Nu är Vasas och invånarnas klimatavtryck kartlagt

Vasa deltog även denna gång i kartläggningen av växthusgasutsläpp från invånarnas förbrukning, det vill säga klimatavtrycket. Klimatavtryck från förbrukning är de utsläpp som uppstår vid energiförbrukning, byggande, resor, mat samt köp av varor och tjänster.

Enligt Kulma-rapporten var de förbrukningsbaserade växthusgasutsläppen i Vasa år 2024 524,4 kt koldioxidekvivalent (CO2-ekv). Jämfört med de andra kommunerna i projektet Kulma hade Vasa de sjätte lägsta förbrukningsbaserade utsläppen.

Resultatet visar att den största utsläppskällan är köp av varor och tjänster (30 %). De näst största utsläppen kom från mat (28 %), följt av utsläpp från energiförbrukning (20 %) och resor i staden (19 %). De lägsta utsläppen kom från byggande (3 %).

Att varor och tjänster är vår största källa till utsläpp beror bland annat på att vi köper varor från hela världen. Den offentliga sektorns andel av helheten varor och tjänster i Vasa är cirka 8 procent, berättar Vasa stads energi- och klimatsakkunnig Johanna Punkari.

Inom projektet Kulma mäts växthusgasutsläppen i kommunerna med en förbrukningsbaserad samt en områdesbaserad kalkyleringsmodell. I modellen förbrukningsbaserad utsläppskalkylering kalkyleras alla utsläpp från kommuninvånarnas och den offentliga sektorns förbrukning, oavsett var den förbrukade tillgången producerats.

Stegen till klimatneutralitet följs upp med områdesbaserad utsläppskalkylering

Kommunerna har goda möjligheter att påverka och minska växthusgasutsläppen från förbrukning. Med hjälp av omfattande information om vilka växthusgasutsläpp som uppstår i staden och från invånarna är det enklare att planera och rikta klimatåtgärder samt mäta effekterna av vidtagna åtgärder.

- Vasas strategiska mål om klimatneutralitet följs upp med hjälp av en upphovsbaserad, det vill säga områdesbaserad, utsläppskalkylering. Så här ser vi de konkreta utsläppen som uppstått i området, men inte utsläppen från de varor och tjänster som vi köpt men som produceras någon annanstans, berättar Punkari.

Utifrån den områdesbaserade, det vill säga upphovsbaserade, utsläppskalkyleringen för Vasa utarbetas en CO2-rapport. CO2-rapporten utarbetas utgående från resultaten av den områdesbaserade utsläppskalkyleringen, som visar utsläppen inom kommunens område, utsläppen från energi- och avfallsförsörjning samt utsläppen från jordbruk och produktion.

- Utifrån CO2-rapporten kan konstateras att utsläppen i Vasa har sjunkit i jämn takt de senaste åren. I Vasa är de områdesbaserade utsläppen 53 procent lägre än år 1990, berättar Punkari.

- Ett rättvisare sätt att följa utsläppen vore ett förbrukningsbaserat kalkyleringssätt, som utöver de upphovsbaserade utsläppen i området även beaktar de tillgångar och tjänster som invånarna och offentliga sektorn köper, samt det som byggs i området och hur mycket dessa verksamheter genererar utsläpp på en global nivå. Denna utsläppskalkylering grundar sig dock på vissa antaganden, och är därför inte så exakt och välgrundad, bedömer Punkari.

Samarbete för klimatneutralitet

Vasa stad har klimatneutralitet på 2020-talet som ett strategiskt mål. För att nå klimatneutralitet krävs en betydlig minskning av växthusgasutsläppen i stadsområdet samt kompensering av de resterande utsläppen.

Innevarande år utarbetas en klimatvägkarta, och den blir en hjälp för att precisera Vasas steg på vägen till klimatneutralitet. Avsikten är även att skaffa ett verktyg följning av klimatförändringarna samt kalkylera hur de vidtagna åtgärderna påverkat utsläppsutvecklingen i staden. Klimatvägkartan synliggör för stadens invånare åtgärderna och effekterna av åtgärderna. Dessutom är verktyget ett stöd för beslutsfattande.

För att nå målet om klimatneutralitet krävs utöver stadens åtgärder även samarbete mellan företag, invånare och andra aktörer. Vaasa Climate Commitment är en klimatutmaning för att intensifiera samarbetet mellan företag, gemenskaper och staden i syfte att nå klimatmålen.

Kartläggningen inom projektet Kulma visar att även de val som hushållen och hemmen gör i vardagen är viktiga för att bromsa upp klimatförändringarna. Till exempel att använda ett enskilt klädesplagg eller en heminredningstextilie dubbelt så lång tid minskar växthusgasutsläppen med hälften. När allt fler gör hållbara val i vardagen blir många bäckar små en stor å.

Projektet Kulma genomfördes av Sitowise Oy i samarbete med Naturresursinstitutet. Mer information om projektet och resultaten:  www.sitowise.com (på finska)