Förändringar i lagstiftningen och dess tolkning skulle kunna underlätta vasslåtter – vilket skulle ge miljöskyddsfördelar och ekonomiska fördelar
Projektet BalticReed har publicerat en policyrekommendation om vasslåtter i industriell skala och vattenrättsliga avgöranden i anslutning till detta. Rekommendationen presenterades under ett möte 18.3.2025 i Ämbetshuset i Åbo, där man diskuterade lagstiftningsmässiga och metodrelaterade utmaningar vid vasslåtter.

Vasslåtter i industriell skala är möjligt inom ramen för den nuvarande lagstiftningen, men frågor kring nyttjanderätt och miljökonsekvenser måste avgöras på ett tydligt sätt. Små förändringar i lagstiftningen skulle kunna öka tydligheten i de rättsliga förutsättningarna för slåtterprojekt och underlätta genomförandet av dem.
Vasslåtter är ett sätt att öka den biologiska mångfalden i strandområden
Vass är en flerårig gräsväxt, vars förekomst på Östersjöns kustområden har ökat till följd av övergödning och minskat strandbete. Vasslåtter behövs för att återställa strandområden och öka mångfalden. Genom att öppna upp stränderna uppstår livsmiljöer för flera växt- och djurarter, vilket i synnerhet gagnar många vadarfåglar.
Slåtter i industriell skala kan tjäna ekonomiska behov och miljöskyddsbehov. Numera finns en stor efterfrågan på vass som råvara för olika produkter, till exempel som takmaterial, strömaterial för dass, foder och jordförbättringsmedel. Slåttern måste planeras noga med beaktande av dess miljökonsekvenser, som kan variera beroende på slåttermetoden och tidpunkten. Den bästa lösningen med tanke på den biologiska mångfalden är mosaikliknande vassruggar där det också finns kvar häckningsplatser och gömställen för djuren. När slåttern planeras måste också häckningstiden för olika djur beaktas.

Tillämpning av policyrekommendationen skulle underlätta vasslåtter i vattenområden
I policyrekommendationen framläggs lösningar, såsom inkludering av storskaligt slåtter i åtgärderna för undanröjande av olägenhet, förtydligande av vattenlagen i fråga om behovet av nyttjanderätt och inkludering av slåtterprojekt i grunderna för beviljande av ringa nyttjanderätt. Dessa förändringar skulle underlätta tillståndsprocessen och göra det enklare att ordna nyttjanderätt.
– Bestämmelserna i vattenlagen avser inte särskilt just vasslåtterprojekt och de skulle behöva förtydligas för att göra det smidigare att genomföra slåtter och nyttja vass. De rättsliga utmaningarna i fråga om vasslåtter i industriell skala är kopplade till ägosplittringen av vattenområden, vilket gör det svårare att inhämta samtycken från ägarna och tillställa meddelanden. Det är utmanande att ordna nyttjanderätt, eftersom ett icke konstituerat delägarlag kan ha flera hundra delägare som inte nödvändigtvis vet att de hör till delägarlaget. Enligt vattenlagen krävs för åtgärder i ett vattenområde som tillhör någon annan antingen samtycke från ägaren eller nyttjanderätt som beviljats av myndigheten, kommenterar Michelle Kozlova, koordinator för projektet BalticReed från NTM-centralen i Egentliga Finland.
– Även om man inleder planeringen av vasslåtter i god tid, kommer det alltid att komma överraskningar längs vägen. Det vore viktigt att kunna reagera snabbare på sådana förändringar, vilket de nuvarande förfaringssätten och den nuvarande lagstiftningen inte medger. Om man måste byta slåtterobjekt mitt under säsongen, är det svårt att genomföra en ny slåtter under säsongen, då man måste ta om hela processen från början. Att komma överens med markägarna kan vara tidskrävande och att få myndigheternas utredning av naturbehoven tar tid. Myndigheter i olika områden kan ha olika anvisningar, till exempel kan tolkningarna av tidpunkten för slåtter, behovet av tillstånd och fastställande av vattenområdet variera, säger Ruokomestarit Oy:s ägare Sauli Tikka och Richard Jensen.
Policyrekommendationen publiceras som en del av projektet BalticReed som strävar efter att förbättra Östersjöns tillstånd genom att befrämja vassens värdekedjor ända från planeringen av slåtter till den fortsatta användningen.
Policyrekommendationen finns tillgänglig på finska i publikationsarkivet Doria:
Politiikkasuositus: Järviruo’on teollisen mittakaavan niitto – vesioikeudelliset ratkaisut
Policyrekommendationen publiceras i publikationsarkivet på svenska och engelska vid ett senare tillfälle.
Mer information:
Michelle Kozlova
Koordinator, projektet BalticReed
michelle.kozlova@ely-keskus.fi
0295 022 135, växel 0295 038 000
Nyckelord
Dokument
Information om oss
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland är en statlig myndighet som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta uppgifter som hänför sig till näringar, arbetskraft och kompetens, trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. Trafik- och miljöärenden sköter vi förutom i Egentliga Finland också i Satakunta.
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Kylmyys hidastaa valkoposkihanhien kevätmuuttoa29.4.2025 13:59:55 EEST | Tiedote
Viimeiset kaksi viikkoa ovat olleet hiljaisia valkoposkihanhien kevätmuutossa. Sunnuntaina 13.4. havaitun muuttoaallon jälkeen seuraava muuttoaalto saapui Suomeen vasta sunnuntain ja maanantain välisenä aikana 27.–28.4. Muuttoaaltojen välissä oli kylmä ja vastatuulinen jakso.
Kevyelle liikenteelle uusi väylä Viitostielle Kontiomäen eteläpuolelle (Kainuu)23.4.2025 09:39:21 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on aloittanut liikennejärjestelmästä ja maanteistä säädetyn lain mukaisen tiesuunnitelman laatimisen valtatielle 5 Paltamoon. Suunnitelmaa laaditaan yhteistyössä Paltamon kunnan kanssa. Tiesuunnitelmassa suunnitellaan erillinen jalankulku- ja pyörätie valtatien 5 varteen välille Kontiomäen huoltoasema - Leppiläntien liittymä. Tie suunnitellaan valtatien 5 länsipuolelle huoltoaseman ja valtatien 22 liittymän välillä ja itäpuolelle valtatien 22 liittymän ja Leppiläntien välillä. Hankkeen tavoitteena on turvata jalankulkijoille ja pyöräilijöille kulkuyhteys kylältä huoltoaseman palveluihin sekä jalankulun ja pyöräilyn olosuhteiden kehittäminen. Suunnittelutyö aloitetaan huhtikuussa 2025 ja tiesuunnitelma valmistuu helmikuussa 2026. Alkuvuodesta 2026 järjestetään Paltamossa avoin vuorovaikutustilaisuus, jossa esitellään suunnitelmaluonnoksia. Vuorovaikutustilaisuudesta tiedotetaan erikseen. Tiesuunnitelman jälkeen hankkeelle laadi
Varsinais-Suomen ELY-keskus teki päätöksen Porin raatihuoneen suojelemisesta (Satakunta, Varsinais-Suomi)17.4.2025 08:58:22 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen ELY-keskus on suojellut Porin raatihuoneen piha-alueineen. Raatihuone on valtakunnallisesti arvokas kohde ja se sijaitsee myös muinaisjäännösalueella.
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut16.4.2025 14:18:44 EEST | Tiedote
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut keskimääräistä aikaisemmin. Ensimmäiset kaksi valkoposkihanhea havaittiin perjantaina 7.3. Turun Ruissalossa. Kuluvan jakson suurin muuttoaalto koettiin sunnuntaina 13.4., jolloin useassa havaintopisteessä laskettiin yli 3 000 muuttavaa valkoposkihanhea. Helsingin Kivikossa laskettiin suurin määrä, 3 630 muuttavaa hanhea.
Honkajoen alueella on aloitettu selvitystyö Karvianjoen tilan parantamiseksi (Satakunta, Etelä-Pohjanmaa)14.4.2025 12:34:33 EEST | Tiedote
Karvianjoen päävesistössä Honkajoen alueella selvitetään keinoja, joilla voidaan parantaa Karvianjoen ekologista tilaa. Esiselvitys toteutetaan osana JTF-rahoitteista NEVALA-hanketta, jonka yhtenä tavoitteena on edistää turvetuotannon kuormittamien vesistöjen kunnostamista. Esiselvityksen toteuttaa KVVY Tutkimus Oy, joka on kotimainen ympäristötutkimusten ja laboratoriopalveluiden ammattilainen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum