Finland och andra västländer har redan skurit för mycket från världens fattiga

Finansminister Riikka Purras budgetförslag sammanfattar sannfinländarnas syn på att utvecklingssamarbete är sekundärt. Enligt ministern är det lätt att hitta besparingar på en miljard euro.

“Idén att utvecklingssamarbete är sekundärt är främmande för oss och för de flesta finländare. Ansvar för ett värdigt liv även utanför våra gränser är ett värdeval vi vill göra”, betonar biskop Kaisamari Hintikka från Esbo och biskop Mari Parkkinen från S:t Michel.

Enligt en barometer från utrikesministeriet anser 81 % av finländarna fortfarande att det är viktigt att bekämpa fattigdom och minska ojämlikhet i världen [1]. Vår grundlags första paragraf uppmanar Finland att delta i internationellt samarbete för att främja fred, mänskliga rättigheter och samhällsutveckling. Utvecklingssamarbete är ett sätt att uppfylla denna positiva skyldighet.

Finland genomför nedskärningar i ett läge där hela det internationella systemet prövas hårt på grund av ökade behov och minskade resurser. Effekterna av USA:s massiva nedskärningar i internationellt bistånd är ännu inte helt kända, men de är dramatiska. Till exempel finns det nu 40 % mindre pengar till humanitärt arbete än för ett år sedan.

“Behovet av hjälp har inte minskat. Krigen i Gaza, Sudan, Ukraina och Myanmar visar hur mycket livräddande arbete som behövs i världens krisområden. Varje person som dör av hunger, bomber eller brist på skydd är en för mycket år 2025. Det handlar om människor med framtidsdrömmar, saknade av sina familjer och vänner”, säger Tomi Järvinen, verksamhetsledare för Kyrkans Utlandshjälp.

Ytterligare nedskärningar föreslås innan någon som helst effektutvärdering har gjorts av de tre tidigare nedskärningsomgångarna. När argumentet är att det fortfarande finns "luft" i utvecklingssamarbetet, blir det oklart om regeringens rekommendationer i handels- och utvecklingspolitiska redogörelser från början varit överbudgeterade. Det är osannolikt, eftersom Finland inte ens kan uppfylla sina finansieringsåtaganden enligt Parisavtalet – åtaganden som Finland säger sig vilja uppfylla.

"Nedskärningarna innebär en kraftig förändring i våra värderingar. Finland är känt som försvarare av mänskliga rättigheter och internationell rätt, men skär nu i människors rätt till ett gott liv, mat, utbildning, försörjning och fred. Tragiskt nog innebär nedskärningarna också att vi tar ifrån unga generationer möjligheten att bygga en värdig framtid", påminner Pauliina Parhiala, verksamhetsledare vid Finska Missionssällskapet.

Även om det för den nuvarande regeringen är "väldigt lätt" att ta bort stöd från världens fattigaste, försvårar beslutet främjandet av ett europeisk totalförsvar. Utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsbyggande är en integrerad del av EU:s säkerhetsstruktur. Utrikespolitiska institutet har till exempel varnat för att medlemsländernas nedskärningar i freds- och stabilitetsfrämjande arbete hotar EU:s strategiska geopolitiska mål på lång sikt. [2]

I slutändan handlar det om en stor motsättning mellan ord och handling. Finland säger sig tillhöra den nordiska referensgruppen i utvecklingspolitiken. Finland påstår sig stödja ett starkt FN, men kraftiga nedskärningar förvärrar FN:s kris ytterligare. Regeringen säger sig söka nya marknader för finländska företag, men skär ner på finansinvesteringar och minskar sin närvaro i utvecklingsländer.

När det handlar om att minska fattigdom och samtidigt skydda Finlands och Europas intressen i en geopolitisk turbulens, går regeringens nedskärningar för långt. Vi, representanter för kyrkliga organisationer och humanitärt arbete, ser den mänskliga lidandet som nedskärningarna orsakar – både på internationella arenor och på gräsrotsnivå. Vi tror inte att detta speglar finländarnas vilja.

[1] https://um.fi/julkaisut/-/asset_publisher/TVOLgBmLyZvu/content/kehitysyhteistyon-mielipidemittaus-2025/35732

[2] https://www.fiia.fi/wp-content/uploads/2024/10/bp395_europes-development-and-peacebuilding-cuts.pdf