Bättre datarörlighet gynnar FPA:s kunder – ny arbetsgrupp ska främja informationsutbyte för att förebygga felaktiga utbetalningar och bidragsfusk

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att främja informationsutbyte vid FPA. Gruppen arbetar för att öka FPA:s rätt att få information och för att främja informationsutbyte, med syftet att förebygga felaktiga utbetalningar och bidragsfusk.

För att bevilja sociala förmåner behövs en mängd uppgifter om kunden. En del av uppgifterna får FPA från andra myndigheter via tekniska gränssnitt, men en del måste kunden själv lämna in till FPA. Ofullständiga och felaktiga uppgifter leder till felaktiga utbetalningar. Det förekommer också att kunder går miste om förmåner på grund av att det upplevs som krångligt att lämna in de uppgifter som behövs. Ett återkrav av felaktiga utbetalningar som gjorts utifrån felaktiga uppgifter är ofta en obehaglig situation för kunden. Återkrav är också arbetsdrygt för FPA och många fall skulle kunna förebyggas med rätt information i förväg.

Förbyggande insatser för att minska mängden felaktiga utbetalningar och bidragsfusk är viktigt också eftersom återkrav av felaktiga utbetalningar inte alltid lyckas.

31.12.2024 var det sammanlagda beloppet av förmåner som skulle återkrävas 140 miljoner euro.  Cirka 114 miljoner euro återkrävdes, vilket är tre miljoner mindre än 2023. De förmåner som oftast var föremål för återkrav var studiestöd (inklusive inkomstkontrollen av studiestödet) för cirka 38 miljoner euro och allmänt bostadsbidrag för cirka 37 miljoner euro.

År 2024 behandlades sammanlagt 1 100 misstänkta fall av bidragsfusk till ett sammanlagt belopp på ca 7,2 miljoner euro.

Om bankuppgifter utlämnas kan kunder beviljas förmåner snabbare

Största delen av de felaktiga utbetalningarna sker oavsiktligt och FPA:s kunder kan inte påverka att de uppkommer. En orsak kan till exempel vara att kunden retroaktivt beviljas en förmån som påverkar en annan förmån som redan tidigare beviljats.

– Felaktiga utbetalningar och bidragsfusk kan förebyggas genom bättre datarörlighet och korsanvändning av data, eftersom FPA därigenom får aktuell information direkt av andra myndigheter, till exempel om förändringar i kundens inkomster. Det här ligger också i kundens intresse, säger Auli Valli-Lintu, direktör för lagstiftningsutveckling vid FPA.

FPA skulle också behöva rätten att av banker och kreditinstitut elektroniskt få de uppgifter som kunden enligt lag ska lämna in för att kunna beviljas en förmån. I nuläget skickar kunden själv uppgifterna till FPA. Arbetsgruppens uppgift är att utreda hur man kan få uppgifter om kundernas bank- och betalkonton effektivare än i nuläget via Tullens övervakningssystem för bank- och betalkonton (PMJ-systemet). 

–Vi förstår att det här är ett känsligt ämne. FPA vill ha tillgång till de bank- och kontouppgifter som kunden redan enligt lag är skyldig att lämna för att säkerställa att kundens förmånsbeslut fattas korrekt. Syftet är inte att utvidga rätten till information om kundens ekonomiska situation i allmänhet, utan att påskynda och underlätta kundens förmånsprocess och säkerställa att beslutet är korrekt, säger Valli-Lintu.

FPA kan för närvarande få uppgifter från andra myndigheter, såsom Skatteförvaltningen eller Migrationsverket. Arbetsgruppen har också som mål att främja FPA:s möjligheter att på eget initiativ lämna ut uppgifter till andra myndigheter.

Arbetsgruppen som främjar utbytet av information har tillsats för 16.6–1.12.2025. I arbetsgruppen ingår sakkunniga från social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, FPA, Tullen och inrikesministeriet.