Resistenta bakterier sprider sig i sjukhus i krigszoner och därifrån till andra länder

Tusentals patienter i Ukraina har flyttats för vård i olika europeiska länder sedan den fullskaliga ryska invasionen. En studie genomförd vid Helsingfors universitet och Helsingfors universitetssjukhus HUS visar att åtta procent av de ukrainska flyktingarna fått sjukhusvård för krigsrelaterade skador. 80 procent av patienterna bar på antibiotikaresistenta bakterier. 

Risken störst bland patienter som fått sjukhusvård för krigsskador

Studien visar också att de flyktingar som inte fått sjukhusvård inte bar på fler resistenta bakterier än finländare som varit på resa i Asien, Afrika eller Sydamerika.

- Risken för antimikrobiell resistens är särskilt oroande hos patienter som fått sjukhusvård i konfliktområden. Högresistenta bakterier och ofta allvarliga infektioner i anslutning till dem påträffades bland de krigsskadade patienterna, berättar studiens forskningsledare Anu Kantele, professor vid Helsingfors universitet.

De resistenta bakterierna sprider sig i världen

Hälso- och sjukvården i krigszoner är särskilt utsatt för spridningen av resistenta bakterier.

- Sjukhusen i konfliktzonerna är överbelastade och det är omöjligt att förebygga infektioner på ett effektivt sätt. I sådana förhållanden kan svårbehandlade bakterier sprida sig, säger Kantele.

Bland de ukrainska flyktingar som inte fått sjukhusvård utomlands innan de anlände till Finland var förekomsten av resistenta bakterier klart ovanligare. Hos dem påträffades främst ESBL-kolibakterier och bland enstaka patienter MRSA-bakterier.

- Vanliga medborgare behöver inte oroa sig för läget. Frågan gäller ett problem som uttryckligen rör sjukhusmiljöer, framhåller doktoranden Tuomas Aro, som specialiserar sig till infektionsläkare.

Beredskapen inom den finländska hälso- och sjukvården är god. De patienter som fått sjukhusvård utomlands placeras i enkelrum på sjukhuset, kombinerat med kontaktisoleringsåtgärder och bakterieprovtagning.

- Det är viktigt att förstå att förekomsten av resistenta bakterier hos vanliga flyktingar inte är större än hos finländare som till exempel varit på resa i Asien, han fortsätter.