Roten till samhällsekonomins problem ligger i den privata sektorn

Den totala produktiviteten i Finlands marknadssektor, i praktiken företagssektorn, har sjunkit med 10 procent sedan 2007. Nedgången påverkar olika branscher i stor omfattning. Med samma resurser har man alltså fått en mindre produktion eller en produktion med ett lägre förädlingsvärde.

Matti Pohjola, professor emeritus i nationalekonomi vid Aalto-universitetet, har under sin långa karriär studerat Finlands ekonomiska tillväxt och dess källor. Han har utarbetat en utredning för Sitra där han har jämfört levnadsstandardens och produktivitetens utveckling i Finland med de likartade länderna Sverige, Danmark och Tyskland. (Ladda ner Sitras promemoria Miksi Suomen talous ei kasva? / Varför växer inte Finlands ekonomi?)

Efter finanskrisen och euroområdets skuldkris 2008–2013 sjönk den totala produktiviteten i Finland och jämförelseländerna, men Finland är det enda land som inte har återhämtat sig från nedgången.

Denna utveckling har tärt på både den ekonomiska tillväxten och finländarnas levnadsstandard, och har också indirekt återspeglats i den offentliga sektorns skuldsättning. Finlands ökning av levnadsstandarden (mätt som BNP per capita) var bland de snabbaste i Västeuropa under 150 år sedan industrialiseringens början, men stannade av 2007.

Pohjolas beräkningar visar att Finland inte har lyckats utnyttja 2000-talets omvandlingskrafter – digitalisering och intensifiering av tjänster – som källor till tillväxt.

Sveriges och Danmarks framgångar har drivits av immateriellt kapital och tjänster och en kombination av dessa två. Immateriellt kapital omfattar till exempel ackumulerat forsknings- och utvecklingskapital, olika programvaror och databaser.

”Den ekonomiska omstruktureringen går klart långsammare i vårt land än i konkurrentländerna. I Danmark och Sverige bidrog de flesta branscher till ekonomins produktivitetstillväxt. I Finland fanns det klart färre växande branscher och deras tillväxt var också långsammare”, säger Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen.

Låg produktivitet är ett allvarligare problem än lågkonjunktur – den tekniska utvecklingen har stagnerat

Finland är också det enda landet i jämförelsen där arbetsproduktiviteten inte har ökat sedan 2007. I hushållens vardag avspeglas detta bland annat i att lönetillväxten har stagnerat.

”Den svaga tillväxten av arbetsproduktiviteten beror främst på totalproduktivitetens svaga utveckling. Den totala produktiviteten är en viktig beståndsdel av ekonomisk tillväxt som har lyst med sin frånvaro sedan finanskrisen. Detta är kärnan i vårt problem”, understryker Sitras chefsekonom Matti Paavonen.

Den totala produktiviteten beskriver (enkelt uttryckt) teknikutvecklingen och hur väl arbetskraft och kapital tillsammans kan utnyttjas för att skapa bättre produkter och tjänster.

Enligt Matti Pohjola kan Finlands problem inte förklaras med otur eller yttre faktorer. Efter krisåren har Finlands exportmarknad vuxit lika mycket som de övriga ländernas marknader, men exportvolymen har inte hållit jämna steg. Finland har därför förlorat sin marknadsandel.

En positiv aspekt av den svaga situationen är dock att den svaga produktivitetsutvecklingen kan förbättras genom egna ansträngningar.

Sitras Atte Jääskeläinen är optimistisk när det gäller att hitta lösningar: ”När vi vet vad som orsakar problemen kan vi fokusera på rätt saker. I det stora hela föds produktivitet från nya och bättre idéer. Därför kan betydelsen av forskning, utveckling, innovation och kompetens för Finlands framtid inte nog betonas.”

I promemorian beskrivs två enkla framtidsscenarier som visar hurudan tillväxt av den totala produktiviteten som skulle krävas för att Finlands ekonomi ska växa snabbare. Båda skulle ge levnadsstandarden ett välbehövligt lyft.

Mer information:
Matti Pohjola, professor emeritus i nationalekonomi, Aalto-universitetet,
tfn  050 321 0260 matti.pohjola@aalto.fi
Matti Paavonen, chefsekonom, Sitra,
tfn 0294 618 334, matti.paavonen@sitra.fi
Taru Keltanen, expert, kommunikation, Sitra,
tfn 040 674 3246, taru.keltanen@sitra.fi

Sitras nya strategi trädde i kraft i september 2024. Att främja en hållbar ekonomisk tillväxt styr i allt högre grad Sitras arbete och val. Detta återspeglas till exempel i återgången till forsknings- och utvecklingsteman.