastubadande hemma efter att elpriset steg. Därför finns det ännu större efterfrågan på offentliga bastur, säger hon.
Det tekniska genomförandet övervägs ännu.
– Kartapplikationen Maptionnaire kunde betjäna Bastudagens behov, men för permanent bruk kunde man samarbeta till exempel med webbplatsen saunat.fi eller appen SaunaAtlas.
Den finländska bastukulturen saknar motstycke
Finlands bastutradition upptogs i Unescos förteckning över mänsklighetens immateriella kulturarv 2020. I det nuvarande Finland har de första basturna byggts redan på stenåldern, för cirka 10 000 år sedan. I dag finns det över 3 miljoner bastur i Finland och över 90 procent av finländarna berättar att de badar bastu åtminstone en gång i veckan.
Traditionellt har den finländska bastukulturen övergått från en generation till en annan av sig själv, men i Nystadsregionen har det uppstått oro för om hela den nya generationen lär sig bada bastu.
– Här finns en del familjer där man inte badar bastu alls. I synnerhet i familjer med invandrarbakgrund kan bastun förbli främmande. Därför vill man i projektet undervisa nya generationer i den finländska bastutraditionen på landsbygden i samarbete med småbarnspedagogiken, säger Harilainen.
Harilainen har själv studerat till bastuterapeut och är därigenom väl insatt i bastukulturen, föreställningar om bastun och om behandlingar i bastun. Enligt henne betonar den nutida bastukulturen avslappning och återhämtning.
Men det finns mycket mer i bastukulturen! Historiskt sett har landsbygdens bastur använts jämt och ständigt, eftersom man har basturökt kött, bråkat lin, fött barn och ombesörjt hälsovård i dem. Även idag utnyttjas rökbastur i Nystadsregionen vid rökning, och Ulla Kallio berättar att man på jularna gör prossakka i bastun.
– Det är en version av potatislådan från trakten kring Nystad. Prossakkan ska vara i 50 grader i flera timmar, så den tillagas enklast i bastun.
EU:s landsbygdsfinansiering beviljas för att hela Finland ska må bra. Finansieringen kan erbjuda lösningar just för dig – oavsett om du är invånare på landsbygden, jordbrukare, företagare på landsbygden eller regional utvecklare. Landsbygdsfinansiering beviljas av NTM-centralerna och lokala Leader-grupper, som också ger råd om hur man ansöker om stöd.
Mer information:
- Leader Ravakka, Ulla Kallio, 044 0344345, ulla.kallio@ravakka.fi
- Ukipolis, Tanja Harilainen, 050 918 2718, tanja.harilainen@gmail.com
Nyckelord
Bilder

Länkar
NTM-centralen i Egentliga Finland
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Andra språk
Följ Varsinais-Suomen ELY-keskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Varsinais-Suomen ELY-keskus
Fertilex Oy:n Laitilassa sijaitsevan munituskanalan laajennushankkeen ympäristövaikutukset on arvioitu11.12.2025 08:30:20 EET | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on antanut yhteysviranomaisen perustellun päätelmän munituskanalan laajennushankkeesta, joka on suunnitteilla Laitilaan. Hankkeesta vastaa Fertilex Oy.
Syksyn ja talven runsaat vesisateet ovat pehmentäneet soratiet Varsinais-Suomessa ja Satakunnassa10.12.2025 08:30:00 EET | Tiedote
Syksyn ja talven runsaat sateet ovat pehmentäneet soratiet joka puolella Varsinais-Suomea ja Satakuntaa. Tienkäyttäjille se tuntuu pinnan epätasaisuutena ja liejuuntumisena. Sorateiden rakenteellinen kunto on monen tekijän summa ja vaikuttaa osaltaan pintakelirikon muodostumiseen. Varsinais-Suomen ELY-keskuksen maanteiden hoidon projektipäälliköt ja teiden hoitourakoitsijat ovat tietoisia sorateiden huonosta kunnosta. Urakoitsijat levittävät ensiapuna mursketta huonokuntoisimmille tieosuuksille.
Företag på landsbygden i Egentliga Finland har redan beviljats 10 miljoner euro i EU:s landsbygdsfinansiering8.12.2025 13:47:27 EET | Pressmeddelande
Under EU:s landsbygdsfinansieringsperiod 2023–2027 uppgår de totala kostnaderna för projekt som fått företagsfinansiering på landsbygden i Egentliga Finland till hela 42 miljoner euro. I Egentliga Finland har det fattats flest beslut om företagsstöd på riksnivå.
Varsinais-Suomen maaseudun yrityksille on myönnetty EU:n maaseuturahoitusta jo 10 miljoonaa euroa8.12.2025 13:47:27 EET | Tiedote
EU:n maaseuturahoituskaudella 2023–2027 maaseudun yritysrahoitusta saaneiden hankkeiden kokonaiskustannukset Varsinais-Suomessa ovat jopa 42 miljoonaa euroa. Varsinais-Suomessa on tehty yritystukipäätöksiä valtakunnallisesti eniten.
Ilmastonmuutos haastaa teiden talvihoitoa – miten vastaamme haasteisiin?4.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Ilmastonmuutoksen myötä talviset kelit alkavat myöhemmin, kestävät lyhyemmän aikaa ja leudot talvet voivat olla pääosin lumettomia. Talvisin kelit muuttuvat nopeasti ja rannikkoalueilla säävaihtelut ovat sisämaata suurempia. Leutoina talvina ongelmat siirtyvät päällysteisiin. Ilmastonmuutoksen aiheuttamia haasteita ei taklatakaan yksistään talvihoidon toimenpiteillä, vaan myös panostamalla esimerkiksi päällystevaurioiden ennakoivaan ja kestävään paikkaamiseen. Talviajan tulvat ovat yleistyneet ja niitä ehkäistään tulvaherkillä teillä tien parannustoimilla.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum