Skolmaten väcker debatt – Karleby stad reagerar på responsen

”Vi vill tacka alla för den respons vi fått – kommuninvånarnas delaktighet i viktiga frågor som stöder i vardagen, såsom skolmaten, är mycket viktig”, säger stadsdirektör Stina Mattila.

Skolbespisningen är en väsentlig del av skoldagen och barnens vardag. Skolbespisningen är en lagstadgad tjänst som staden ordnar och som styrs av den nationella rekommendationen för skolbespisning och stadens strategi.

I Karleby togs ett nytt produktionssätt i bruk vid tillagningen av skol- och daghemsmaten. Menyn uppdaterades och maten tillagas numera med en kallproduktionsmetod vid Biskopsbacken. Mätfel har uppstått i samband med inkörningsfasen vid skolstarten.

”Tyvärr har det skett ett fel i samband tillredningen under förra veckan. Vi är medvetna om problemet och vi rättar till det i fortsättningen”, konstaterar städ- och matservicechef Jutta Koivuniemi. ”Vi är mycket ledsna över felet. Och vi är ledsna för att barnen inte tyckte om maten.”

Karleby stads matservice utvecklar menyerna kontinuerligt på basis av den respons som kommer in. Maträtter som bidrar till stort svinn ändras eller avlägsnas från menyn. Respons samlas in systematiskt både från matgästerna och från produktions- och serviceköken.

Ren, inhemsk mat

Skolmaten i Karleby har utvecklats under årens lopp i enlighet med rekommendationerna och på basis av stadens strategi och klimatprogram så att den ska vara mer ansvarsfullt producerad.

• Graden av inhemskt ursprung: rotsaker och grönsaker är närproducerade och köttet är inhemskt till 99,5 procent. Alla råvaror (t.ex. paprika, ananas) finns dock inte att fås som inhemska produkter året om eller överhuvudtaget.
• Rena smaker: nästan alla färdiga såsbottnar, smakförstärkare och kryddblandningar har tagits bort från matproduktionen. I stället används äkta kryddor som vitlök, paprika, chili och peppar.
• Vegetabiliska proteiner: utländska vegetabiliska proteinkällor, som soja, har ersatts med inhemska. Målet är att öka användningen av inhemska råvaror och stödja närproduktionen. Mängden vegetabiliska proteiner har inte ökats.
• Menyer: Menyerna planeras för fem veckor framåt. Under dessa fem veckor erbjuds 4 (tidigare 3) vegetariska maträtter. Mängden kött och fisk har hållits oförändrad.
• Fettkvalitet: Vid tillagningen av mat har man tagit hänsyn till att fettkvaliteten följer näringsrekommendationerna. Mängden animaliska fetter har minskat och användningen av omättade fetter förespråkas vid matlagningen.
• E-koder: I produktbeskrivningen i Jamix hittas en förteckning över maträttens råvaror och ingredienser. E-koder anges också även om de utgör en marginell del av hela måltidshelheten.

Produktion och kostnader för skolmat

I Karleby finns fyra produktionskök. Produktionsköken tillagar och producerar måltider för serviceköken. I Biskopsbackens produktionskök tillagas mat för skolorna i centrala Karleby, från Lucina Hagmans kök transporteras maten till skolorna och daghemmen i Kelviå, Lochteå och Ullava och i Storby och i Storkisbacken tillagas mat till daghemmen i Karleby centrum.

I Biskopsbackens produktionskök tillagas mat för samtliga skolor i centrala Karleby och för Biskopsbackens daghem, dvs. ca 4 700 matportioner per dag.

Produktionsköken bereder huvudrättens råvaror, och rör om och kryddar dem enligt recepten. Efter detta packas, kyllagras och kyltransporteras maten till skolorna. Maten tillreds i skolornas servicekök och maten får dra sig innan den serveras.

Den totala budgeten för skolmaten i Karleby är ca 8 miljoner euro och priset för en enskild matportion är 3,27 euro. Priset ligger något över det nationella genomsnittet. Målet för utvecklingen av skolmaten har hela tiden varit att tillaga renare, näringsrikare och mer inhemsk mat – inte inbesparingar i råvaror. Besparingar har eftersträvats genom omorganisering av arbetet och i personalkostnader, inte genom att pruta på kvaliteten.

Skolbespisningen hjälper att orka och är en del av fostringsarbetet

Målet är att erbjuda barn och unga näringsrik, mångsidig och trygg mat som stödjer deras tillväxt, välmående och lärande.

”Skolbespisningen är också en fostrande situation där barnen får bekanta sig med nya smaker, råvaror och med matkulturen”, berättar direktören för undervisnings och fostran Ronnie Djupsund.

Karleby stad städ- och matservice fortsätter att kontinuerligt utveckla skolmatens kvalitet, smak och näringsvärde. Arbetet med att utveckla menyer och recept genomförs tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.

”Vi tackar kommuninvånarna för responsen. Respons som hjälper oss att utveckla skolmaten är värdefull för oss och hjälper oss att utveckla recepten. Menyerna hittas både på stadens webbplats och i tjänsten Jamix. Vi hoppas att responsen ges via tjänsten Jamix så att den kan behandlas snabbt och utnyttjas systematiskt i utvecklingsarbetet”, säger Koivuniemi.

Karleby stad samlar aktivt in respons och följer upp hur maten smakar och dess kvalitet.

”Cheferna för serviceköken kontrollerar situationen vid varje kök varje dag. Vi säkerställer att allt är i sin ordning och samlar in personalens, barnens och de ungas respons om matens smaklighet”, berättar matservicens serviceproduktionschef Noora Huotari.

Huotari påminner att om maten orsakar till exempel allergiska symtom ska man så snart som möjligt meddela om dem till skolans kök och vara i kontakt med hälso- och sjukvården för att man ska snabbt kunna reagera på situationen.

Bakgrund till utvecklingen

Karleby stadsstyrelse utsåg 2020 en arbetsgrupp för utvecklingen av matproduktionen och vars utvecklingsarbete ligger till grund för matproduktionen. Projektet för att utveckla matproduktionen har behandlats bland annat i stadsstrukturnämnden och nämnden för undervisning och fostran (tidigare bildningsnämnden). Stadsstyrelsen har fattat beslutet om nuvarande skolmatsproduktionen.

Bakgrunden till utvecklingsarbetet var flertalet äldre skolkök som var i behov av grundlig renovering samt behovet av en mer omfattande uppdatering av matproduktionen. I och med utvecklingsarbetet övergick man till en modell där maten bereds i fyra produktionskök och tillagas färdigt i skolornas och daghemmens servicekök. I utvecklingsarbetet beaktades också försörjningsberedskapen och behovet av ett beredskapskök.

Utvecklingen har också påverkats av andra aktuella frågor: iakttagelser som gäller livsmedelssäkerheten under coronatiden, Karleby stads strategi och klimatprogrammet.