Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark - osäkerheten kastar en skugga över de ekonomiska utsikterna

Den finländska ekonomin förutspås växa i år, men prognoserna präglas av stor osäkerhet. Djupdykningen av aktiekurserna i januari-mars spreds till de finländska finansiella aktörernas börskurser och åt upp deras investeringsintäkter. Stabiliseringen av finansmarknaden i april fick dock aktiekurserna att stiga. Fastän företagens och konsumenternas framtidstro sakta har stärkts, tär hotet om ett handelskrig på förtroendet och den ekonomiska återhämtningen. Till exempel företagens tillväxtförväntningar har åter skjutits upp över sommaren. Läget på arbetsmarknaden är likaså fortsatt svagt.

En svagare ekonomisk utveckling än väntat skulle försvåra situationen för både de finansiella aktörerna och deras kunder. Nedgången i Euriborräntorna stöder dock företagens och konsumenternas skuldbetalnings-, konsumtions- och investeringsförmåga i takt med att nedgången får genomslag i bankernas låneräntor.

- Det finansiella systemet i Finland är väl rustat för olika störningar. Vi befinner oss dock i ett mycket oberäkneligt världsläge, och det finns risk för en ytterligare upptrappning av de geopolitiska och ekonomiska konflikterna. De finländska aktörerna är kapitalstarka och har en god lönsamhet, vilket ökar deras motståndskraft mot svårigheter. Den finansiella sektorn måste dock räkna med att denna osäkerhet sannolikt kommer att fortsätta ännu en tid, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

När det gäller cyberhot är läget i den finansiella sektorn i Finland alltjämt huvudsakligen lugnt. Bedrägerierna och nätfisket av bankkoder har dock ökat, vilket framhäver behovet av vaksamhet hos både de finansiella aktörerna och kunderna.

– De geopolitiska spänningarna i förening med förändringarna till följd av digitalisering och artificiell intelligens lyfter fram cybersäkerheten som en allt viktigare del av tillsynen. Det viktigaste i det bedrägeriförebyggande arbetet är att göra det så svårt som möjligt för bedragare att agera, och vi förväntar oss att banker och andra aktörer gör sitt allra yttersta för att bekämpa dessa brott. Vi genomför som bäst en bedömning av bankernas åtgärder för bekämpning av bedrägerier och betalningsbedrägerier och bankernas efterlevnad av våra tidigare rekommendationer, säger Tero Kurenmaa.

Ökningen i banksektorns oreglerade krediter har planat ut - räntenettot fortsätter att minska 

Kapitaltäckningsgraderna i den finländska banksektorn bedöms ha försämrats något under första kvartalet 2025 men alltjämt hållit sig kvar på en stark nivå¹. På grund av det minskade räntenettot var banksektorns rörelseresultat för januari–mars lägre än under motsvarande tidsperiod året förut. Räntenettot var fortfarande banksektorns viktigaste intäktspost.

Ökningen i banksektorns oreglerade krediter planade ut i fråga om både företags- och hushållskrediter. Försämringen av kreditkvaliteten stannade också av för konsumtionslån samt för flera företagssektorer som under de senaste åren drabbats av förhöjda lånekostnader och det svaga konjunkturläget. Kreditriskutvecklingen visade dock på skillnader mellan bankerna samt mellan olika kreditgivningssegment och branscher.

Likviditetsläget och likviditeten i banksektorn är alltjämt stabilt. De finländska bankernas upplåningskostnader fortsatte att sjunka, framför allt inlåningskostnaderna. Riskpremierna för bankernas marknadsupplåning steg kort i april i linje med det allmänna marknadssentimentet, men planade snabbt ut när lugnet återställts. Den finländska banksektorns risktålighet mot störningar på dollarmarknaden ligger också på en god nivå. Diversifierade upplåningskällor och bankernas starka kapitaltäckning förbättrar tillgången till och villkoren för marknadsupplåning och ger skydd mot störningar på finansmarknaden.

Arbetspensionsanstalternas solvensnivå försämrades från föregående kvartal

Solvensnivån för arbetspensionssektorn sjönk under första kvartalet 2025 till 128,7 % (12/2024: 129,3 %) då sektorns solvenskapital minskade med 0,8 miljarder euro. Solvensnivån var dock högre än ett år tidigare (3/2024: 128,1 %). Solvensgränsen sjönk snabbare än solvenskapitalet under första kvartalet, men solvensställningen låg kvar på samma nivå (1,6) som under föregående kvartal. Solvensgränsen sjönk på grund av minskade aktie- och valutarisker.

Den totala avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar var 0,0 % under första kvartalet. Avkastningen på aktieplaceringar var negativ (−0,8 %). Avkastningen på räntebärande värdepapper var 0,9 %, på övriga placeringar 1,1 % och på fastighetsplaceringar 0,6 %.

Arbetspensionssektorns riskhanteringsförmåga mot sjunkande aktiepriser låg fortfarande kvar på en rimlig nivå och ökade något under kvartalet.

Fortsatt god solvens i liv- och skadeförsäkringssektorn

Solvensnivån för livförsäkringssektorn var 222,1 % (12/2024: 221,7) och för skadeförsäkringssektorn 246,3 % (12/2024: 254,5 %) under första kvartalet 2025. Till den svaga nedgången i skadeförsäkringssektorns solvens bidrog ökade försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring och den tydliga uppgången i den symmetriska justeringen för aktierisk från slutet av 2024. Solvensen för bägge sektorerna låg alltjämt på en god nivå.

Avkastningen på liv- och skadeförsäkringssektorernas placeringar var −0,3 % under första kvartalet 2025. De låga placeringsintäkterna tyngde också den totala lönsamheten. Premieinkomsten för livförsäkringen ökade tydligt tack vare den kraftiga försäljningen av placeringsförsäkringar, medan premieinkomsten för skadeförsäkringen ökade mindre. Totalkostnadsprocenten för skadeförsäkringssektorn var 106,9 % under första kvartalet 2025.

Närmare upplysningar lämnas av

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor:

• Arbetspensionsförsäkringsbolagens, pensionskassornas och -stiftelsernas samt arbetspensionssektorns solvens 31.3.2025 (excel)
• Liv- och skadeförsäkringsbolagens solvens 31.3.2025 (excel)

¹ På grund av de ändringar i kapitaltäckningsregelverket för banker som trädde i kraft vid början av 2025 (CRR3/CRD6-regelverket, som går under namnet bankpaketet) har bankerna beviljats tilläggstid för rapporteringen av kapitaltäckningsuppgifter. Finansinspektionen publicerar senare separat noggrannare kapitaltäckningsuppgifter för bankerna för första kvartalet 2025.