Undersökning: Högutbildade återflyttande män tjänar bättre än referensbefolkningen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 17.3.2025

Arbetshälsoinstitutets omfattande befolkningsbaserade registerundersökning visade att nivån och utvecklingen av förvärvsinkomsterna för högutbildade återflyttande män var på en högre nivå än hos referensbefolkningen i samma ålder. Bland kvinnorna var skillnaden mellan grupperna liten. Resultatet var tydligast inom mansdominerade branscher som industri, byggande, försäljning och finansbranschen. 

 – I dessa branscher verkar arbetsgivarna uppskatta internationell erfarenhet. Kvinnor i sin tur arbetar oftare inom branscher där möjligheterna till löneförhandlingar är mer begränsade, säger Minna Toivanen, äldre sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Tid som tillbringas utomlands ökar det mänskliga kapitalet, såsom kunskap, färdigheter, kompetens och nätverk, som kan tänkas öka organisationens produktivitet eller på annat sätt skapa mervärde för organisationen.

Det har också konstaterats att män är mer aktiva och självsäkra i att förhandla om högre löner, vilket delvis kan förklara löneskillnaderna mellan könen inom branscherna.

Återflyttande män engagerar sig bättre i arbetslivet än kvinnor

Undersökningen visade att återflyttande män engagerar sig bättre i arbetslivet än kvinnor efter att de har flyttat tillbaka. Året efter att de har flyttat tillbaka var nästan en femtedel (19 %) av de återvändande kvinnorna utanför arbetslivet, medan endast 11 procent av referensbefolkningen i samma ålder var utanför arbetslivet.  Motsvarande siffror för män var lägre med 14 procent och 9 procent.

– Kvinnor som flyttar tillbaka har en svagare arbetsmarknadsställning än andra kvinnor och den stora andelen småbarnsföräldrar visar tecken på att det fortfarande finns fler s.k. anknutna återflyttningar bland högutbildade kvinnor än bland män, det vill säga att en del av kvinnorna flyttar utomlands på grund av sin makes arbete eller att flytten annars är kopplad till familjefaktorer, säger Toivanen.

Dessutom har kvinnor fortfarande ofta ett större ansvar för familjens omsorgsskyldigheter, vilket kan försvaga deras möjligheter att i sin arbetskarriär till fullo utnyttja det mervärde som erfarenheter från utlandet medför.

Högskoleutbildade flyttar i allmänhet tillfälligt till ett annat land tillfälligt – kompetensflykt från Finland är mer sällsynt än förväntat

En stor del av de högskoleutbildade återvänder till Finland och är ganska kort tid utomlands. Endast 5 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade varit utomlands i mer än 10 år. Tidigare undersökningar har visat att de viktigaste orsakerna till återflyttningen är närstående och vänner eller viljan att bo i Finland. Många uppskattar Finlands natur, säkerhet och sociala trygghet, såsom familjeledighets- och utbildningssystemet.

De flesta återvänder från Sverige (kvinnor 22 %, män 20 %). Även om vi lever i en global värld var det ändå få högutbildade återflyttare som kom till Finland från ett land utanför Europa. Endast USA rankades bland de 10 vanligaste länder från vilka både kvinnor och män flyttade tillbaka.

– För Finland skulle det kunna vara önskvärt att vår högutbildade befolkning skulle tillbringa fler tillfälliga perioder i främmande länder och kulturer och att de skulle ta med sig nya tankemodeller och nätverk när de återvänder därifrån. Detta mänskliga kapital skulle kunna berika både arbetsplatserna och arbetslivet i större utsträckning, anser forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.

Undersökning

• I undersökningen ”Korkeakoulutetut Suomessa syntyneet paluumuuttajat ja heidän sijoittumisensa työmarkkinoille" (Högutbildade återflyttande födda i Finland och deras placering på arbetsmarknaden) utreddes med hjälp av nationellt representativt registermaterial som sammanställts av Statistikcentralen vilka de högutbildade återflyttarna är och hur de placerar sig på arbetsmarknaden efter att de har flyttat tillbaka.
• År 2023 flyttade 8 763 personer från Finland till utlandet och 7 123 finska medborgare flyttade till Finland. De flesta av de finländska medborgare som flyttade utomlands var i åldersklasserna 25–34 år (2 740 personer) och 15–24 år (1 997 personer). Även invandringen av finländska medborgare var störst bland 25–34-åringar (1 773 personer).
• Av de högutbildade återflyttarna var 49 procent kvinnor och 51 procent män, medan motsvarande andel i referensbefolkningen var 55 respektive 45 procent. En stor del av dem som flyttade tillbaka var ensamstående (kvinnor 39 %, män 33 %).
• Undersökningen finansierades av LIFECON-projektet i Strategiska forskningsrådets DEMOGRAPHY-program. Rådet för strategisk forskning verkar i samband med Finlands Akademi.

Artiklar

Toivanen, M, Airaksinen, J, Varje, P, Åbo, J, Koskinen, A. och Väänänen, A. (2025) Time spent abroad as a source of human capital – A nationwide study. International Migration, 63, e70011.

Toivanen, M, Airaksinen, J, Varje, P, Koskinen, A. och Väänänen, A. (2025) Korkeakoulutetut Suomessa syntyneet paluumuuttajat ja heidän sijoittumisensa työmarkkinoille. Yhteiskuntapolitiikka 90 (1), 20–33. YP 1/25: Korkeakoulutetut paluumuuttajat työmarkkinoilla - YP-lehti

Ytterligare information

Minna Toivanen, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen@ttl.fi

Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 511 0530, ari.vaananen@ttl.fi