Över etthundra fjärde- och femteklassare får stöd i växelverkan och känslokompetens

– I Esbos lågklasser lär man ut och lär sig färdigheter för välbefinnande. Det ingår i läroplanen. Genom det här projektet kommer allt fler Esbobarn att få lära sig färdigheter i välbefinnande, eftersom undervisningen inte längre hänger på skola eller lärare, säger Laura-Kaisa Kalmi, som varit rektor i finska Mikkelän koulu.

I praktiken varierar det hur man undervisar i färdigheter i välbefinnande i lågklasserna i Esbo. Medan det i en del skolor finns skilda lektionstimmar i att stärka välbefinnande och gemenskapen är det i andra skolor utspritt som en del av undervisningen i övriga läroämnen.

Av lågklasserna i Esbo ansökte 25 skolor om att få delta i det treåriga projektet; för att stärka barn socialt. Ett projekt som Esbo kyrkliga samfällighet finansierar med 1 070 000 euro. I de här skolorna arrangerar de anställda i projektet tillsammans med klasslärarna lektioner, som ska främja fjärde- och femteklassarnas färdigheter i välbefinnande och eleverna får också delta i lägerdagar på lägergårdar. Alla skolor har fri tillgång till undervisningsmaterialet och lektionsplaneringen.

– Särskilt dagarna på lägergårdar har varit omtyckta av eleverna. Där har de fått bekanta sig med sina klasskompisar i en annorlunda miljö. Den respons som samlades in i våras av klasslärarna har varit positiv. En del av lärarna har lagt märke till att undervisningen har haft en positiv inverkan på klassens gruppanda, säger Kati Aitkoski, anställd i projektet.

Färdigheter för välbefinnande stärker klassernas gruppbildning och elevernas mående

Låt klassen lysa-projektet som planerats av sektorn för fostran och lärande i Esbo stad och Esbo kyrkliga samfällighet, strävar till att stärka gemenskapen i skolorna och på det här sättet stöda elevernas välbefinnande och förebygga marginalisering.

– Det är stora variationer i barnens mående. Forskning visar att en stor del av barnen mår bra, men i allt större utsträckning finns det också barn som det hopar sig olika typer av utmaningar för, konstaterar Aitkoski.

Klasslärare Aurora Bergroths fjärdeklass i finska Matinlahden koulu har deltagit i undervisningen sedan januari. På lektionerna i välbefinnande har eleverna fått lära sig att känna igen känslor, sätta namn på dem och övat sig i vilka sätt det finns att justera ens egna känslor. Eleverna har också funderat på färdigheter för välbefinnande i vardagen, som vila och att stilla sig.

– De flesta elever kan namnge baskänslorna: glädje, sorg, rädsla och hat. Ordförrådet för känslor varierar ändå beroende på om eleven talar finska eller svenska som modersmål eller om det i hemmet har talats om känslor, säger Bergroth.

Barnen har fått fler sätt för växelverkan och känslokompetens, enligt Bergroth. Skolbarnen har varit motiverade att arbeta kring det här, även om de här ämnena har varit främmande för en del av skolbarnen.

– För en del barn har ämnena varit svåra och främmande. När man ska granska sig själv, sitt inre och fundera på känslor som rädsla eller skam, så har barnet kunnat börja spralla, vänt sig bort eller i yttersta fall avlägsnat sig från situationen.

Det har satsats på en trygg och lugn atmosfär under lektionerna. Skolbarnen har fått prova sätt att justera sina känslor, både på fritiden och i skolan.

– En av mina elever berättade att hen tagit i bruk att knyta näven under fotbollsträningarna. När man växlar mellan att turvis knyta och slappna av näven kan den fysiska känslan flytta fokuset från ens inre omtumlande kaos, säger Bergroth.

När känslorna har kommit i gungning under lektionstid eller raster har vi också tillsammans kunnat fundera på konkreta metoder som kunde hjälpa i liknande situationer.

Projektet ska stärka hur fäst man blir vid skolan innan övergången till högklasserna

Projektet Låt klassen lysa är förebyggande. Genom att satsa på gemenskap, strävar man till att fästa barnen vid skola och skolgång, innan flytten till högklasserna.

– Forskning visar att när vi uppmärksammar det goda, stärker det glädje och välbefinnande. I undervisningen stärker vi gemenskapen och den glädje och det hopp som redan finns i skolorna, sammanfattar Aitkoski.

De tre; Kalmi, Aitkoski och Bergroth konstaterar att enbart med undervisning i välbefinnande löser man inte hur ojämnt barns välbefinnande och mående fördelas.

– Undervisningen i välbefinnande i skolorna spelar en viktig roll. Men enbart undervisningen i färdigheter i välbefinnande löser inte social ojämlikhet och att social misär går i arv. Det är ett enormt nationellt problem som kräver både att fattigdomen minskar, såväl som bredare samarbete, summerar Bergroth.

Låt klassen lysa-projektet förverkligas i samarbete med olika aktörer. I nätverksbyggandet letas efter större gemensamma verksamhetsmodeller för att främja barns och ungas mående. Bland andra Mieli rf, SOS-barnbyar och föreningen Lasten ja nuorten keskus fungerar som utvecklingspartner för innehåll i projektet.

Låt klassen lysa-projektet i ett nötskal:

• Låt klassen lysa är ett projekt för social förstärkning hos barn. Målsättningen är att stöda sociala färdigheter, främja gemenskap och välbefinnande hos fjärde- och femteklassare i Esbo.
  
  
• Samarbetsprojektet mellan sektorn för fostran och lärande i Esbo stad och den kyrkliga samfälligheten förverkligas 2024–2027 som en del av skoldagen i samarbete med klasslärare och anställda i projektet. De anställda i projektet är erfarna, sakkunniga inom utbildning och fostran.
  
  
• Undervisningen är religiöst, livsåskådnings och politiskt obunden och den passar alla elever. Det är fråga om undervisning i enlighet med grundskolans läroplan.
  
  
• Fjärde- och femteklassare i 25 skolor i Esbo deltar, varav två är svenskspråkiga skolor: Karamalmens skola och Kungsgårdsskolan.

Projektet finansieras och förverkligas av Esbo evangelisk-lutherska kyrkliga samfällighet.

www.luokkaloistamaan.fi