Varha stärker samarbetet för att minska skolfrånvaron

En långvarig frånvarospiral riskerar elevens välbefinnande och lärande samt på sikt också elevens psykiska hälsa samt sysselsättnings- och försörjningsmöjligheter. Om varje yrkesperson försöker lösa problemet på egen hand kan situationen förvärras ytterligare. I värsta fall kan stödåtgärderna för en enda elev med stor frånvaro sysselsätta tiotals yrkespersoner.

Ett samarbete mellan de yrkespersoner som arbetar med eleven skapar förutsättningar för rätt slags stöd.

- Vi vill stärka en lösningsinriktad kultur tillsammans och underlätta samarbetet över förvaltningsgränser i skolorna på ett sätt som utgår från läroplanen, riksomfattande utveckling och beprövad praxis, men som också tillgodoser regionala behov, säger Terhi Vierikko, chef för familjecentret vid Varha.

En sektorsövergripande arbetsgrupp som tillsatts av Varha har utrett utmaningar och möjligheter med att förebygga och tidigt ingripa i frånvaro över förvaltningsgränser i Egentliga Finland. Arbetsgruppen bestod av yrkespersoner inom elevvården, kommunal undervisningspersonal, serviceutvecklare, en doktorand och en företrädare för föräldrarna. Arbetsgruppen utnyttjade också ett brett riksomfattande material som mer än hundra utbildningsanordnare och deras skolor i Egentliga Finland bidrog till.

En stödvideo som lämpar sig för det grundläggande arbetet i skolorna togs fram i syfte att underlätta planeringen av samarbetet mellan Varhas tjänster inom elevhälsa, kommunerna och familjerna. Videon ersätter inte andra stödåtgärder.

Oron i sko­lor­na ökar

Enligt Teea Laiho, doktorand vid Åbo universitet, är det en god idé att stärka samarbetet. Även om det saknas jämförbar långsiktig information om utvecklingen av skolfrånvaro, upplever både lärarna och personalen inom elevhälsa, det vill säga skolhälsovårdare, skolkuratorer och skolpsykologer, att problemet blir allt större och mer utmanande.

- Skolfrånvaro är en komplex utmaning. Ökad frånvaro är ett symtom som påverkas av tiotals bakomliggande faktorer, framhåller Laiho.

När den problematiska frånvaron börjar hopa sig är situationen redan långt gången. De första tecknen kan göra sig gällande redan inom småbarnspedagogiken eller under de första årskurserna i grundskolan. Det kan bland annat handla om gråt, huvudvärk, magsmärta utan tydlig orsak eller ovilja att gå till skolan eller daghemmet. Det är viktigt att hemmet och skolan är i kontakt med varandra så fort det uppstår oro för eleven.

Bra stäm­ning stö­der ele­ver­na

Arbetsgruppen lyfte fram att ett positivt skolklimat har en betydande inverkan. De skolor som lyckas bäst med att förebygga frånvaro är sådana där barnets engagemang kontinuerligt stöds genom att stötta sociala relationer och gruppbildning i vardagen.

- Det förebyggande arbetet i kommunerna befinner sig i startgroparna, vilket framgår av läroplanernas beskrivningar. Det borde ändå handla om mycket mer än att bara föra saken till tals. Det centrala är att skolorna satsar på en verksamhetskultur som stärker delaktigheten, säger Laiho.

Enligt servicechef Hannele Nikander-Tuominen har Varha och kommunerna identifierat behovet av samarbete och gemenskap.

Vi är överens om att det behövs gemensamma stödåtgärder. Var och en i skolan bör kunna bidra till att bygga upp gemenskapen och skapa en trygg och välmående skolmiljö. När utmaningar uppstår samlas man för att lösa problemet tillsammans i stället för att skicka eleven till en enskild tjänst, sammanfattar Nikander-Tuominen. 

Se stöd­vi­de­on "När skol­gång­en bris­ter – Joo­nas be­rät­tel­se" här.

Den sektorsövergripande arbetsgruppen för hantering av skolfrånvaro byggde på ett samarbete mellan Egentliga Finlands välfärdsområde, Egentliga Finlands kommuner och Projektet Egentliga Finlands program för hållbar tillväxt, och den finansierades av Europeiska unionen med hjälp av finansieringsinstrumentet NextGenerationEU.

Kontakter samordnas av projektchef Elisa Jyllikoski