Karlebybornas klimatavtryck har minskat under strategiperioden 2022–2025

”Karlebybornas koldioxidavtryck har minskat med cirka 6 procent under granskningsperioden. År 2020 var utsläppen från kommuninvånarnas konsumtion 8,44 ton CO₂ ekv./ invånare. Jämfört med nivån år 2022 (7,67 ton / invånare) har utsläppen dock ökat något”, konstaterar Emma Liljeström från Sitowise.

Karleby har förbundit sig att främja hållbar utveckling och lyft fram sitt klimatmål som en del av stadsstrategin 2022–2025. Karleby stad har anslutit sig till nätverket för koldioxidneutrala kommuner, HINKU-nätverket, den hållbara utvecklingen och klimatkonsekvenserna beaktas i beslutsfattandet och resurserna, staden främjar möjligheterna till förnybar energiproduktion, ökar klimatmedvetenheten och stöder hushållen. Uppnåendet av målen i strategin följs upp utgående från utvecklingen hos de regionala koldioxidutsläppen (CO₂).

Klimatavtrycket mäts både med konsumtionsbaserade och regionala modeller för beräkning av utsläppen

Beräkningsmodellerna är inte alternativa, utan de kompletterar varandra. Tillsammans utgör de en bred grund av kunskap beträffande klimatutsläppen från kommunens och kommuninvånarnas verksamhet.

Regionala modeller samlar utsläppen i kommunens område

När man pratar om kommunernas klimatutsläpp avser man ofta de utsläpp som räknas med hjälp av regionala modeller för utsläppsberäkning. Dessa modeller täcker främst de utsläpp som uppstår inom kommunens område, utsläpp från energiförsörjningen och avfallshanteringen, samt utsläpp från jordbruket och produktionen, oberoende av var produkterna konsumeras.

Den konsumtionsbaserade beräkningen beaktar alla utsläppen från kommuninvånarnas konsumtion

I den konsumtionsbaserade beräkningen beaktas alla utsläppen från kommuninvånarnas konsumtion, oberoende av var de konsumerade nyttigheterna har producerats. Koldioxidavtrycket från konsumtionen består av energiförbrukning, byggande, trafik, mat och anskaffning av varor och tjänster.

Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp beräknades nu för tredje gången inom ramen för Sitowise och Naturresursinstitutets projekt Kulma. Beräkningsmodellen för utsläppen har utvecklats under varje omgång för att man ska kunna uppnå mera exakta resultat. I detta projekt kunde beräkningen preciseras, särskilt när det gäller den privata sektorns, dvs. hushållens konsumtion. Dessutom uppdaterades utsläppskoefficienterna som gäller byggande så att de kom att motsvara de nyaste forskningsrönen.

När allt fler gör hållbara val i sin vardag är den totala effekten stor

Resultaten av beräkningen stärker tanken om att de val hushållen och individerna gör i vardagen är viktiga med tanke på att stävja klimatförändringen.

”Till exempel om man fördubblar användningstiden för ett enskilt plagg eller hemtextiler minskar klimatutsläppen från dem med hälften. Å andra sidan kan man genom att gå över från sedvanlig kost som innehåller kött till en kost som innehåller främst fisk minska utsläppen från kosten med en tredjedel”, tipsar Jenni Silvola. Karleby stads sakkunniga inom klimatfrågor. ”Också valet av trafikform har stor betydelse när det gäller utsläpp. Med tanke på utsläppen är gång, cykling och kollektivtrafik de bästa valen.”

Varför följs kommunernas klimatutsläpp från konsumtionen?

Målet med klimatavtalet från Paris är att begränsa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader före slutet av århundradet. För att målet ska kunna nås borde utsläppen per person vara 2,5 ton koldioxidekvivalenter före 2030 och minska till 0,7 ton före 2050. Utsläppen i kommunerna som deltog i projektet Kulma växlade mellan 7,1 ton och 9,9 ton år 2024. Det är alltså långt kvar att gå till en hållbar nivå.

Kommunerna har goda möjligheter att bidra till att klimatutsläppen från konsumtionen minskar. Kommunerna kan stöda sina invånare att göra val som är hållbara med tanke på klimatet, till exempel genom att satsa på kollektivtrafik och matservice, genom att erbjuda utsläppssnål fjärrvärme och komma med information om ämnet.

En bred kunskapsbas om klimatutsläppen från kommunens och kommuninvånarnas verksamhet hjälper kommunerna att planera och rikta sina klimatåtgärder och att mäta verkningarna av åtgärder som vidtagits. Uppföljningsdata behövs också i fortsättningen.