Ordförandena för välfärdsområdenas välfärdsområdesstyrelser: Välfärdsområdenas framtid byggs på förtroende

Trots att vi bara är i startgroparna är det tydligt att välfärdsområdesreformen är här för att stanna. Samtidigt kräver en långsiktig utveckling av välfärdsområdena realistiska och hållbara förutsättningar samt en gemensam syn på social-, hälsovårds- och räddningstjänsternas framtid över partigränser.

Det ekonomiska trycket under de första åren har varit hårt. Skyldigheten att täcka välfärdsområdenas överskott beaktar inte i sin nuvarande form de utmaningar som uppstått när områdena inlett sin verksamhet eller de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön. Strukturella reformer och förbättringar av kostnadseffektiviteten har inletts i alla områdena, men effekterna realiseras med fördröjning. Därför vore det motiverat att förlänga tidsfristen gällande skyldigheten att täcka underskotten. Detta vore också kostnadsneutralt och skulle möjliggöra en kontrollerad förändring utan okontrollerade sparåtgärder. Tvära sparåtgärder kan äventyra den grundlagsenliga tillgången till tjänster, det allmänna förtroendet och, när förtroendet rasar, till slut säkerheten i hela samhället.

Samtidigt är det viktigt att erkänna betydelsen av välfärdsområdesindexet, som förändringar i finansieringen baserar sig på, när det gäller att trygga den finansiella stabiliteten i områdena. Ökningen av personalkostnaderna har varit och kommer i och med det nya kollektivavtalet att vara snabbare än indexets höjningsmån. Detta utgör en risk för områdenas ekonomiska balans och förmåga att upprätthålla tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Vi behöver ett system som identifierar och reagerar dynamiskt på den faktiska utvecklingen gällande personalkostnader och priserna på köpta tjänster, så att områdenas verksamhetsförutsättningar hålls på en hållbar grund.

Centralt i grundandet av välfärdsområdena är stärkande av kundorienteringen. Detta innebär att tjänsterna utvecklas utifrån invånarnas behov, på ett yrkesövergripande sätt och friktionsfritt – inte organisationsbaserat och fragmenterat. Områdena har redan inlett modiga försök och reformer, men behöver rörelsefrihet och stöd för att stärka kundorienteringen. Till detta hör tätt stärkandet av invånarnas delaktighet och förtroende. Vi måste tillsammans visa att vi bygger förändring för människornas bästa – och att vi samtidigt lyssnar, deltar och är transparenta.

De första åren har handlat om att lära sig, om att bygga upp förtroende och om att anpassa sig till förändringar. Nu är det dags att stärka förutsättningarna för en långsiktig, verkningsfull och ekonomiskt hållbar utveckling i välfärdsområdena. I samarbete med staten och kommunerna hittar vi lösningar som säkerställer att välfärdsområdena kan uppfylla sina löften till invånarna – nu och i framtiden.

Ordförandena för de första välfärdsområdesstyrelserna samlades till ett möte 15-16.5.2025 i Koli.

Ordförandena för välfärdsområdesstyrelserna:

Sanna Vauranoja
Egentliga Finlands välfärdsområde

Esa Ahonen
Kajanalands välfärdsområde

Maria Kaisa Aula
Mellersta Finlands välfärdsområde

Nina Brask
Kymmenedalens välfärdsområde

Lasse Hautala
Södra Österbottens välfärdsområde

Kari-Matti Hiltunen
Birkalands välfärdsområde

Anneli Kiljunen
Södra Karelens välfärdsområde

Heikki Laukkanen
Södra Savolax välfärdsområde

Harri Lehtonen
Satakunta välfärdsområde

Kaisa Lepola
Egentliga Tavastlands välfärdsområde

Tapani Melaluoto
Lapplands välfärdsområde

Juha Mustonen
Norra Karelens välfärdsområde

Sari Niinistö
Päijänne-Tavastlands välfärdområde

Tapio Pajunpää
Mellersta Österbottens välfärdsområde

Helinä Perttu
Mellersta Nylands välfärdsområde

Riitta Raatikainen
Norra Savolax välfärdsområde

Maarit Raja-Aho
Vanda och Kervo välfärdsområde

Anne Salonvaara-Kero
Österbottens välfärdsområde

Tapani Tölli
Norra Österbottens välfärdsområde