Svenskspråkig agrologutbildning hör hemma i Åbo

– Studieorten i framtiden kan vara en avgörande fråga för det finlandssvenska lantbrukets framtid och utveckling – en fråga som i betydelse kan jämföras med Åbo Akademis pågående prorektor-diskussion i Österbotten, säger Anders Vahtola, suppleant i SFP:s kretsstyrelse i Egentliga Finland och själv agrologutbildad i Åbo.

SFP i Egentliga Finland understryker att jordbruket idag behöver högskoleutbildade lantbrukare för att kunna tackla framtidens utmaningar. Endast genom högre utbildning på svenska kan den svenska lantbruksbranschen nå nya nivåer – både i kunnande, innovationsförmåga och kritiskt tänkande kring de stora frågorna: Hur och varför? Att vara jordbrukare i dag kräver att man är en teoretisk praktiker.

– Det räcker inte med svenskspråkig lantbruksutbildning på andra stadiet, som i Lannäslund, Gamla Vasa eller Brusaby. Det krävs högre utbildning för att trygga branschens framtida kompetensbehov, säger Vahtola.

Kretsstyrelsen lyfter fram att Finland har cirka 42 000 jordbruk, varav cirka 15 procent är svenskspråkiga. Dessa gårdar är framför allt belägna längs kusten, i södra Finland och på Åland. År 2023 uppgick den totala lantbruksinkomsten i Finland till cirka 7 miljarder euro – av vilket de svenskspråkiga kommunerna stod för cirka 1 miljard euro. Det är en försiktig uppskattning, då bland annat Kouvola och Salo inte är inräknade, trots att det även där finns svenskspråkiga jordbrukare. 

– Lantbruket är inte bara livsviktigt för vår försörjning – det är också en sysselsättande näring som håller landsbygden levande, bebodd och fungerande. Av hela branschen har just de svenskspråkiga gårdarna i förhållande ett stort ansvar, säger Vahtola

Lantbruksinkomsten per region år 2023 (Källa: Kantar 2023):

• Österbotten: 435 miljoner euro

• Nyland: 390 miljoner euro

• Åland: 60 miljoner euro

• Åboland (Pargas, S:t Karins, Kimitoön): 55 miljoner euro (Hela Egentliga Finlands lantbruksinkomst är 843 miljoner euro)

Den svenska agrologutbildningen flyttades från Åbo till Ekenäs i början av 2000-talet och har sedan dess haft svårt att rekrytera studerande. Nu utreds en återflytt till Åbo. Kretsstyrelsen lyfter fram att Åbo är en populär, livskraftig och dessutom demografiskt stark studieort för just denna bransch och kan erbjuda bättre förutsättningar för utbildningens utveckling. Åbo är geografiskt väl placerat i detta sammanhang – något som talar för en återflytt av utbildningen.

– Utbildning är business, säger Vahtola. – Det handlar om hyror, statsandelar, arbetstillfällen och inte minst näringslivets behov av kompetens. Vi kan inte låta en hel branschs högre utbildning på svenska försvinna. Om en flytt till Åbo kan rädda agrologutbildningen, är det en politisk fråga. Vi välkomnar därför både en konstruktiv debatt – och Skuffarna tillbaka till Åbo.

För mer information:
Anders Vahtola, 0504631351
Suppleant, SFP:s kretsstyrelse i Egentliga Finland
SFP i Egentliga Finlands kretsstyrelse