Påverkanskommunikation rapporterades till öppenhetsregistret för andra gången

Anmälningsperioden för öppenhetsregistrets andra rapporteringsperiod (1.7–31.12.2024) avslutades i slutet av februari. Sammanlagt 944 organisationer gjorde anmälan om deras påverkanskommunikation, dvs. om lobbning och rådgivning inom lobbning. 183 aktörer lämnade inte in sin anmälan inom tidsfristen.

Lagen om öppenhetsregistret förpliktar aktörer som bedriver planmässig och långsiktig påverkanskommunikation, dvs. lobbning, som riktar sig mot riksdagen och ministerierna att registrera sig i öppenhetsregistret och rapportera om sin påverkanskommunikation halvårsvis.

"I samband med anmälningsperiodens slut har vi skickat en påminnelse till de aktörer som inte har gjort anmälan om deras påverkanskommunikation inom tidsfristen. Revisionsverket kommer härnäst att skicka ett uppmaningsbrev, om en anmälningsskyldig trots påminnelsen inte gör verksamhetsanmälan," säger överrevisor Artur von Bonsdorff.

Enligt de verksamhetsanmälningar som lämnades in under den avslutade perioden har 685 parter varit föremål för påverkanskommunikation, och av de föremål som ska namnges i anmälan nämndes Matias Marttinen, Sari Essayah och Anders Adlercreutz flest gånger. Öppenhetsregistret togs i bruk i början av förra året, och registret innehåller nu uppgifter om påverkanskommunikation för år 2024 från och med april. År 2026 rapporteras även ekonomiska uppgifter om påverkanskommunikation och dess rådgivning för år 2025 till registret.

För tillfället är sammanlagt 1132 organisationer registrerade i öppenhetsregistret, varav en del inte hade skyldighet att rapportera om sin påverkanskommunikation under denna anmälningsperiod. Öppenhetsregistrets uppgifter, såsom ämnen för påverkanskommunikation, personer som varit föremål för lobbning samt de olika kontaktsätten, är tillgängliga för såväl medborgare, forskare som journalister på adressen avoimuusrekisteri.fi/sv. Öppenhetsregistrets data finns även tillgängligt i avoindata.fi-portalen.