Undersökning: Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen – ångest var den vanligaste orsaken

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 12.9.2025

I Finland har man under de senaste åren inte systematiskt kartlagt branschspecifika förändringar av sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa och skillnader mellan branscher. Arbetshälsoinstitutets nationellt representativa registerundersökning svarar på detta behov och beskriver hur frånvaron har utvecklats i olika arbetstagargrupper och verksamhetsområden åren 2007–2021.

– Resultaten var överraskande på två sätt. Den ökande trenden av frånvaro på grund av psykisk ohälsa syntes i alla undersökta verksamhetsområden, och samtidigt ökade skillnaderna mellan olika arbetstagargrupper, säger Ari Väänänen, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fördubblades inom social- och hälsovårdsbranschen

Mängden sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade inom alla verksamhetsområden, men ökningen var särskilt kraftig inom social- och hälsovårdsbranschen. År 2015 hade kvinnor inom social- och hälsovårdsbranschen i genomsnitt mindre än 1,6 frånvarodagar per person per år, medan antalet år 2021 redan var över 3,8 dagar. På befolkningsnivå innebär detta över 600 000 tilläggsdagar per år.

Av yrkesklasserna särskilde sig särskilt kvinnor i lägre tjänstemannaställning. Deras genomsnittliga antal frånvarodagar ökade från 1,3 dagar till 3,4 dagar per år, vilket på befolkningsnivå betydde nästan en miljon extra frånvarodagar per år.

– Kvinnor i lägre tjänstemannaställning utgjorde cirka en tredjedel av arbetskraften, men deras frånvaroperioder förklarade nästan hälften av hela ökningen av frånvaron. Detta visar att frånvaro på grund av psykisk ohälsa ackumulerades särskilt i vissa kvinnodominerade grupper, säger Pekka Varje, forskningschef vid Arbetshälsoinstitutet.

Ångest passerade depression som orsak till ny frånvaro på grund av psykisk ohälsa

Depression och ångeststörningar förklarade merparten av all frånvaro på grund av psykisk ohälsa. Under uppföljningsperioden ökade frånvaron på grund av depression med 1,7 gånger, medan frånvaron på grund av ångest ökade med 3,4 gånger.

År 2021 blev ångeststörningar för första gången den vanligaste orsaken till nya sjukfrånvaroperioder på grund av psykisk ohälsa. Depressionsrelaterade perioder var emellertid i genomsnitt längre och förklarade majoriteten av de totala dagarna.

Ökningen av antalet frånvarodagar som var kopplade till ångest koncentrerade sig särskilt till unga och medelålders kvinnor i tjänstemannaställning. Även bland män i tjänstemannaställning ökade frånvaron på grund av ångest tydligt, men de absoluta mängderna var lägre än hos kvinnor.

– Kön, ålder och ställning i arbetslivet återspeglades i hur kraftig ökningen av antalet frånvarodagar var. Förändringen begränsades emellertid inte enbart till vissa grupper, utan frånvaro på grund av ångest ökade i alla befolkningsgrupper, preciserar Varje.

Bakgrunden är förändringar i arbetslivet och kulturella faktorer

Bakom ökningen av frånvaro på grund av psykisk ohälsa kan finnas förändringar i både arbetslivet och kulturen. I kvinnodominerade branscher kan arbetets försvagade specialvillkor och svårare återhämtning från arbetet delvis förklara den oroväckande utvecklingen inom social- och hälsovårdsbranschen och bland kvinnor i tjänstemannaställning.

Även tröskeln för att söka vård kan ha sänkts, särskilt i livssituationer relaterade till ångest. Användningen av psykiatriska klassificeringar som gäller psykiska utmaningar kan ha förändrats inom hälsovården, och den arbetande befolkningen strukturerar eventuellt sina känslolivsproblem allt oftare genom ångest.

– Förändringen kan utöver belastande arbetsförhållanden även tyda på att de kulturella sätten att söka hjälp och klassificera symtom har förändrats. Tillsammans kan dessa faktorer förklara varför tillväxten har varit så kraftig, särskilt inom kvinnodominerade branscher och yngre åldersgrupper, bedömer Väänänen.

Mer information om undersökningen

• Nationellt representativ registerundersökning där Statistikcentralens befolkningsuppgifter kombinerades med FPA:s sjukdagpenningsregister. Materialet bestod av fyra befolkningsurval på 33,3 procent av den arbetande befolkningen i åldern 21–62 år, uppföljningsåren 2007–2021. I granskningen ingick sjukdagpenningsdagar som betalats på grund av psykisk ohälsa per yrkeskategori och verksamhetsområde.
• Publicering i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka: https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025090995094 (Julkari)
• Studien har finansierats av Finlands program för hållbar tillväxt ur EU:s engångsinstrument för återhämtning (NextGenerationEU) via social- och hälsovårdsministeriet. Med finansiering från Programmet för hållbar tillväxt genomförs det i regeringsprogrammet inskrivna Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet (projektet Verktygslåda för psykisk hälsa).
• Forskningen har också fått stöd av Rådet för strategisk forskning RSF, som är verksamt inom Finlands Akademi (DEMOGRAPHY-programmet, LIFECON-projekt 364414).

Läs mer

• LIFECON-projektets webbplats: https://www.ttl.fi/lifecon-vaestorakenteen-muutosten-elamankaari-ja-talousvaikutukset (på finska)

Ytterligare information

• Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen@ttl.fi, 050 511 0530
• Pekka Varje, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, pekka.varje@ttl.fi, 050 576 8236