Utomhuspedagogik ger eleverna på Katarinaskolan fina naturupplevelser

Matematik, modersmål och geografi är bekanta för de flesta skolelever. Men vad sägs om utomhuspedagogik? På Katarinaskolan i Karis får alla elever bekanta sig med både stormkök, öppen eld och klättring. Utomhuspedagogiken, som bär namnet Naturligtvis, har nu ordnats i två läsår. Feedbacken av eleverna har varit strålande.

”Eleverna är alltid superpositiva och älskar att få komma ut. Till och med sådana barn som kanske inte annars trivs så bra i skolan, brukar ivrigt vara med på det här”, berättar speciallärare Christa Rothwell.

I flera års tid har hon haft en populär tillvalskurs för femmorna och sexorna, där hon tagit eleverna ut i skogen. År 2022 utbildade hon sig ändå till vildmarksguide och i samband med det fick hon och skolans rektor idén att göra naturen till en större del av skolans undervisning.

Då Rothwell utvecklade det egna konceptet sökte hon inspiration bland annat i Jakobstad och Umeå, där man har satsat stort på utomhuspedagogik.

Nu har Katarinaskolan fått igång ett system som fungerar bra.

”En gång i veckan tar jag ut en klass i taget. För årskurs 1–4 är det en dag varje läsår, som vi går ut. Femmorna och sexorna tar jag ut två gånger per läsår”, berättar Rothwell.

Olika årskurser får lära sig lite olika kunskaper. De yngsta kommer till exempel ut i mars och får prova på att laga lite enklare mellanmål, såsom att grilla pinnbröd. De äldre lär sig sätta upp tält och tillreda varm mat på stormkök.

Glädje att våga

Rothwell ordnar programmet och leder det mesta ensam. Delvis uppstår ändå kostnader, till exempel för transporter. Via Varuboden-Oslas kampanj Det egna området till godo fick skolans föräldraförening ett stöd på 3 000 euro som bland annat kunde användas för att ordna repellering – det vill säga att sänka sig ner med rep längs en bergsvägg.

”Det hade jag inte kunnat dra ensam, så här hade vi en annan guide med. Han hade också med sig all utrustning.”

Det var de äldre eleverna som fick prova på repelleringen. Alla som ville fick testa att sänka sig ned från olika höjder – 2 meter, 10 meter och till och med 17 meter. Repelleringen var frivillig och det fanns också andra sätt att delta under dagen. Enligt Rothwell var det ändå så gott som alla som ville prova och många som övervann sina rädslor.

”Jag kommer speciellt ihåg en som var jättenervös och sedan tog mod till sig själv och övervann sig. Jag har aldrig sett någon se så glad ut, som hon då hon kom ned – det var härligt!”

I dag lever vi i en värld där vardagen allt mer domineras av att sitta inne framför olika skärmar. Alla barn kommer inte via hemmen ut på utflykter och tältäventyr. Då känns det extra givande att kunna inspirera barnen att röra på sig utomhus.

”Bästa feedbacken jag får är när någon av eleverna berättar att de köpt ett stormkök och lagat mat ute med familjen”, säger Rothwell.