Artificiell intelligens och den förändrade befolkningsstrukturen formar framtidens arbetsliv – valen avgör riktningen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 05.06.2025

I arbetslivet pågår flera omvälvningar samtidigt. Artificiell intelligens utvecklas snabbt, arbetsformerna blir mer mångsidiga, den förändrade befolkningsstrukturen utmanar välfärdsstatens hållbarhet och den gröna omställningen kräver nya typer av åtgärder. Mitt i förändringarna behövs en gemensam riktning och aktiv framförhållning för att arbetslivet ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt.

Arbetshälsoinstitutets rapportserie Arbetslivets riktning granskar framtidens arbetsliv genom alternativa scenarier. Arbetslivet kan utvecklas mot välbefinnande, inkludering och hållbar produktivitet – eller hamna i en situation där arbetet fragmenteras, ojämlikheten ökar och arbetets meningsfullhet försvinner.

– Utvecklingens riktning är inte förutbestämd, utan beror på de val och beslut vi gör nu. I rapporterna föreslår vi åtgärder som vi kan vidta på arbetsplatserna och i beslutsfattandet för att göra det finländska arbetslivet till det bästa i världen, säger Antti Koivula, generaldirektör för Arbetshälsoinstitutet.

Artificiell intelligens förändrar arbetet – människan väljer riktningen

Artificiell intelligens formar arbetslivet på många nivåer. Den tar i allt högre grad hand om rutinuppgifter, frigör tid för kreativitet och ger möjlighet till en ny syn på arbetet. När tekniken används på rätt sätt kan den förbättra kvaliteten på arbetet, öka meningsfullheten och främja produktiviteten.

Fördelarna med utvecklingen blir emellertid inte verklighet av sig själva. Produktivitetsökningens storlek beror på varför och hur tekniken tas i bruk och vilken typ av ledarskap som byggs vid sidan av den.

– Om man utvecklar införandet av tekniken på ett inkluderande sätt och genom att lyssna på arbetstagarna, kan man uppnå fördelar för både produktiviteten och välbefinnandet. Om man däremot ensidigt fokuserar på kostnadseffektivitet och automatisering finns det en risk för ökad belastning i arbetet och ojämlikhet i arbetslivet, säger Tuomo Alasoini, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Enligt rapporten eliminerar den tekniska utvecklingen inte människans roll i arbetslivet – tvärtom. Många arbetsuppgifter innehåller sådan tyst information, kontextuell förståelse och social interaktion som artificiell intelligens inte kan ersätta. För att utföra dessa uppgifter krävs mänskliga färdigheter: kreativitet, social intelligens och situationsmedvetenhet.

– Artificiell intelligens är ett arbetsredskap, inte en aktör som kan jämföras med en människa. Kreativ och social intelligens är människans bästa trygghet och resurs i ett arbetsliv som teknologiseras, betonar Alasoini.

Vem tillhör arbetslivet år 2035?

Den förändrade befolkningsstrukturen är en annan stor utmaning i arbetslivet. Andelen personer i arbetsför ålder av befolkningen är mindre än tidigare, vilket försvagar välfärdsstatens finansieringsbas. Välfärdsstatens hållbarhet är kopplad till i vilken omfattning man kan utnyttja var och ens arbetsinsats och kompetens. Därför måste öppenhet och jämlikhet stärkas i arbetslivet.

– Arbetslivet måste vara tillgängligt och rättvist för alla: unga, äldre, arbetande pensionärer, partiellt arbetsföra och personer med invandrarbakgrund, betonar Taina Leinonen, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Ett bra arbetsliv är inte bara lockande utan också engagerande. Om det uppstår en klyfta mellan förväntningarna och arbetslivets verklighet, finns det en risk för att kunniga arbetstagare flyttar någon annanstans. Enligt en rapport stärks engagemanget hos dem som börjar sin yrkeskarriär av god introduktion, stöd för psykisk hälsa och rättvis lön. Invandrare kan stödjas genom att satsa på språkmedveten och icke-diskriminerande praxis samt stöd för familjernas etablering.

Möjligheten att bli sedd och känna sig som en del av arbetsgemenskapen är avgörande för både individens välbefinnande och tillgången på arbetskraft. Om dessa behov inte tillgodoses kan arbetslivet delas in i två verkligheter: de som har möjligheter och de som saknar dem. Bekämpning av polarisering kräver målmedvetna lösningar och nedbrytning av strukturella hinder. 

– Teknik kan också främja inkludering. Distansarbete, digitala verktyg och språkteknologi kan sänka tröskeln för deltagande och hjälpa till exempel partiellt arbetsföra, äldre och invandrare att hitta sin plats i arbetslivet, säger Leinonen.

Läs rapporterna

• De första delarna av rapportserien Arbetslivets riktning behandlar den tekniska förändringen, den förändrade befolkningsstrukturen, den sociokulturella förändringen samt klimatförändringen och den gröna omställningen.
• Alla rapporter om arbetslivets riktning finns att läsa på Arbetshälsoinstitutets webbplats.
• Den första delen av webbseminarieserien Arbetslivets riktning 5.6.2025 fördjupar sig i den förändrade befolkningsstrukturen och den tekniska förändringen, och den andra delen 10.9.2025 behandlar den sociokulturella förändringen samt klimatförändringen och den gröna omställningen.
• Det första webbseminariet (5.6) kan ses på Yle Arenan.

Ytterligare information

• Den tekniska förändringen: Tuomo Alasoini, tuomo.alasoini@ttl.fi, +358 50 564 6140
• Den förändrade befolkningsstrukturen: Taina Leinonen, taina.leinonen@ttl.fi, +358 50 327 1723
• Den sociokulturella förändringen: Anu Järvensivu, anu.jarvensivu@ttl.fi, +358 50 443 1706
• Klimatförändringen och den gröna omställningen: Arja Ala-Laurinaho, arja.ala-laurinaho@ttl.fi, +358 40 562 0906
• Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula, antti.koivula@ttl.fi, +358 30 474 2340