Vass klipps i Vasa - växten som ställer till problem blir nu biogas

Under sommaren har vass klippts bland annat i Gamla Vasa kanal, i Sunnanvik, vid Gustavsborg och i Metviken. I augusti och till slutet av oktober pågår klippning i naturskyddsområdet längst inne i Södra Stadsfjärden, eftersom fåglarnas häckningstid är förbi.

– Det växer väldigt mycket vass i Södra Stadsfjärden i Vasa. Vassklippningen i området ger bättre vattenomsättning, berättar projektkoordinator Simo Marttila.

Vass klipps främst i Södra Stadsfjärden, som är ett av Vasas viktigaste rekreationsområden. Där syns också de tydligaste tecknen på övergödning och landhöjning. Klippningen förbättrar vattendragets status och bevarar en trivsam omgivning.

Klippning minskar övergödning och ger råämne för biogas

Landhöjningen förändrar vattenlinjen, vilket gör att stränderna snabbt blir tätt bevuxna med vass. Då uppstår övergödning i vattendraget och en ökad mängd näringsämnen, vilket ökar risken för cyanobakterier. Vasstrån som ruttnar i vattnet leder till lokal syreförlust som kan orsaka fiskdöd.

I stället för muddring insamlas vass genom klippning, eftersom klippning är en förmånligare metod. Den vass som insamlas genom klippning kommer till nytta: Stormossen tillverkar biogas av vassen genom att krossa och röta den, och biogas används bland annat som drivmedel i Liftis bussar.

Vasa stads ambition är att på lång sikt använda allt mer lokala råämnen i tillverkningen av biogas. Projektet bidrar till stadens mål att vara klimatneutral på 2020-talet.

Kartläggning inför framtiden

För närvarande kartläggs det bästa sättet att utföra vassklippning i framtiden. Bättre utrustning behövs, eftersom mängden vass som klipps borde vara större för att arbetet ska kunna utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Landhöjningen och de grunda strandområdena är utmaningar i Vasa.

– Med vår nuvarande båt som har en plan botten kommer vi inte nära stranden där det är grunt, så alla ställen med vass kan inte klippas med den här utrustningen, berättar

Marttila. Han har med sig Jami-Matti Aho, som i sitt examensarbete utreder olika alternativ för investering i utrustningen.

– Vi förbättrar även transportkedjorna till Stormossen från de platser där vass klipps och utreder hur stora mängder vass som kan transporteras för biogasning. Dessutom söker vi fungerande lagringslösningar, säger Marttila.

Det nuvarande projektet pågår fram till 31.10.2025, varefter stadens beslutsfattare tar ställning till om Vasa ska investera ännu mera i tillvaratagandet av vass.

Vasa är European Green Leaf-stad år 2026. Europeiska kommissionen beviljar utmärkelsen årligen till de städer som främjar en hållbar utveckling och målmedvetet arbetar för miljön och klimatet.