Satsningar på digitalt stöd bör ses som en investering som gagnar alla parter – inte bara som en marginell tilläggstjänst

Det digitala stöd kommunerna erbjuder är stöd i användningen av e-tjänster, andra tjänster och apparater. Syftet med stödet är att hjälpa invånarna att använda apparater och tjänster på ett självständigare och säkrare sätt. Digitalt stöd erbjuds ofta på bibliotek, vid servicepunkter i köpcentrum samt i kontakt med kommunen.

Behovet av digitalt stöd identifieras, men är svårt att tillgodose

Digitalt stöd som ges i samband med uträttande av ärenden och andra tjänster identifieras inte alltid som digitalt stöd. Då kan vikten och behovet av digitalt stöd förbli dolt. För att invånarna ska lyckas uträtta ärenden behövs ofta handledning i hur man använder apparater, vilket innebär att det kan vara svårt att särskilja de olika behoven. Detta gör det svårare att identifiera behoven och därmed också svårare att fördela resurserna rätt såväl i kommunerna som i samhället.

De som svarade på enkäten tror att behoven av digitalt stöd kommer att öka ytterligare. Den allmänna uppfattningen var dock att kommunerna inte heller i nuläget kan tillgodose invånarnas behov tillräckligt väl. En del berättade att de inte vågar marknadsföra det digitala stödet av rädsla för att resurserna inte ska räcka till för att svara på den ökade efterfrågan. Också Kommunförbundet förutspår att behovet av digitalt stöd kommer att öka nästa år, när regeringens beslut om att myndighetsärenden i första hand ska skötas via digitala kanaler börjar verkställas.

– Det är viktigt att identifiera och erkänna behoven av digitalt stöd för att ordnandet av stödet ska få den betydelse det förtjänar i det nationella och lokala beslutsfattandet, betonar Niina Erkkilä, projektkoordinator på Kommunförbundet.

Många av de tillfrågade i utredningen var bekymrade över hur liten uppmärksamhet som fästs vid ordnandet av digitalt stöd på både lokal och nationell nivå. Satsningar på digitalt stöd borde ses som en samhälleligt betydelsefull investering som gagnar alla parter – inte bara som en marginell tilläggstjänst.

Stora regionala skillnader i hur stödet tillhandahålls

Hur mångsidigt stöd som erbjuds varierar kraftigt mellan olika kommuner och regioner. Enligt utredningen är det framför allt bostadsorten som är avgörande för hur väl kommuninvånarnas stödbehov tillgodoses. I större kommuner och städer kan det finnas flera aktörer som erbjuder digitalt stöd, men på mindre orter kan en person ensam ansvara för det digitala stödet eller ha det som en del av sina arbetsuppgifter. Utvecklingen av digitalt stöd kan formellt höra till arbetsuppgifterna, men i praktiken kanske personen inte har tid att sköta de uppgifterna vid sidan av sina andra arbetsuppgifter.

– Kommunernas och städernas finansiering av digitalt stöd är i huvudsak ganska liten och stödet tillhandahålls ofta med hjälp av olika projekt, säger Erkkilä.

Även om dylika projekt kan bidra med resurser, koordinerad verksamhet och någon som ansvarar för det digitala stödet, är projekten ofta förknippade med osäkerhet och avbrott. Då är det inte möjligt att tillhandahålla digitalt stöd på ett regelbundet och tydligt organiserat sätt.

Många befolkningsgrupper utöver äldre har behov av digitalt stöd

Den tydligaste målgruppen för digitalt stöd är äldre personer, även om stödet behövs i större utsträckning också inom andra grupper. Detta beror delvis på att äldre anses ha de allra sämsta digitala färdigheterna, och att det är de som oftast söker sig till det digitala stödet.

Som specialgrupper som behöver digitalt stöd nämndes i synnerhet rehabiliteringsklienter inom mentalvården, personer med missbruksproblem, svårsysselsatta och klienter inom funktionshinderservice. Dessutom har man noterat att förvärvsarbetande och unga behöver stöd i att uträtta ärenden och ta i bruk nya apparater.

Organisationernas stöd är betydande, men det behövs personer som leder nätverken

Som samarbetspartner kring digitalt stöd nämns oftast organisationer, även om kommunerna genom sina nätverk också samarbetar med andra myndigheter, företag och välfärdsområden. Det finns dock stora variationer i hur aktivt samarbetet är. Att nätverken är inaktiva ses som en utmaning. Det skulle behövas tydligare ledare för nätverken, för att man ska få ut mer av nätverkssamarbetet.

Frivilliga som genom organisationer erbjuder digitalt stöd anses ofta vara en särskilt viktig del av utbudet av digitalt stöd. I utredningen var den här verksamhetsmodellen också det mest nämnda exemplet på digitalt stöd som erbjuds av andra aktörer än kommunerna.

Utredningen om digitalt stöd genomfördes med hjälp av diskussioner på distans och på plats i februari–april 2025. Diskussioner fördes med sammanlagt 21 personer som ansvarar för eller arbetar med digitalt stöd i kommunerna. I diskussionerna om situationen inom kommunerna deltog också representanter för två välfärdsområden och två landskap. Kommunförbundet gör ett sammandrag av utredningen på svenska. Sammandraget publiceras i samband med publikationen när översättningen är klar.

Närmare upplysningar

Niina Erkkilä
Projektkoordinator, Kommunförbundet
Niina.Erkkila@kommunforbundet.fi
Tfn +358 9 771 2173