Den största risken med hybridarbete är de som har försvunnit till distansarbete

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.5.2025

I Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning granskades effekterna av distansarbete och arbete på arbetsplatsen på experternas arbetshälsa åren 2019–2023. Enligt undersökningen fungerar hybridarbete i stort och det är redan helt etablerat.

– En del av dagens expertarbete sker på distans, en del är arbete på arbetsplatsen och arbetet måste ledas. Det finns redan många verktyg för att stödja ledarskap, gemenskap och utveckla arbetslokaler. De måste fortfarande användas aktivt, sammanfattar forskningsprofessor Annina Ropponen från Arbetshälsoinstitutet.

– I det här forskningsprojektet fick vi möjlighet att granska arbetshälsan på veckonivå och utnyttja ett omfattande registermaterial från fem olika arbetsgivare, berättar hon. 

Personer som fastnat i distansarbete ska identifieras och stödas

Hybridarbete är inte ett hot mot arbetslivet eller arbetshälsan. Enligt resultaten finns det emellertid enskilda personer som fastnat i distansarbete, som själva inte är aktiva och som kan bli bortglömda i arbetsgemenskapen. Den här kategorin av arbetstagare borde man vara orolig för.  

– Vi måste identifiera dessa arbetstagare som har försvunnit till distansarbete. De ska erbjudas stöd och ett sätt att vara i kontakt med arbetsgemenskapen. Jag ser det som en risk att de kan få eller redan har utmaningar med att prestera eller orka i arbetet, olika symtom eller till och med svårigheter med livskontrollen. Om dessa fortsätter kan de leda till långa sjukfrånvaron, vilka är dyra lösningar för arbetsplatsen, säger Annina Ropponen.

Forskningsgruppen rekommenderar att man som en del av chefsarbetet bör identifiera de enskilda arbetstagare som har blivit kvar i distansarbete av skäl som de behöver stöd för. Dessa arbetstagare kan också ha en ökad risk för psykisk belastning eller psykiska symtom. Cheferna ska se till att de regelbundet har kontakt med alla sina anställda och även träffar dem ansikte mot ansikte. I chefsarbetet kan man utnyttja allmänna ledarskapsverktyg som uppmuntrar arbetstagaren att delta och bli en del av arbetsgemenskapen.

Distansarbete syns inte i sjukfrånvaron

Enligt undersökningen hade antalet distansarbetsdagar inget samband med korta sjukfrånvaron. Detta tyder på att det inte är nödvändigt att rekommendera ett visst antal distansarbetsdagar, åtminstone inte för att minska sjukfrånvaron.

– Resultatet är uppmuntrande. Coronapandemin har lärt oss att man inte går till arbetet när man har symtom eller är sjuk. Detta kan vara en viktig lärdom även i framtida epidemisituationer. I expertarbete måste emellertid var och en själv kunna bedöma sin arbetsförmåga. Även i distansarbete har man rätt att vara frånvarande när man är sjuk, det vill säga distansarbete får inte vara en plats där man arbetar trots att man är sjuk, påpekar Annina Ropponen.

Forskningsgruppen rekommenderar att man på arbetsplatserna fäster uppmärksamhet vid anvisningarna och arbetskulturen till den del att även arbetstagare som utför distansarbete har rätt till sjukfrånvaro, det vill säga att vara sjuk och återhämta sig.

Uppmärksammande av arbetsförhållandena

På arbetsplatserna är det viktigt att fortsätta fästa uppmärksamhet vid både distansarbetets och arbetsplatsens arbetsförhållanden. På arbetsplatserna bör man satsa på planlösningar som ger arbetsro och stöder koncentration och produktivitet.

Forskningsgruppen rekommenderar att man vid utvecklingen av lokaler på arbetsplatserna på ett mångsidigt sätt bedömer betydelsen av arbete på arbetsplatsen i den egna organisationen och de arbetslokaler som behövs för det. I bedömningen ska även arbetstagare med olika profiler för distansarbete och arbete på arbetsplatsen beaktas. När man koncentrerar arbetslokalerna ska man förutse behovet av lugna arbetslokaler, till exempel för distansmöten, för att undvika störningar.

Läs mer om undersökningen

• I Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning granskades effekterna av distansarbete och arbete på arbetsplatsen på experternas arbetshälsa åren 2019–2023.
• Grunden för undersökningen var ett omfattande material bestående av registeruppgifter från fem olika arbetsgivare och enkäter som genomfördes vid olika tidpunkter.
• Läs mer om uppföljningsundersökningen (på finska): Työhyvinvointi etä- ja läsnätyössä ennen koronapandemiaa, sen aikana ja seurannassa (Julkari.fi)
• Presentation av forskningsprojektet (på finska): Työn tekemisen muutos koronapandemian jälkeen – tutkimushanke etä- ja läsnätyöstä tietotyössä Suomessa | Työterveyslaitos

Ytterligare information

• Annina Ropponen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, annina.ropponen@ttl.fi, +358304742012 
• Annu Haapakangas, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, annu.haapakangas@ttl.fi, +358304747521