Chefsarbetet behöver gränser – att stödja välbefinnande och psykisk hälsa är samarbete
Arbetsplatsens metoder för att stödja psykisk hälsa kan sammanfattas i en pyramidmodell, där metoderna är indelade i tre nivåer. Mest tid bör ägnas åt att skapa förutsättningar för ett bra arbete på arbetsplatsen. Arbetshälsa är summan av många faktorer, och ansvaret fördelas på olika aktörer. Även om cheferna spelar en aktiv roll i att stödja välbefinnandet behöver ingen agera som inofficiell terapeut i sin arbetsgemenskap.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.6.2025
I debatten om välbefinnande och psykiska hälsa i arbetslivet ställs mycket höga förväntningar på chefer och direktörer. Man har identifierat försämrade utvecklingsförlopp i dessa gruppers arbetshälsa och arbetsförmåga till exempel i uppföljningsundersökningen Hur mår Finland?.
Chefsarbetet ska begränsas precis som andra arbetsuppgifter. Därför bör varje organisation ha verksamhetsmodeller, så att chefen inte lämnas ensam även i svåra situationer.
– Det är bra att komma ihåg att chefsarbetet är en arbetsuppgift, inte ett mått på den egna förträffligheten. Att be om hjälp och reflektera tillsammans hjälper till att komma vidare, påminner docent i företagspsykologi Kirsi Ahola, direktör för Arbetshälsoinstitutet.
Hon höll ett anförande om chefsarbetet på webbseminariet Tasapainoa työelämään (Balans i arbetslivet), som kan ses på Yle Arenan.
Kärnansvaren i arbetsgemenskapen ska klargöras
På arbetsplatserna är det bra att tänka på att upprätthålla och stödja den psykiska arbetsförmågan som en del av planeringen av arbetet. Arbetsplatsens metoder för att stödja psykisk hälsa kan sammanfattas i en pyramidmodell, där metoderna är indelade i tre nivåer. Mest tid bör ägnas åt saker som främjar arbetshälsan, som är grunden till allt. På arbetsplatsen bör man fundera på hur man bygger en bra vardag där det är möjligt att få saker gjorda.
– Välbefinnandet är ett kontinuum, så det är bra att tänka igenom åtgärderna stegvis. Hur säkerställer vi goda förutsättningar för arbetet, hur förebygger vi att problem uppstår och med vilka medel löser vi utmaningar och problem som redan uppstått, frågar Kirsi Ahola.
Cheferna och arbetstagarna spelar en aktiv roll i vardagens alla skeden på arbetsplatsen. Andra aktörer stöder och visar vägen: Den högsta ledningen fastställer målen för ledningen av arbetsförmågan. HR-experterna utarbetar verksamhetsmodeller och processer för detta. Arbetarskyddet och företagshälsovården erbjuder stöd och handledning för ledningen, cheferna och arbetstagarna.
– För att få balans i arbetslivet bör alla sköta sitt jobb bra och samarbeta, sammanfattar Kirsi Ahola.
Modellen fokuserar på aktörerna på arbetsplatsen, även om många andra saker påverkar den psykiska hälsan och arbetsförmågan.
Det är tillåtet att begränsa diskussionen på arbetsplatsen
För närvarande upplevs chefsrollen ofta som krävande.
– Cheferna känner att förväntningarna på dem har ökat. Arbetstagarna kan önska sig sparring i mycket bred bemärkelse, både när det gäller personlig utveckling och utmaningar med välbefinnandet, berättar Pauliina Mattila-Holappa, ledande expert på Arbetshälsoinstitutet.
Diskussionen med teammedlemmarna får också begränsas och styras till arbetets smidighet och mål. Chefens roll är inte att vara en inofficiell terapeut, stödperson för privatlivet eller expert på psykisk hälsa i sin arbetsgemenskap.
Arbetshälsoinstitutet har uppdaterat utbildningsmaterialet Må bra av jobbet, som lämpar sig för HR-experter och chefer. Med hjälp av materialet kan man till exempel öva på hur man tar upp frågor kring arbetets smidighet och orken på arbetsplatsen. Materialet uppmuntrar också till att fundera över hur man tar hand om chefens eget välbefinnande.
Se också
- Kirsi Ahola och Pauliina Mattila-Holappa framför sina tankar för att stödja ledarskapet på webbinariumserien Tasapainoa työelämään (Balans i arbetslivet) i avsnittet Kuka lohduttaisi esihenkilöä? (Vem tröstar chefen?), som kan ses på Yle Arenan (på finska).
- Arbetsplatsutbildarens material kan laddas ner på nätet (på finska).
- Pyramidmodellen för metoder för att stödja psykisk hälsa publiceras i sin helhet senare i år.
Ytterligare information
- Kirsi Ahola, direktör, kirsi.ahola@ttl.fi, +358 40 561 5692
- Pauliina Mattila-Holappa, ledande expert, pauliina.mattila-holappa@ttl.fi, +358 43 824 4041
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Mindre sjukfrånvaro inom kommunsektorn än någonsin tidigare under 2000-talet11.6.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
År 2024 var kommunalt anställda i genomsnitt borta 16,3 dagar från arbetet på grund av egen sjukdom. Siffran ligger nästan på samma nivå som år 2023, då en tydlig förbättring kunde ses efter den tillväxttopp som coronan orsakade. Sjukfrånvaron är nu lägre än någonsin tidigare under den 25 år långa uppföljningen.
Kunta-alalla sairauspoissaoloja vähemmän kuin kertaakaan 2000-luvulla11.6.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Vuonna 2024 kuntatyöntekijät olivat keskimäärin 16,3 päivää poissa töistä oman sairauden vuoksi. Luku on lähes samalla tasolla kuin vuonna 2023, jolloin nähtiin selkeä käänne parempaan koronan aiheuttaman kasvupiikin jälkeen. Sairauspoissaolojen määrä on nyt alhaisempi kuin kertaakaan 25 vuotta kestäneen seurannan aikana.
Fewer sickness absence in the municipal sector than ever since 200011.6.2025 06:00:00 EEST | Press release
In 2024, municipal employees were on average 16.3 days absent from work due to their own illness. The figure is almost at the same level as in 2023 when we saw a clear turn for the better after the growth peak caused by COVID-19. The amount of sickness absence is now lower than ever during the 25-year follow-up.
Registeruppgifter: Coronaviruset till och med fördubblade antalet fall av yrkessjukdomar och drabbade kvinnor samt yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården9.6.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
År 2021 var antalet bekräftade fall av yrkessjukdomar totalt 2 235 och år 2022 rentav 2 576. Antalet fall ökade i takt med att coronapandemin rasade och antalet fall till och med fördubblades under åren 2021 och 2022. Antalet bekräftade yrkessjukdomar som inte är relaterade till corona uppgick till cirka tusen fall per år.
Rekisteritiedot: Koronavirus jopa tuplasi ammattitautitapaukset ja iski naisiin sekä sote-ammattilaisiin9.6.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Vahvistettuja ammattitautitapauksia oli vuonna 2021 yhteensä 2 235 ja vuonna 2022 jopa 2 576. Tapausten määrä kääntyi koronapandemian jyllätessä nousuun ja vuosina 2021 ja 2022 tapausten määrä jopa kaksinkertaistui. Muiden kuin koronaan liittyvien vahvistettujen ammattitautien lukumäärä on asettunut noin tuhannen vuosittaisen tapauksen tasolle.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum