Det finns inte tillräckligt med tvåspråkig personal vid domstolarna, enligt enkätundersökning

I enkätundersökningen utreddes vilka uppfattningar personalen vid de tvåspråkiga domstolarna har om praxis, utmaningar, önskemål och utvecklingsförslag i anslutning till de svenskspråkiga tjänsterna.

Domstolsverket genomförde enkäten och den riktades till personalen vid de tvåspråkiga domstolarna.  Sammanlagt 226 respondenter svarade på enkäten. Av Finlands 36 domstolar är 17 tvåspråkiga.

Domstolarna önskar mer stöd och verktyg i arbetet

De som svarade på enkäten förde fram olika utmaningar i fråga om genomförandet av de svenskspråkiga tjänsterna vid tvåspråkiga domstolar. Flera respondenter berättade att det inte finns tillräckligt med tvåspråkig kanslipersonal. Även rekrytering av ny tvåspråkig personal upplevdes vara utmanande.

Därutöver uppgav flera respondenter att de behöver mer stöd och verktyg i sitt arbete för att kunna sköta sina arbetsuppgifter på svenska. Verktyg kunde vara till exempel färdiga textfraser och dokumentmallar på svenska. Dessutom ansåg en betydande del av respondenterna att de inte har fått tillräcklig utbildning eller introduktion i språklagen. Många respondenter upplevde att de behöver förbättra sina praktiska språkkunskaper och önskade språkundervisning.

Språktillägget upplevdes inte vara i rätt proportion med den extra arbetsmängd som arbetet på två språk medför. Respondenterna lyfte också fram praktiska utmaningar i anslutning till handläggningen av ärenden som berörde aktörer utanför domstolsväsendet, såsom översättnings- och tolktjänster samt polisen, åklagare och biträden.

Med enkäten utreddes också bland annat uppskattningar av orsakerna till att delaktiga eller parterna avstår från sin rätt att använda svenska i domstol. Både flera respondenterna som arbetar vid de allmänna domstolarna och vid förvaltnings- eller specialdomstolarna hade lagt märke till situationer där en part eller i saken delaktig hade avstått från sin rätt att använda svenska eller hade bytt rättegångsspråk till finska. Respondenternas bedömningar av orsakerna rörde bland annat biträdenas språkkunskaper och det ringa antalet svenskspråkiga biträden, de delaktigas tvåspråkighet, de delaktigas uppfattningar om snabbare handläggning på finska samt misstroende gällande tillgången till handläggning på svenska och högklassig service på svenska.

För att lösa utmaningarna krävs åtgärder av olika aktörer

För att lösa de utmaningar och åtgärda de utvecklingsförslag som respondenterna framförde krävs åtgärder av enskilda domstolar, Domstolsverket, justitieministeriet och även av andra aktörer.

Domstolsverket genomförde enkäten och utarbetade rapporten som en del av justitieministeriets och Domstolsverkets gemensamma projekt för utveckling av domstolarnas svenskspråkiga tjänster. Mandattiden för det av justitieministeriet tillsatta projektet var 01.04.2024–31.03.2025. Syftet med projektet var att stödja utvecklandet av den svenskspråkiga servicemiljön vid domstolarna, utreda eventuella utmaningar i genomförandet av den svenskspråkiga servicen och föreslå lösningar på dem.

Som en del av projektet utvecklade Domstolsverket även en modell för planering och samordning av svenskspråkig service. Tvåspråkiga domstolar kan efter eget gottfinnande utnyttja modellen. Domstolsverket sammankallade även de tvåspråkiga domstolarna för att planera inrättandet av ett nätverk för utveckling av den svenskspråkiga domstolsservicen och nätverkets verksamhet.

Justitieministeriet har publicerat rapporten och publikationens adress är: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-317-9