Den arkeologiska utredningen av planeringsområdet för Östbanan blev klar – 101 nya objekt

I Östbanans arkeologiska utredning hittades 101 nya arkeologiska objekt och 78 redan kända objekt granskades. Till fynden i utredningen hör bland annat en tusenårig stenåldersboplats, kolmilor, gränsmärken, rester av vattenkvarnar, lagrings- och förvaringsgropar samt rester av källare.

Endast några nya förhistoriska objekt hittades: Utöver gravröset i Borgå hittades stenåldersboplatser i Borgå och Lovisa.

”De nya fynden var i huvudsak typiska. Gravröset från bronsåldern som hittades i Borgå var ett mer sällsynt fall eftersom många gravrösen är kända sedan 1800-talet. Vi fick ett meddelande från en lokal invånare om gravröset i Söderveckoski. Gravröset i Karlsberg är mycket tydligt och har en diameter på cirka tio meter”, säger Vesa Laulumaa, forskare vid Museiverkets arkeologiska fälttjänster.

Den arkeologiska utredningen stöder järnvägsplaneringen

Den arkeologiska utredningen är en del av Östbanans förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB). Den genomfördes på en 340 kilometer lång sträcka i Kervo, Sibbo, Borgå, Lappträsk, Mörskom, Lovisa och Kouvola. Utredningsområdet sträckte sig 200 meter på båda sidor om de planerade alternativa bansträckningarna. Arbetet genomfördes av Museiverkets arkeologiska fälttjänster.

Den arkeologiska inventeringen bestod av en förutredning, terrängundersökningar och en slutrapport. I förutredningen sammanställdes ett omfattande material om områdets redan kända arkeologiska objekt, miljöhistoria, historiska kartor och material från flygburen laserskanning. I terrängundersökningarna letade man efter och lokaliserade nya arkeologiska objekt och granskade redan kända objekt.

"Den arkeologiska inventeringen gav en heltäckande bild av det arkeologiska kulturarvet i influensområdet för Östbanans sträckningsalternativ. Den information som nu samlats in hjälper till att jämföra olika sträckningsalternativ och bedöma hur konsekvenserna för miljön kan minimeras. MKB-beskrivningen skapar ett kunskapsunderlag om projektets betydande konsekvenser och är därför ett viktigt dokument när man beslutar om en noggrannare banlinje", berättar Minna Weurlander, planeringsdirektör för Östbanan.

Utredningen gav helt ny information

Största delen av de objekt som hittats är små till arealen och de är lättare att beakta i järnvägsplaneringen än vidsträckta förhistoriska boplatser, vars areal kan vara flera hektar. 

”Särskilt i mindre kommuner har de föregående arkeologiska inventeringarna gjorts redan på 1960–1970-talen. Då undersöktes objekt från historisk tid inte alls som fornlämningar, till skillnad från nu. Därför har tjärdalar, boplatser och kolmilor inte inventerats tidigare. Nu ses de som en del av kulturarvet och det är värdefullt att de hittades", säger arkeolog Riikka Mustonen vid Borgå museum.

"De arkeologiska utredningarna kompletterar bilden av områdets historia. De hjälper oss att förstå var människorna har bott och hur området har utvecklats. Det är fint att man i utredningen hittade verkligt gamla förhistoriska objekt.”