Körhälsan är viktigare än körkortet
Körhälsan har blivit en av de mest centrala frågorna för trafiksäkerheten. I Finland finns det tre trafikmedicinska polikliniker (ÅUCS, KYS, OYS), vars uppgift är att bedöma förarnas körhälsa och främja trafiksäkerhet. En av dessa är Trafikmedicinska polikliniken, som grundades 2015 och verkar i Åbo i anslutning till ÅUCS Neurocenter från och med 2025.

På Trafikmedicinska polikliniken bedöms särskilt yrkesförares, äldre förares och unga logistikstuderandes körförmåga när det krävs en mer krävande bedömning. Polikliniken har ett omfattande nätverk av experter inom bland annat ögonsjukdomar, neurologi, kardiologi, lungsjukdomar, psykiatri och geriatrik. Poliklinikens ansvariga chef, biträdande överläkare Marja Huuskonen, betonar att körhälsobedömningar borde göras i förebyggande syfte, redan innan allvarliga hälsoproblem uppstår.
Alla bär ett ansvar för körhälsan
Vägtrafiklagen kräver att varje körkortsinnehavare själv bedömer sin körförmåga innan hen sätter sig bakom ratten.
– Körhälsa bör ses ur ett positivt perspektiv: hur kan man själv främja sin egen säkra och hälsosamma körning. Obehandlade sjukdomar, såsom diabetes och högt blodtryck, kan i en akut sjukdomssituation leda till betydande livsförändringar, påminner Marja Huuskonen.
Företagsläkare utbildas numera i att bedöma körhälsa, eftersom många yrkesförare går på hälsokontroller via företagshälsovården. Huuskonen tror att framtidens läkare inom trafikmedicin kommer att finnas just inom företagshälsovården, när hälsokontroller för yrkesförare och förnyelse av körkort flyttas till företagshälsovården i samband med förändringar i hälsovårdslagen.
Trafikdödsfall bland unga kan förebyggas
I Egentliga Finland ökar antalet trafikdödsfall bland unga. För att främja körhälsa bland unga bör medvetenheten om riskfaktorer ökas och satsningar göras på trafikutbildning. Huuskonen efterlyser också lagstiftningsåtgärder som uppmuntrar unga till ett mer ansvarsfullt trafikbeteende.
– För tillfället kan många unga skaffa körkort utan ett mer omfattande läkarintyg, trots att forskning visar att 10–15 procent av unga lider av exempelvis ADHD i impulsiv form, vilket kan påverka körförmågan. Körhälsa borde tas upp aktivt under ungas hälsokontroller, så att man kan identifiera och åtgärda riskfaktorer i tid, betonar Huuskonen.
Hälso- och sjukvården har en betydande roll i att främja körhälsa
Hälso- och sjukvårdspersonal uppmuntras att ta upp körhälsa i samtal med alla patienter. En god körhälsa beaktar bland annat samma riskfaktorer som annars också är viktiga: sömnkvalitet och -mängd, blodtryck, blodsocker, kolesterolvärden, mängden motion, viktkontroll, social funktionsförmåga samt användning av rusmedel och tobak eller nikotin. Genom att påverka dessa faktorer kan man förbättra både förarnas körhälsa och arbetsförmåga samt förlänga antalet körkortsåren.
Körhälsan är kopplad till många faktorer och dess betydelse för trafiksäkerheten är obestridlig.
– Genom att satsa på förebyggande åtgärder och hälso- och sjukvårdens aktiva roll kan vi minska riskerna kopplade till körförmågan och rädda liv, säger Marja Huuskonen.
ÅUCS Trafikmedicinska poliklinik – 10 år av arbete för bättre körhälsa
Trafikmedicinska polikliniken föddes 2013, då idén om ett trafikmedicinskt center väcktes under medicindagarna i Åbo. Syftet var att bedöma mer komplexa och krävande fall som rör körhälsa, såsom yrkesförares återgång till arbetet efter sjukdom.
– Finlands trafikmedicinska förening hade drivit idén redan sedan 1976. I grannlandet Sverige utvecklades motsvarande tjänster redan i slutet av 1990-talet, där körhälsobedömningar för yrkesförare och andra centraliserades till specialiserade enheter, berättar Marja Huuskonen.
Skyldigheten för läkare att anmäla olämpliga förare har funnits sedan 2004 och sjukskötare fick rätt att anmäla 2018, vilket också har minskat trafikolyckor bland personer med multipla sjukdomar.
Efter medicindagarna 2013 föreslog trafikneurologen Mikael Ojala för ÅUCS att ett sådant center skulle inrättas. Senare fick centret namnet Trafikmedicinska polikliniken. Huuskonen fick i uppdrag av sin dåvarande chef Ilkka Kantola att utreda genomförbarheten av projektet under 2014. Efter ett års utredning och planering grundades polikliniken i januari 2015 inom det medicinska resultatområdet.
– Det som ger vårt arbete mening är att vi har alla nödvändiga specialistområden och andra experter med i teamet. Cirka 90 procent av det ursprungliga teamet är fortfarande med oss tio år senare. Särskilt viktiga är också våra samarbetspartner, såsom trafiklärare, polisens tillståndsenhet och Traficom, med vilka vi tillsammans strävar efter nollvisionen i Finland – att ingen ska dö i trafiken och att det ska vara tryggt för alla, konstaterar Huuskonen.
Mer information: biträdande överläkare Marja Huuskonen på måndag 17.3.2025. (På semester 18–24.3.2025, under den tiden kan man skicka e-post till marja-liisa.huuskonen@tyks.fi).
Nyckelord
Kontakter
Marja HuuskonenBiträdande överläkareVarsinais-Suomen hyvinvointialue
Tel:050 388 6380marja-liisa.huuskonen@varha.fiBilder

Egentliga Finlands välfärdsområde
”Vi tryggar, vi botar, vi räddar – välfärd tillsammans, varje dag.”
Egentliga Finlands välfärdsområde ordnar invånarnas social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänster. Vår webbplats är varha.fi
Andra språk
Följ Varsinais-Suomen hyvinvointialue, Varha
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Varsinais-Suomen hyvinvointialue, Varha
Välfärdsplan 2026–2029: Egentliga Finland behöver ett eget ”Norra Karelen-projekt”7.11.2025 10:55:03 EET | Pressmeddelande
Levnadsvanorna hos invånare i Egentliga Finland är alarmerande dåliga jämfört med resten av landet. Detta framgår av de senaste nationella undersökningarna. Sjukdomar som orsakas av levnadsvanor belastar vården och det behövs kraftfullare insatser för att förebygga dem. Egentliga Finlands välfärdsområdes nya välfärdsplan erbjuder konkreta åtgärder som kan genomföras tillsammans med kommuner och organisationer.
Hyvinvointisuunnitelma 2026–2029: Varsinais-Suomessa tarvetta omalle Pohjois-Karjala -projektille7.11.2025 10:55:03 EET | Tiedote
Varsinaissuomalaisten elintavat ovat hälyttävän huonot muuhun maahan verrattuna. Tämä käy ilmi viimeaikaisista kansallisista selvityksistä. Elintapasairaudet kuormittavat terveydenhuoltoa ja niiden ehkäisyyn tarvitaan entistä voimakkaampia toimia. Varsinais-Suomen hyvinvointialueen uusi hyvinvointisuunnitelma tarjoaa konkreettisia toimenpiteitä toteutettavaksi yhdessä kuntien ja järjestöjen kanssa.
Missbrukarvårdens mångservicecentral, Toivo, öppnar i Tallbacken i Åbo. Inbjudan till media torsdagen den 13 november kl. 106.11.2025 14:19:36 EET | Pressinbjudan
De första som i november flyttar in i Toivo, den nya mångservicecentralen för missbrukarvård, är dagcentret och det tillfälliga boendet Etappi, hälsorådgivningen Milli samt tjänster inom socialt arbete vid mental- och missbrukarvården.
Päihdehuollon monipalvelukeskus Toivo avautuu Turun Mäntymäkeen. Kutsu medialle torstaina 13.11. klo 106.11.2025 14:19:36 EET | Kutsu
Päihdehuollon monipalvelukeskus Toivon uusiin tiloihin muuttavat marraskuussa ensimmäisenä Turun päiväkeskus ja tilapäismajoitus Etappi, terveysneuvontapiste Milli sekä mielenterveys- ja päihdetyön sosiaalityö.
I Varhas invånarråd fick man skratta och lära sig mycket nytt5.11.2025 15:58:54 EET | Pressmeddelande
Evelin Isoaho från Salo och Robin Hellström från Åbo deltog i Varhas första invånarråd. Båda överraskades av att upplevelsen inte bara var nyttig utan också rolig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
