Arbetslivet fragmenteras – utkomsten och arbetsförmågan byggs upp allt mer individuellt

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.9.2025

Enligt Arbetshälsoinstitutets scenariorapport om sociokulturell förändring blir arbetslivet allt mer individorienterat och mångfaldigt. På 2030-talet bygger arbetssätten, identiteterna och uppfattningarna om arbetsförmågan allt mer på individuella upplevelser, värderingar och livssituationer.

För att utvecklingen inte ska leda till försämrad gemenskap och ojämlikhet behövs delade betydelser och fungerande strukturer vid sidan av individualiteten.

– När arbetslivet fragmenteras behövs nya gemensamma spelregler. De uppstår inte utan förhandlingar, där man även identifierar maktförhållandena och de olika parternas mål, säger forskningschef Anu Järvensivu på Arbetshälsoinstitutet.

Arbetssätten och utkomsten blir mer mångsidiga

Inom många branscher är fragmenterat arbete redan normen. Till exempel inom medie- och kulturbranschen, jord- och skogsbruket samt restaurang- och handelsbranschen utförs en stor del av arbetet i andra anställningsförhållanden än heltidsanställningar.

I framtiden kommer allt fler att få sin utkomst från flera källor: projekt, stipendier, deltidsarbete, plattformsarbete eller kapitalinkomster, och de traditionella gränserna mellan löntagare och företagare suddas ut ytterligare.

– Mångsidigt förvärvsarbete kan erbjuda frihet och möjlighet att utföra meningsfullt arbete på egna villkor, men det kan också öka osäkerheten och belasta. När energin går åt till att söka och möjliggöra arbete och inte till själva arbetet lider meningsfullheten och produktiviteten, betonar Järvensivu.

När utkomsten fragmenteras krävs ett nytt sätt att tänka på arbetets avtal, villkor och system. Enligt rapporten borde till exempel basinkomsten och folkkapitalismen få mer utrymme i debatten. Dessutom bör man säkerställa att företagshälsovården, stödet för arbetsförmågan och karriärhandledningen når även de som inte har en arbetsgivare eller ett fast anställningsförhållande.

Arbetsförmågan är inte bara ett mätbart tillstånd utan en individuell upplevelse

Arbetsförmågan bedöms inte längre enbart utifrån hälsotillstånd, diagnoser eller fysiska begränsningar. I 2030-talets arbetsliv definierar allt fler sin arbetsförmåga utifrån hur arbetet känns: stöder det välbefinnandet, är det meningsfullt och hur bra möjliggör det det övriga livet.

Bakom förändringen ligger bland annat ökade psykiska utmaningar, individualisering av arbetslivet och nya värderingar, såsom eftersträvan efter meningsfullhet och hållbarhet.

– Även arbetsproduktiviteten grundar sig allt mer på psykiskt välbefinnande och engagemang. Betydelsefullhet och känslor är inte bara privata frågor, utan en väsentlig del av organisationernas verksamhet och hållbarhetstänkande, konstaterar Ari Väänänen, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet.

Individens känsla av belastning eller suddiga gränser är svår att mäta, vilket kan orsaka tolkningsskillnader på arbetsplatserna och inom företagshälsovården. Enligt rapporten behövs en kritisk diskussion om hur forskning och politik styr åtgärder och stödåtgärder kring arbetsförmågan.

– Det är viktigt att det inte växer servicesystem runt den upplevelsebaserade arbetsförmågan som ständigt benämner nya upplevelsetillstånd som symtom och störningar. Vi behöver sätt att hantera utmaningarna kring den förnyade arbetsförmågan som en del av det dagliga arbetet och den nya arbetsplatskulturen, betonar Väänänen.

Läs rapporterna

• Meddelandet baserar sig på Arbetshälsoinstitutets rapport Sosiokulttuurinen muutos (Sociokulturell förändring). Rapporten är en del av serien Työelämän suunta (Arbetslivets riktning), som granskar arbetslivets utvecklingsförlopp fram till år 2035. Seriens övriga delar behandlar den tekniska förändringen, befolkningsstrukturens förändring samt klimatförändringen och den gröna omställningen.
• Seriens rapporter kan läsas på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska).
• Webbseminariet Työelämän suunta den 10 september fördjupar sig i den sociokulturella förändringen samt klimatförändringen och den gröna omställningen. Du kan anmäla dig till webbseminariet fram till den 9 september.

Ytterligare information

• Forskningschef Anu Järvensivu, anu.jarvensivu@ttl.fi, 050 443 1706                                                  
• Forskningsprofessor Ari Väänänen, ari.vaananen@ttl.fi, 050 511 0530