Invandringen fördröjer Finlands ekonomiska problem, men löser dem inte på egen hand

Enligt den stokastiska prognosen för 2025–2070 kommer antalet personer i arbetsför ålder i Finland att börja minska redan på 2040-talet.

Denna befolkningsprognos som bygger på sannolikheter berättar också om att osäkerheten ökar snabbt då prognoshorisonten förskjuts. Om vi blickar framåt mot 2050 ligger 80 procent av utvecklingsvägarna för personer i arbetsför ålder inom ett intervall på 0–200 000 personer. År 2070 kommer denna klyfta redan att uppgå till mer än en halv miljon personer.

"Med så mycket osäkerhet kring den framtida utvecklingen måste vi vara beredda på både bra och dåliga scenarier. Det är värt att notera att inte ens en nettoinvandring på 40 000 personer om året skulle räcka till för en permanent ökning av befolkningen i arbetsför ålder", understryker Sitras chefsekonom Matti Paavonen.

Invandringen påverkar den nationella ekonomin, särskilt genom utbudet av arbetskraft. Det kommer sannolikt att säkra arbetskraften för offentliga tjänster och öka tillväxttakten inom den privata produktionen i decennier, men så till slut kommer de låga födelsetalen i alla fall att vända på utvecklingen.

“Utifrån kalkylerna är främjandet av kompetens och arbetsmarknadsberedskap hos invandrare en lönsam investering. Ett ökat utbud av kvalificerad arbetskraft för med sig även andra investeringar, ekonomisk tillväxt och välstånd”, understryker forskarna vid Etla som förberett studien för Sitra. 

Finlands befolkning både minskar och åldras, vilket avspeglas på den offentliga ekonomins hållbarhet. Den stokastiska prognosen ger en sannolikhet på 80 procent att hållbarhetsunderskottet kommer att ligga mellan 0,9–3,6 procent av BNP under ett tidsspann på 100 år.

En stokastisk befolkningsprognos visar det breda spektrumet av utvecklingsvägar och sannolikheter

Istället för punktbaserade befolkningsprognoser har många efterfrågat en prognos som bidrar till att beskriva hur sannolika olika demografiska utvecklingar är. Etlas stokastiska befolkningsprognos uppfyller denna efterfrågan och innehåller tusentals alternativa demografiska utvecklingar.

"Befolkningsprognoserna gör skillnad eftersom de utgör grunden för många aktörers framtidsplaner. Det finns många möjliga framtider och vi kan påverka dessa genom våra beslut. En stokastisk befolkningsprognos bidrar till att åskådliggöra det breda spektrumet av utvecklingsvägar och sannolikheter. Den är därför ett utmärkt komplement till diskussionen om en önskad utveckling", säger Paavonen.

I den nya promemorian Suomen väestö ja kansantalous uuden edessä (sammanfattning på svenska) som beställts av Sitra analyserar Etlas meriterade forskare Juha Alho, Eija Kauppi, Jukka Lassila och Tarmo Valkonen vilka konsekvenser befolkningsprognoserna har på nationalekonomin.

Analysen bygger på fyra trendprognoser och en stokastisk prognos. Trendprognoserna skiljer sig i fråga om invandring: invandringsöverskottet antas vara antingen 15 000, 24 000 eller 40 000 personer om året. Ett alternativ där nettoinvandringen är 0 har också tagits med.

”Enligt vår bedömning motsvarar en nettoinvandring på 24 000 personer bäst den faktiska utvecklingen. En invandring av denna storlek skulle med några decennier skjuta upp de problem som den åldrande befolkningen orsakar inom nationalekonomin och den offentliga ekonomin”, säger forskningsrådgivare Tarmo Valkonen på Etla.

Om man antar att fertiliteten eller mortaliteten inte förändras avsevärt från läget i dag, kommer Finlands befolkning enligt alla ovan nämnda prognoser att minska på lång sikt. I ett nollscenario skulle förändringen ske i en allt snabbare takt.

I promemorian har data från befolkningsprognoserna kombinerats med en modell av Finlands nationalekonomi. Detta har gett nya sannolikhetsbaserade utsikter även för den ekonomiska utvecklingen i olika demografiska scenarier. 

Diskussion om önskvärd utveckling behövs

Statistikcentralens befolkningsprognos som publicerades förra hösten kritiserades för att vara orealistisk, eftersom den på lång sikt utgick från en genomsnittlig årlig nettoinvandring på 40 000 personer. Enligt prognosen för tre år sedan låg antagandet på 15 000 personer om året.

Statistikcentralens (deterministiska) prognos antar att nativiteten, dödligheten och invandringen i framtiden kommer att utvecklas på samma sätt som trenderna påvisar. Den ändrade prognosen för nettoinvandring beror på att invandringen till Finland var historiskt hög mellan 2022 och 2024, det vill säga totalt 140 000 personer netto.

Baserat på den stokastiska befolkningsprognosen är en befolkningstillväxt baserad på ett årligt invandringsöverskott på 40 000 personer mycket osannolik.

"Den dramatiska förändringen i Statistikcentralens befolkningsprognoser har gett upphov till en välkommen debatt om befolkningsprognosernas betydelse. Dessutom förtydligade den hur viktig invandringen är för utbudet av arbetskraft och framtidsutsikterna i Finland", betonar Paavonen.

Vissa befolkningsprognoser (tidsserier) som har använts i forskningen publiceras på Sitras webbsidor (sitra.fi).

Mer information:

Matti Paavonen, chefsekonom, Sitra, tfn 0294 618 334, matti.paavonen@sitra.fi
Tarmo Valkonen, forskningsrådgivare, Ekon.dr, Etla, tfn 050 329 6014, tarmo.valkonen@etla.fi