Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Två av tre högskolestuderande vill ha barn inom sinom tid – hinder just nu till exempel pågående studier och ekonomisk situation

Dela

Två av tre högskolestuderande önskar få barn i framtiden, män något mer än kvinnor. Hos kvinnor har önskan om barn minskat under de senaste åren. Dessa resultat framgår av Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes av THL våren 2024.

63 procent av de män och 59 procent av de kvinnor som studerar vid högskola hoppas få barn i framtiden. Cirka en fjärdedel av de barnlösa studerandena kan ännu inte säga om de vill ha barn i framtiden.

Andelen kvinnor som önskar barn har minskat med sju procentenheter mellan 2021 och 2024.

De högskolestuderandes önskan om barn går i samma riktning som hos unga vuxna i hela befolkningen.

Klart över hälften av högskolestuderandena önskar få barn i framtiden, men av de studerande har endast fyra procent av männen och åtta procent av kvinnorna barn.

”Resultatet av undersökningen visar att önskan om barn också minskar bland högskolestuderande, trots att nativiteten har sjunkit särskilt bland lågutbildade. Det finns ingen enda tydlig orsak till minskningen av önskan att få barn under de senaste åren”, berättar forskningschef Johanna Närvi.

Under de senaste åren har den ekonomiska situationen och erfarenheten av otillräckligt stöd från samhället blivit ett klart vanligare hinder att få barn, både bland män och kvinnor.

De vanligaste hindren för barnlösa studerande att få barn är oavslutade studier, ekonomisk situation, ovilja att förbinda sig till små barn, att förena studier med familjeliv samt ung ålder eller omogenhet. Däremot har klimatförändringen och erfarenheten av Finland som ett icke-barnvänligt land inte lika stor betydelse.

Hos kvinnor är oron att orka som förälder och det egna hälsotillståndet också vanliga hinder för att få barn, medan det hos män är fråga om en parrelationssituation.

”Alla vill inte ha barn och är nöjda med sitt val. Situationen blir besvärlig om olika hinder fördröjer eller gör det omöjligt att få barn, och en del får därför färre barn än de önskat. Det är viktigt att samhället stöder förverkligandet om önskan att få barn genom att sänka de upplevda hindren”, berättar forskningschef Suvi Parikka.

Problem med den psykiska hälsan har samband med önskan om barn

Undersökningen visade att studerande med psykiskt belastning mer sällan önskar barn än de som inte är psykiskt belastade och att de också påtalar hinder för att få barn mer än andra.

Av de psykiskt belastade männen önskar 52 procent att få barn i framtiden, medan 68 procent av de män som inte är psykiskt belastade önskar få barn i framtiden. Av de psykiskt belastade kvinnorna önskar 51 procent att få barn i framtiden, medan 65 procent av de kvinnor som inte är psykiskt belastade önskar få barn i framtiden.

”Problem med den psykiska hälsan kan vara en anledning till att önskan om att få barn minskar och därmed är ett hinder för att få barn. Det är viktigt att stöda personer med psykisk belastning och vid behov vårda dem inom mentalvårdstjänsterna. Detta kan bidra till att minska hindren för önskan att få barn”, konstaterar forskningschef Olli Kiviruusu.

Befolkningspolitiska arbetsgruppens förslag till stöd för nativiteten

Nativiteten är rekordlåg i Finland. Det är en betydande skillnad mellan det önskade och det faktiska antalet barn.

I promemorian från SHM:s befolkningspolitiska arbetsgrupp som publicerades i mars 2025 föreslås metoder för att stöda förverkligandet av önskan om att få barn och stoppa minskningen av nativiteten. Åtgärdsförslagen gäller bland annat information om fruktsamhet och fertilitetsbehandlingar, de ungas välbefinnande, arbetslivets jämställdhet samt barnfamiljernas tjänster och förmåner.

Regeringen behandlar arbetsgruppens förslag och drar upp riktlinjer för den fortsatta beredningen av dem under våren.

”Det finns inga enkla lösningar för att stoppa nedgången i nativiteten. Som stöd för de politiska åtgärder som förbättrar nativiteten behövs mer information om önskan bland unga och unga vuxna att få barn och hinder för att få barn. De färska resultaten från hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande pekar också på detta behov”, berättar Johanna Närvi, arbetsgruppens expertsekreterare.

Källa

Önskan att få barn och hinder för att skaffa barn. KOTT 2024 -webbrapport (på finska)  

Närvi J, Kiviruusu O, Pohjola V, Parikka S (2025) Korkeakouluopiskelijoiden lapsitoiveet, ajankohtaiset lasten hankinnan esteet ja mielenterveys. Tutkimuksesta tiiviisti 16/2025. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. 

Mer information

Johanna Närvi
forskningschef
THL 
tfn 029 524 7467
fornamn.efternamn@thl.fi

Suvi Parikka
forskningschef
THL
tfn 029 524 7959
fornamn.efternamn@thl.fi

Olli Kiviruusu
forskningschef
THL
tfn 029 524 8323
fornamn.efternamn@thl.fi

Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)

Åtgärder för att stödja önskan att få barn och öka fruktsamheten: Promemoria från arbetsgruppen för beredning av det befolkningspolitiska programmet. Statsrådets publikationer 2025:35

Andra språk

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Digisuositukset lapsille ovat valmiit – omia älypuhelimia ei suositella alle 13-vuotiaille22.1.2026 00:01:00 EET | Tiedote

Kansalliset vapaa-ajan digisuositukset lapsille tarkentuivat syksyn lausunto- ja kommenttikierroksen jälkeen. Valmiit suositukset sisältävät tiukennuksen älypuhelimen hankinnan suositusikärajaan, joka on nyt 13 vuotta. Suositukset tiiviisti: Alle 13-vuotiaalle ei suositella omaa älypuhelinta. Alle 2-vuotiaille ei suositella lainkaan ruutuaikaa 2–5-vuotiaille ruutuaikaa suositellaan enintään tunti päivässä. 6–10-vuotiaille suositellaan ruutuaikaa enintään tunti päivässä ja 11–13-vuotiaille enintään kaksi tuntia päivässä. Aikuisen tulee tarvittaessa rajoittaa ruudulla oloa. Digitalisella laitteella käytettävän sisällön tulee olla lapselle sopivaa ja kehitystä tukevaa. Tämä tarkoittaa esimerkiksi, että digitaalisten pelien, televisio-ohjelmien ja elokuvien ikärajoja tulee noudattaa, eikä lapsi saa altistua haitallisille sisällöille. Alle 13-vuotiaat eivät saa käyttää sosiaalisen median palveluita. Suositukset koskevat 0–13-vuotiaiden lasten digitaalisten laitteiden käytön ikärajoja, laitt

Kutsu: Julkaisutilaisuus toimittajille lasten digisuosituksista to 22.1.2026 THL:ssa ja verkossa- tule mukaan ja lähetä kysymyksesi ennakkoon, asiantuntijamme vastaavat16.1.2026 15:01:59 EET | Tiedote

Minkä ikäisenä lapsi voi aloittaa ruudun katselemisen? Entä minkä ikäiselle lapselle voi hankkia älypuhelimen? Mitä jos lapsellani jo on älypuhelin? Miten sovin muiden vanhempien kanssa yhteisistä pelisäännöistä digisisältöjen ja laitteiden käytön suhteen? Millainen sisältö voi olla lapselle haitallista? Terveyden ja hyvinvoinnin laitos ja Opetushallitus julkaisevat yhdessä ensimmäiset kansalliset digisuositukset 0–13-vuotiaille lapsille. Järjestämme torstaina 22.1.2026 klo 09–10 THL:lla (Mannerheimintie 166) ja verkossa julkaisutilaisuuden toimittajille lasten digisuosituksista. Tilaisuuden avauspuheenvuoron pitää sosiaaliturvaministeri Sanni Grahn-Laasonen. Digisuositukset esittelevät johtava asiantuntija Päivi Lindberg THL:sta ja yksikön päällikkö Laura Francke Opetushallituksesta. Pääjohtajat Mika Salminen (THL) ja Minna Kelhä (OPH) pitävät esittelyn jälkeen kommenttipuheenvuorot. Tilaisuuden loppupuheenvuoron pitää liikunta-, urheilu- ja nuorisoministeri Mika Poutala. Tämän jälkee

THL viikolla 4/202615.1.2026 15:08:29 EET | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) mediakalenteri ilmestyy joka torstai. Siihen kootaan aina seuraavan viikon infot, tiedotteet, keskeiset tapahtumat, julkaisut ja muita valikoituja ajankohtaisia asioita. Tiedot pohjautuvat torstain 15.1. tilanteeseen, ja niihin voi tulla muutoksia. Tarkemmat tiedot THL:n tapahtumista ja webinaareista tapahtumakalenterissa. https://www.thl.fi/fi/ajankohtaista/tapahtumat/tapahtumakalenteri THL:n viestintä palvelee mediaa arkisin klo 9–16, puh. 029 524 6161, sähköposti: info(at)thl.fi Tiedotteet to 22.1. Lasten digisuositukset ovat nyt valmiit - luonnokseen tuli tiukennuksia. Mediatilaisuus järjestetään 22.1. klo 9-10 THL ja teams. Kutsu lähetetään medioille perjantaina 16.1.2026. Tilaisuudessa sosiaaliturvaministeri Sanni Grahn-Laasonen ja liikunta-, urheilu- ja nuorisoministeri Mika Poutala, pääjohtaja Mika Salminen (THL) ja pääjohtaja Minna Kelhä (Opetushallitus) sekä digisuositusten asiantuntijat. Lisätiedot: sanna.wuorio (at)thl.fi, puh. 029

Turvakotipaikat lisääntyvät merkittävästi – yhteensä 15 lisäpaikkaa eripuolille maata14.1.2026 00:01:00 EET | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on tehnyt turvakotien rahoituspäätökset vuodelle 2026. Eduskunta päätti vuoden 2026 talousarviossa lisätä turvakotien rahoitusta. Kasvaneella rahoituksella pystytään varmistamaan nykyiset turvakotipaikat sekä lisäämään paikkoja useammalle alueelle. Paikkamäärä kasvaa yhteensä 15 paikalla. Lisäysten jälkeen Suomessa on yhteensä 243 turvakotipaikkaa. Suurimmat lisäykset Varsinais-Suomeen Turvakotipaikkojen lisäyksellä voidaan vastata alueellisiin tarpeisiin. Erityisesti tilanne paranee Varsinais-Suomessa, jossa on vähiten turvakotipaikkoja väestömäärään suhteutettuna, kun vertaillaan eri alueita, joilla sijaitsee turvakoti. Lisäpaikkojen myötä paikkamäärä nousee kymmenestä 18:aan. ”Varsinais-Suomen ainut turvakoti oli viime vuonna täynnä 179 päivänä. Tällöin turvakotipaikkaa tarjotaan jostain muualta, mutta pitkät välimatkat vaikeuttavat avun vastaanottamista. Lisäpaikkojen myötä yhä useampi tulee saamaan apua tilanteeseensa”, sanoo THL:n kehittämispäälli

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye