Satakuntas och Egentliga Finlands LUMO-program ökar kunskapen om biologisk mångfald (Egentliga Finland, Satakunta)

Den nya naturvårdslagen införde ett nytt planeringssystem för biologisk mångfald: LUMO-programmet. Dess syfte är att konkretisera och påskynda åtgärder för biologisk mångfald på regional nivå. LUMO-programmet är nödvändigt eftersom den biologiska mångfalden fortsätter att minska, trots tidigare uppsatta mål för att stoppa den. Att stoppa förlusten av biologisk mångfald fram till 2030 kommer att vara en utmanande uppgift även för oss i Finland. De befintliga finansieringsformerna för arbetet med naturens mångfald är inte tillräckliga för att uppnå målet.

LUMO-programmen lyfter fram de regionala behoven som finns för arbetet med den biologiska mångfalden. Baserat på dessa behov sätt olika mål upp och åtgärder planeras för att uppnå dessa tillsammans med regionens experter och aktörer. En av LUMO-programmens viktigaste uppgifter är att bättre kunna rikta de åtgärder som främjar den biologiska mångfalden till de områden där behovet av åtgärder är som störst.

"LUMO-programmet är både en färdplan för att främja biologisk mångfald och ett konkret verktyg för planering av åtgärder. Vi behöver en tydlig plan för att stoppa förlusten av biologisk mångfald", konstaterar Maija Mussaari, koordinator för LUMO-programmet vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

Precis som färdplaner som utarbetas i företag, beskriver LUMO-programmet först behoven och målen för arbetet med den biologiska mångfalden. Under programmets långa beredningsperiod har åtgärderna bearbetats till åtgärdsnivå i ett brett samarbete med olika intressentgrupper. LUMO-programmen har en viktig roll med att identifiera utmaningar i arbetet med biologisk mångfald och i att utveckla nya lösningar för att lösa dessa.

En stor utmaning är brådskan med de nödvändiga åtgärderna som behövs. Att återställa naturen är betydligt dyrare än att bevara den. Ju mindre biologisk mångfald det finns, desto svårare och dyrare blir restaureringsåtgärderna. Förutom trycket från markanvändning belastas naturen nu betydligt mer än tidigare av klimatförändringarna. Speciellt i Egentliga Finland utgör torka ett stort hot för olika naturtyper, och till exempel är restaurering av myrars vattenhushållning brådskande.

Biologiska mångfaldskluster underlättar frivilligt deltagande i bekämpningen mot förlusten av biologisk mångfald i Egentliga Finland och Satakunta

Det första steget i LUMO-programmet var att definiera de biologiska mångfaldsklustren i regionerna med hjälp av art- och naturtypsdata. Med specifika mål och riktlinjer anpassade för mångfaldsklustren aktiveras och assisteras de markägare som är intresserade av att delta och påbörja arbetet för den biologiska mångfalden. Mångfaldsklustren fungerar som ett verktyg för att rikta finansiering och möjliggör nya specialiseringar och inkomstkällor för landsbygdens invånare och företag.

Totalt skissades det över 20 mångfaldskluster i Egentliga Finland och Satakunta (bild 1). Arbetet med mångfaldsklustren kommer att fortsätta under hela programperioden, det vill säga fram till år 2027, tillsammans med ett brett spektrum av intressentgrupper.

"I det första steget lyfts kända betydande områden för biologisk mångfald fram på kartan, såsom det långa och mångsidiga kustnätverket, stora älvar med kringliggande omgivningar, skogar och myrar vid regiongränserna och den också internationellt betydande skärgården. Många åtgärder för att främja den biologiska mångfalden genomförs redan på dessa områden", säger Risto Vilen, som sammanställt naturinformationen.

Att lyfta fram frivilliga metoder i programmet är ett medvetet val. "Frivilliga metoder är allmänt accepterade. Det är bra att prioritet läggs på att främja och bättre rikta dessa", konstaterar Jarmo Uimonen från Finlands skogscentral.

Priodiversity LIFE-projektet inleder restaureringsåtgärder på utvalda mångfaldskluster

Restaureringsåtgärder på de mest värdefulla områdena i Egentliga Finland och Satakunta inleds av Priodiversity LIFE-projektets samlade projektpartners, NTM-centralen i Egentliga Finland, Finlands skogscentral och Forststyrelsen. I början av 2025 valdes mångfaldsklustret Ala-Honkajoki - Pohjankangas med tillhörande Karvia å:s vattendrag där flodpärlmusslan kämpar för sin överlevnad, som pilotområde för restaureringsåtgärder. På området förekommer värdefulla naturobjekt såsom källor, bäckar och vårdbiotoper.

"Markägarna har vanligtvis varit nöjda med samarbetet. Till exempel kan restaurering av en bäck återföra bäcköring till sina gamla lekplatser", berättar Liina Salonen, regionkoordinator vid NTM-centralen.

Alla åtgärder är frivilliga för markägarna.

Läs mer om hurdant arbete som utförs vid mångfaldsklustren. Bekanta dig i bilaga 1 med exempel från mångfaldsklustren och kommentarer från aktörer som arbetar med biologisk mångfald.

Mer information:

LUMO-programmet: Maija Mussaari, maija.mussaari@ely-keskus.fi, +358 29 502 2883

Pilotområde och Priodiversity-projektet: Liina Salonen, liina.salonen@ely-keskus.fi, +358 295 022 174