Resolutionssystem för banker 10 år – vad har vi lärt oss av finanskriser och är vi tillräckligt förberedda på nya hot?

I den första paneldiskussionen lyfte Erkki Liikanen, numera ordförande för IFRS Institute Foundation Trustee och före detta chefdirektör av Finlands Bank, Tuija Taos, direktoratsmedlem vid EU:s resolutionsnämnd (SRB) och VFS:s grundare och första generaldirektör tillsammans med Nordeas koncernchef Frank Vang-Jensen, fram betydelsen av myndigheternas och finanssektorns samordnade samarbete och beredskap som en garant för stabiliteten på finansmarknaden.

I diskussionen reflekterades händelserna under den globala finanskrisen och insikten om hur viktigt det är att med alla medel säkerställa att liknande kaos aldrig någonsin upprepas i framtiden. I krisens efterdyningar nåddes en överenskommelse om resolutionsdirektivet och bankunionen på mycket kort tid. 

Mycket goda framsteg har gjorts i att utveckla krisberedskapen hos myndigheter och banker, men även nya typer av hotbilder måste beaktas. Förutom den ökande informationspåverkan och cyberattacker kan även nya typer av aktörer inom branschen utgöra riskfaktorer – särskilt då de inte alltid omfattas av den reglering och tillsyn för finansiell stabilitet som finns i dag. Både sektorn och myndigheterna måste nu och framöver fästa ännu större vikt vid ett välfungerande samarbete och testning som når den operativa nivån för att säkerställa att beredskapen i utmanande situationer håller en hög nivå.

I eftermiddagens andra diskussion lyfte Christian-Marc Lifländer, chef för NATO:s försvarspolitiska avdelning, understatssekreterare Leena Mörttinen från finansministeriet samt Elisabeth Braw, forskare vid Atlantic Council som fokuserar på utrikes- och säkerhetspolitik samt transatlantiska relationer, fram sina perspektiv på hur det geopolitiska säkerhetsläget påverkar samhällen.

Medborgare, företag och statliga aktörer måste alla främja beredskapsåtgärder inom sina respektive ansvarsområden. Även om statens roll som garant i senaste tidens störningar har vuxit, påminde paneldeltagarna om att den offentliga sektorn inte kan finansiera all verksamhet med skattemedel – och att ett helt störningsfritt system inte existerar. Därför är det av yttersta vikt att riktade insatser och resiliens byggs upp genom ett europeiskt samarbete. 

Avslutningsvis tackade VFS:s generaldirektör Jaakko Weuro samarbetspartnerna för det goda samarbetet under de gångna åren. Han tackade även VFS:s personal för deras starka kompetens och lösningsorienterade arbete.

– Under dessa tio år har vi som myndighet etablerat vår roll som en aktör som tryggar stabiliteten på finansmarknaden – och vi kommer att vara redo i alla kriser även i framtiden, konstaterade Weuro.

Verket för finansiell stabilitet grundades år 2015 som en del av omfattande åtgärder för att förebygga bankkriser och säkerställa att även stora banker vid behov kan rekonstrueras eller avvecklas på ett kontrollerat sätt utan att behöva förlita sig på offentligt bankstöd. År 2022 utvidgades myndighetens uppdrag till att även omfatta tryggandet av dagliga betalningar vid allvarliga störningar och i undantagsförhållanden som skulle förhindra användningen av de ordinarie betalningssystemen.