Allt fler gräsmattor får blomma i fred

En allt större del av gräsmattorna i Helsingfors parker och gatuområden får växa naturligare på sommaren. Bakgrunden är stadens strävan att stärka den biologiska mångfalden.

– Staden får ibland respons av parkbesökare som misstänker att man glömt att sköta gräsområdet, då gräset som tidigare hållits kort är längre än vanligt. Det är dock ofta fråga om att till exempel klöverområden har lämnats att växa under blomningsperioden, säger Anna-Mari Tiitinen-Kairi, chef för grönunderhållsteamet i Helsingfors.

I år är målet för skötseln av parker och gator att utveckla den biologiska mångfalden på ett område på minst fem hektar. Många platser har nu både kortklippta gräsmattor och naturligare gräsområden. Sådana är bland annat Borgåkersparken i Ärvings, Mejlans arboretum, Paukkulaparken i Stensböle och Liinamaaparken i Mellersta Nordsjö.

Områden kring träd, branta sluttningar och smala gräsremsor är typiska platser där gräset kan lämnas att växa och blomma längre än tidigare. Vid valet av plats strävar vi efter att använda vår känsla för situationen tillsammans med entreprenörerna.

– Alla invånare gillar inte att gräset är längre, och staden behöver naturligtvis också gräsmattor för picknickar och spel. Områdets läge och användning har stor betydelse för om man kan låta gräset växa sig längre, säger Tiitinen-Kairi.

Största delen av gräset vid gator och i parker klipps på samma sätt som tidigare, men vädret kan påverka tidpunkten för arbetet även på dessa ställen. Under värmeböljor kan gräsmattorna lämnas långa så att de inte torkar ut.

Gräsområden omvandlas också till ängar

Över hela Helsingfors lämnas också en del av gräset att växa och utvecklas till ängsliknande miljöer, vilket ger livsrum för insekter som är beroende av ängsnatur. Utvecklingen av ängar stöder stadsnaturens biologiska mångfald och förebygger förlusten av naturen.

Förra året omvandlades totalt 7,5 hektar gräsmattor till ängar på allmänna områden i Helsingfors. Det största sammanhängande området fanns i Arabia och Majstad strandpark. Årets nya objekt är bland annat Vackertvädersparken och Porslaxparken i Nordsjö.

Ängsnaturen har utvecklats både på stadens eget initiativ och utifrån invånarnas önskemål. Ibland tror folk att ängar anläggs för att spara pengar. Detta är dock ett missförstånd, säger Anna-Mari Tiitinen-Kairi.

– I synnerhet i det inledande skedet krävs det mycket arbete för att utveckla en äng, särskilt om målet är en blommande äng. Det kan också ta förvånansvärt mycket tid att rensa bort invasiva främmande arter på ängarna. Ängarna måste också klippas minst en gång om året så att de inte växer igen.

Vi stöder också den biologiska mångfalden genom att i planteringarna främja mångsidiga näringsväxter som lämpar sig för pollinerande insekter. Detta har sedan länge synts i arturvalet för fleråriga växter samt säsongsplanteringar. En del växter lockar fjärilar, en del humlor och en del blomflugor. Enkla blommor producerar vanligtvis pollen och nektar som pollinerande insekter behöver.

Underhållet av gator och parker beställs av Helsingfors stadsmiljösektor och genomförs av fyra privata entreprenörer utöver Stara.