En sjättedel av de mottagare av utkomststöd som uppmanades att flytta på grund av lagändringen flyttade

Lagändringen som trädde i kraft i april 2024 skärpte villkoren för de boendeutgifter som ersätts i samband med det grundläggande utkomststödet. Mellan april och juli 2024 flyttade knappa 15 procent, dvs. drygt 3 000 hushåll av de cirka 22 000 hushåll som uppmanats att flytta. De flyttade inom tio månader efter uppmaningen.

Efter lagändringen syntes på månadsbasis en ökad andel hushåll som flyttade bland dem som uppmanats att flytta, men slutresultatet var att andelen hushåll som flyttat stabiliserade sig på ungefär samma nivå som för andra grupper som överskridit boendenormen.

– Uppmaningen att söka en förmånligare bostad verkar inte i någon större utsträckning ha fått mottagarna av utkomststöd att flytta, säger Signe Jauhiainen, forskningschef vid FPA.

Maximibeloppet per kommun av de boendeutgifter som godkänns i utkomststödet, den så kallade boendenormen, fastställs i en förordning av statsrådet. I lagen om utkomststöd anges separat på vilka grunder FPA kan beakta boendeutgifter som är större än normen. Om det inte finns någon sådan grund för högre boendekostnader får hushållet tre månader på sig att söka en förmånligare bostad, varefter FPA beaktar boendeutgifterna utifrån boendenormen.

Ersättningen för boendekostnader som överskrider normerna minskade i sin helhet

Innan lagändringen trädde i kraft i mars 2024 beaktades boendeutgifterna till fullt belopp hos cirka 40 procent av de hushåll som fick utkomststöd, trots att deras boendeutgifter överskred den kommunspecifika boendenormen. I mars 2025 var motsvarande andel endast 17 procent.

Andelen hushåll med boendeutgifter som överskrider boendenormen och vars utgifter beaktats enligt normen ökade från 11 procent till 27 procent. Dessa hushåll måste alltså bekosta en del av boendeutgifterna med andra inkomster, t.ex. utkomststödets grunddel.

– Lagändringen minskade ersättningen av boendeutgifter som överskrider normen. Samtidigt försvagade lagändringen dock den ekonomiska situationen för dem som inte har flyttat, eftersom deras boendeutgifter inte längre beaktas till fullt belopp inom utkomststödet, säger Jauhiainen.

I början av uppföljningen överskred boendeutgifterna normen med i genomsnitt 14 procent för de hushåll som flyttat, medan överskridningen för dem som blev kvar i sin bostad var i genomsnitt 11 procent. Efter flytten var det i genomsnitt bara knappa 3 procent av hushållen vars boendeutgifter överskred normen.

– En del av dem som uppmanades att flytta har flyttat till en sådan förmånligare bostad där boendeutgifterna fortfarande överskrider boendenormen, men med ett lägre belopp än tidigare. Detta kan bero på att en del har haft svårt att hitta förmånligare bostäder, säger Jauhiainen.

Främst ensamförsörjare och boende i huvudstadsregionen har flyttat

Sett till familjetyp var barnfamiljer med en vårdnadshavare den kategori som oftast flyttade; 21 procent av dem flyttade. Av singelhushållen, som utgör merparten av utkomststödstagarna, flyttade endast knappa 13 procent.

Sett till region var flyttande vanligast i huvudstadsregionen, där 17 procent av de hushåll som uppmanats att flytta faktiskt flyttade. I övriga städer med över 100 000 invånare var andelen som flyttade 13 procent och i övriga Finland 14 procent.

– Att man bor kvar i en bostad vars utgifter överskrider boendenormen kan bero på till exempel att flyttande innebär besvär och kostnader, på att det varit svårt att hitta en förmånligare bostad eller att utkomststöd bara är en tillfällig lösning, säger Jauhiainen.

Mer information

FPA:s forskare skriver mer ingående om ämnet i FPA:s forskningsblogg.