Förändringar i lagstiftningen och dess tolkning skulle kunna underlätta vasslåtter – vilket skulle ge miljöskyddsfördelar och ekonomiska fördelar
Projektet BalticReed har publicerat en policyrekommendation om vasslåtter i industriell skala och vattenrättsliga avgöranden i anslutning till detta. Rekommendationen presenterades under ett möte 18.3.2025 i Ämbetshuset i Åbo, där man diskuterade lagstiftningsmässiga och metodrelaterade utmaningar vid vasslåtter.

Vasslåtter i industriell skala är möjligt inom ramen för den nuvarande lagstiftningen, men frågor kring nyttjanderätt och miljökonsekvenser måste avgöras på ett tydligt sätt. Små förändringar i lagstiftningen skulle kunna öka tydligheten i de rättsliga förutsättningarna för slåtterprojekt och underlätta genomförandet av dem.
Vasslåtter är ett sätt att öka den biologiska mångfalden i strandområden
Vass är en flerårig gräsväxt, vars förekomst på Östersjöns kustområden har ökat till följd av övergödning och minskat strandbete. Vasslåtter behövs för att återställa strandområden och öka mångfalden. Genom att öppna upp stränderna uppstår livsmiljöer för flera växt- och djurarter, vilket i synnerhet gagnar många vadarfåglar.
Slåtter i industriell skala kan tjäna ekonomiska behov och miljöskyddsbehov. Numera finns en stor efterfrågan på vass som råvara för olika produkter, till exempel som takmaterial, strömaterial för dass, foder och jordförbättringsmedel. Slåttern måste planeras noga med beaktande av dess miljökonsekvenser, som kan variera beroende på slåttermetoden och tidpunkten. Den bästa lösningen med tanke på den biologiska mångfalden är mosaikliknande vassruggar där det också finns kvar häckningsplatser och gömställen för djuren. När slåttern planeras måste också häckningstiden för olika djur beaktas.

Tillämpning av policyrekommendationen skulle underlätta vasslåtter i vattenområden
I policyrekommendationen framläggs lösningar, såsom inkludering av storskaligt slåtter i åtgärderna för undanröjande av olägenhet, förtydligande av vattenlagen i fråga om behovet av nyttjanderätt och inkludering av slåtterprojekt i grunderna för beviljande av ringa nyttjanderätt. Dessa förändringar skulle underlätta tillståndsprocessen och göra det enklare att ordna nyttjanderätt.
– Bestämmelserna i vattenlagen avser inte särskilt just vasslåtterprojekt och de skulle behöva förtydligas för att göra det smidigare att genomföra slåtter och nyttja vass. De rättsliga utmaningarna i fråga om vasslåtter i industriell skala är kopplade till ägosplittringen av vattenområden, vilket gör det svårare att inhämta samtycken från ägarna och tillställa meddelanden. Det är utmanande att ordna nyttjanderätt, eftersom ett icke konstituerat delägarlag kan ha flera hundra delägare som inte nödvändigtvis vet att de hör till delägarlaget. Enligt vattenlagen krävs för åtgärder i ett vattenområde som tillhör någon annan antingen samtycke från ägaren eller nyttjanderätt som beviljats av myndigheten, kommenterar Michelle Kozlova, koordinator för projektet BalticReed från NTM-centralen i Egentliga Finland.
– Även om man inleder planeringen av vasslåtter i god tid, kommer det alltid att komma överraskningar längs vägen. Det vore viktigt att kunna reagera snabbare på sådana förändringar, vilket de nuvarande förfaringssätten och den nuvarande lagstiftningen inte medger. Om man måste byta slåtterobjekt mitt under säsongen, är det svårt att genomföra en ny slåtter under säsongen, då man måste ta om hela processen från början. Att komma överens med markägarna kan vara tidskrävande och att få myndigheternas utredning av naturbehoven tar tid. Myndigheter i olika områden kan ha olika anvisningar, till exempel kan tolkningarna av tidpunkten för slåtter, behovet av tillstånd och fastställande av vattenområdet variera, säger Ruokomestarit Oy:s ägare Sauli Tikka och Richard Jensen.
Policyrekommendationen publiceras som en del av projektet BalticReed som strävar efter att förbättra Östersjöns tillstånd genom att befrämja vassens värdekedjor ända från planeringen av slåtter till den fortsatta användningen.
Policyrekommendationen finns tillgänglig på finska i publikationsarkivet Doria:
Politiikkasuositus: Järviruo’on teollisen mittakaavan niitto – vesioikeudelliset ratkaisut
Policyrekommendationen publiceras i publikationsarkivet på svenska och engelska vid ett senare tillfälle.
Mer information:
Michelle Kozlova
Koordinator, projektet BalticReed
michelle.kozlova@ely-keskus.fi
0295 022 135, växel 0295 038 000
Nyckelord
Dokument
Information om oss
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland är en statlig myndighet som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta uppgifter som hänför sig till näringar, arbetskraft och kompetens, trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. Trafik- och miljöärenden sköter vi förutom i Egentliga Finland också i Satakunta.
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Takajärven Tuulivoima Oy:n Kokemäelle suunnitteleman Takajärven tuulivoimahankkeen ympäristövaikutukset on arvioitu (Satakunta, Varsinais-Suomi)26.8.2025 08:30:00 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on antanut yhteysviranomaisen perustellun päätelmän Takajärven tuulivoimahankkeesta, joka on suunnitteilla Kokemäelle. Hankkeesta vastaa Takajärven Tuulivoima Oy.
Kankaanpäästä ja Honkajoelta etsitään kunnostettavia puroja, perinnebiotooppeja, soita ja kosteikkoja (Satakunta, Varsinais-Suomi)25.8.2025 08:37:45 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen ELY-keskus ja Suomen Metsäkeskus etsivät Kankaanpään ja Honkajoen alueelta kunnostettavia luontokohteita. Kunnostusten tarkoitus on parantaa Karvianjoen ja sen sivupurojen luontotyyppien ja vesien tilaa.
Sinilevätilanne on pysynyt ennallaan Lounais-Suomen merialueilla (Varsinais-Suomi, Satakunta)21.8.2025 11:00:00 EEST | Tiedote
Sinileviä on tälläkin viikolla havaittu Lounais-Suomen merialueilla, mutta tilanne on kuitenkin maltillinen. Muutamalla sisävesien vakiohavaintopaikalla sinilevät ovat runsastuneet. Sinilevätilannetta seurataan valtakunnallisesti aina syyskuun loppuun saakka.
Saimaannorpan suojelua ja kalastuksen yhteensovittamista selvitetään21.8.2025 09:11:46 EEST | Tiedote
Suojelun ansiosta saimaannorpan uhanalaisuus on muuttunut äärimmäisen uhanalaisesta erittäin uhanalaiseksi. Syntyvyys on tuplaantunut 15 vuodessa.
Häxört eftersökes i Egentliga Finland och Satakunta - häxörten är den särskilt skyddade häxörtsbrokmalens värdväxt14.8.2025 13:51:56 EEST | Pressmeddelande
Häxörtsbrokmal (Mompha terminella) är en särskilt skyddad mikrofjärilsart som är beroende av den sällsynta växten dvärghäxört (Circaea alpina) som ibland även kallad för nattens förtrollerska. Dvärghäxörten är en självpollinerande växt som växer vid källor, frodiga kärr och i representativa fuktiga lundar och kärrskogsbäckar. Kalavverkningar och dikningar har förstört många förekomster, vilket också har påverkat häxörtbrokmalens hotstatus (fragmentering av förekomster).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum