Tidskrift från 2046: så kan framtiden se ut

Vår omgivning förändras i allt snabbare takt: inom ekonomi, säkerhet, geopolitik, teknik och välbefinnande kan man se såväl långsamma, långvariga förändringar som plötsliga förändringar. Sitra undersöker stora förändringskurvor i sitt arbete med megatrender (nästa översikt kommer i början av 2026) och plötsliga händelser i sitt arbete med svaga signaler – de första tecknen på förändringar. I arbetet med svaga signaler har Sitra publicerat en tidskrift som utspelar sig  år 2046 i syfte att ta med läsaren till olika slags framtider: både framtider som känns möjliga och framtider som till viss del kan kännas omöjliga.

”Vi ställs konstant inför saker och fenomen som vi inte har kunnat förutse eller förvänta oss. Därför är det viktigt att vi har förmågan att utvidga våra tankar om vad framtiden kan bära med sig. Att identifiera svaga signaler är ett sätt att utmana våra antaganden om framtiden och upptäcka framväxande fenomen och förändringar i samhället – och göra hållbara val för framtiden”, säger Veera Heinonen, chef för förutsägelser och utbildning.

Tidskriften JOS* väcker olika framtidsscenarier till liv

Sitras arbete med svaga signaler har under tidigare år presenterats i form av utredningar  (2022 och 2019). Den här gången sker publiceringen som  en fiktiv tidskrift. Tidningen JOS* väcker  en rad olika möjliga framtider till liv. Artiklarna är spekulationer om olika framtider men grundar sig på svaga signaler, alltså på händelser som redan inträffat någonstans. Tidningen beskriver inte bara ett framtidsscenario, utan ger glimtar av flera olika möjliga framtider.

Den fiktiva tidningen är ett exempel på design fiction-verktyget inom förutsägelsearbetet. Med hjälp av design fiction kan vi föreställa oss framtider som skiljer sig avsevärt från livet idag. Det är nämligen vår erfarenhet av nuet som begränsar våra tankar om vad framtiden kan vara.

”Med den här tidningen vill vi närma oss andra slags framtider och göra det lättare att uppleva dem. Inom design fiction funderar vi inte bara på hur saker och ting kan vara annorlunda, utan också på till exempel vilka känslor och tankar det skulle väcka hos människor  och vilka slags produkter och tjänster det skulle finnas i världen. Med andra ord, hur vi då skulle uppleva världen ”, säger Lilli Poussa, expert på förutsägelser och en av tidningens författare .

Hur skulle det till exempel kännas att leva i en framtid där våra tankar inte längre är privata? Eller hur skulle det vara om döden inte längre innebar att den avlidna lämnar vårt liv? Det är några exempel på möjliga framtider som tidningen JOS* vill undersöka.

Både NATO och Europeiska kommissionen har använt sig av metoder som djärvt spekulerar om olika framtider.

Stimulans till modiga framtidsdiskussioner

Tidningen är avsedd för framtidsexperter, utvecklare, företag, beslutsfattare och läroanstalter – alla som är intresserade av framtidstänkande. I en tid av överraskningar och osäkerhet är det viktigt att alla utvecklar och utvidgar sitt framtidstänkande.

”Framtiden kan ibland kännas ganska abstrakt, och målet med den här publikationen är att göra den mer påtaglig och därmed enklare att prata om. Vi hoppas att tidningen stimulerar läsarna till modiga framtidsdiskussioner och inspirerar till fler upptäckter av svaga signaler, men också till funderingar om vilka förändringar de kan vara tecken på”, säger tidningens andra författare och expert inom förutsägelser Terhi Ylikoski.

Du kan läsa tidningen JOS* på Sitras webbplats eller beställa ett  tryckt exemplar av tidningen. Under hösten kommer Sitra att skicka tidningen till alla gymnasieskolor och yrkesläroanstalter med finska som undervisningsspråk, eftersom tidningen är ett utmärkt material för att stimulera framtidstänkandet i undervisningen. Sitra har tidigare år skickat bland annat megatrendskort och spelet Hyvät kortit till grundskolorna för att uppmuntra till kreativt framtidstänkande.

För att underlätta arbetet med svaga signaler publicerade Sitra i januari en handbok om hur man upptäcker och tolkar svaga signaler och bjöd in alla att spana efter signaler och även skicka dem vidare till andra. Ett bättre utnyttjande av de svaga signalerna lyftes även fram i analysen Tulevaisuustiedon lähteillä som beställts av framtidsutskottet och i statsrådets rapport Nationell framsyn 2020.