Mindre sjukfrånvaro inom kommunsektorn än någonsin tidigare under 2000-talet

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.6.2025

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt sjukfrånvaron bland arbetstagare i 11 städer sedan år 2000. År 2022 orsakade coronapandemin en kraftig ökning av sjukfrånvaron, men ökningen var tillfällig. Under åren efter coronapandemin och social- och hälsovårdsreformen har sjukfrånvaron minskat och stabiliserats på en lägre nivå.

– Genomsnittet för sjukfrånvaro inom kommunsektorn har efter social- och hälsovårdsreformen sjunkit till en lägre nivå än någonsin tidigare under hela 2000-talet, säger Jenni Ervasti, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Från och med år 2023 har kommunalt anställda, med undantag för Helsingfors, inte längre inkluderat personal inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet, vilket påverkar siffrorna.

Sjukfrånvaron bland unga är fortfarande hög

Sjukfrånvaron bland kommunalt anställda under 30 år visar fortfarande en oroväckande utveckling. Trots att toppen under coronapandemin utjämnades, är frånvaron bland unga betydligt vanligare än i äldre åldersgrupper (se figur 1).  

Unga har i genomsnitt 5,5 fler sjukfrånvarodagar per årsverke per år än motsvarande åldersgrupp hade i början av 2000-talet.

Mest positiv tycks utvecklingen vara i åldersgruppen över 50 år. Personer över 50 år är numera mer sällan frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom än jämnåriga var under de första åren av uppföljningen. 

Det finns tydliga socioekonomiska hälsoskillnader mellan yrkesgrupperna   

Sjukfrånvaron varierar tydligt mellan yrkesgrupperna. Antalet frånvarodagar bland personer som arbetar i ledande roller och expertuppgifter var i genomsnitt sju dagar per årsverke åren 2023 och 2024, medan antalet bland personer i fysiskt och utförande arbete ökade till upp till 30 dagar.

Mest frånvaro förekom bland biträdande personal och annan servicepersonal, som arbetar i bland annat byggnadsbranschen, underhåll, kök och kollektivtrafikens kundservice (se figur 2). 

Sjukfrånvaron bland lärare i skolor var lägre än bland andra yrkespersoner inom pedagogik: bland lektorer och timlärare var sjukfrånvaron i genomsnitt 9 dagar och bland klasslärare 12 dagar. Däremot hade lärare inom småbarnspedagogik, barnskötare och familjedagvårdare över 20 sjukfrånvarodagar per år. 

– Detta förklaras åtminstone delvis av att personer som arbetar med barn under skolåldern löper en högre risk än genomsnittet för smittsamma sjukdomar, bedömer Ervasti. 

Var femte kommunalt anställd hade inte en endaste sjukledighet år 2024

År 2024 hade var femte (21 %) kommunalt anställd i de kommuner som deltar i undersökningen inte en endaste frånvaro från arbetet på grund av egen sjukdom. På längre sikt har andelen anställda med noll frånvarodagar minskat, med undantag av ökningen under åren 2020–2021 som sannolikt beror på coronarestriktionerna.

– I början av pandemin begränsades interaktionen mellan människor, vilket också minskade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom kunde distansarbete göra det möjligt att arbeta även med partiell arbetsförmåga, säger Ervasti.

Åren 2023 och 2024 har situationen återgått till samma nivå som före pandemin. 

Granskat enligt yrkesgrupp står andelen personer med noll frånvarodagar vanligtvis i omvänd proportion till genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Bland personer som arbetar i ledande roller och expertuppgifter var andelen anställda med noll frånvarodagar hög, 33–46 procent. 

– Möjligheten till distansarbete eller lättare arbete kan minska behovet av att registrera en frånvarodag om arbetstagaren upplever att hen är partiellt arbetsför, säger Jenni Ervasti.

Kommun10-undersökningen

• Materialet Sjukfrånvaron i kommuner i Finland 2000–2024 och analys av senaste data i tjänsten Arbetslivskunskap:  
  https://tyoelamatieto.fi/sv/frontsida/material/sjukfranvaron-i-kommuner-i-finland/
• Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.
• Sjukfrånvaron bland fler än 90 000 kommunalt anställda följs på årsnivå i arbetsgivarnas personalregister med hjälp av en enhetlig beräkningsmetod genom att ställa de realiserade sjukfrånvarodagarna i proportion till utförda årsverken. Uppföljningen har genomförts sedan år 2000.
• Kommun10-undersökningen omfattar all frånvaro som beror på egen sjukdom, räknat från första sjukfrånvarodagen, men inte uppgifter om diagnostiken bakom frånvaron.
• Sjukfrånvarostatistiken för 2024 baserar sig på 71 990 årsverken. 

Ytterligare information

Jenni Ervasti, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, jenni.ervasti@ttl.fi, +358 43 825 5475