Tillväxten av Finlands skarvpopulation planade ut

”Den exceptionella tillväxt som observerats under de två föregående somrarna verkar nu ha avstannat, och det har inte skett någon betydande tillströmning av nya häckande fåglar från andra Östersjöländer”, säger forskaren Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral (Syke).

Den största ökningen av marina områden, 13 procent, observerades i Skärgårdshavet, där antalet bon ökade med cirka 560. Detta berodde på att en koloni i Masku fördubblades till över tusen bon.

I Finska viken och Bottenviken var ökningen endast ett par procent, med cirka 180 bon i Finska viken och 75 i Bottenviken. I Kvarken minskade antalet bon med så mycket som en femtedel, 560 bon, och i Bottenhavet med fyra procent, 520 bon.

Cirka 15 900 skarvbon räknades i Bottniska viken, vilket var tusen färre än föregående sommar. I Bottenhavet fanns cirka 11 390 bon, nästan alla i Satakunta, 2 190 i Kvarken och 2 320 i Bottenviken. Cirka 11 270 bon räknades i Finska viken och 4 730 i Skärgårdshavet. Liksom tidigare år observerades endast en koloni med ett dussintal bon i inlandet, i Päijänne-Tavastland. Kolonin vid kustnärä sjön i Pori minskade med nästan en fjärdedel till cirka 1 470 bon.

Lite mer än en tredjedel av skarvarna häckade i både Bottenhavet och Finska viken, 15 procent i Skärgårdshavet och 7 procent i både Kvarken och Bottenviken.

Åtta kolonier med över tusen bon

Totalt observerades 67 skarvkolonier i Finland, som häckade på sammanlagt 104 skär eller öar och av kolonier nio häckade i små grupper på sjömärken, linjetavlor eller fyrar.

Skarvkolonier med över tusen bon fanns i Björneborg (2 st.), Raumo, Masko, Åbo, Raseborg, Esbo och Borgå. Dessa kolonier utgjorde mer än hälften av hela skarvpopulationen i Finland. Den största kolonin, som ligger i Raumos hamn, minskade med mer än tusen bon till knappt 6 600 bon.

På kommunnivå ökade antalet skarvbon mest i Björneborg, med cirka 840, och i Masko, med 490 bon. I Siikajoki, Nykarleby, Salo, Ingå, Sjundeå, Helsingfors och Lovisa ökade populationen med cirka 100–300 bon på varje plats.

Populationen minskade mest i Raumo, med 1 075 bon, och Korsholm, med 810 bon. I Kristinestad, Kyrkslätt, Borgå och Fredrikshamn minskade populationen med cirka 200–300 bon på varje plats.

Liksom föregående sommar var den häckningsplatsernas areal cirka 76 hektar. Andelen trädhäckande skarvar fortsatte att öka och utgjorde redan två tredjedelar av det totala antalet bon, jämfört med endast en fjärdedel sex år tidigare. Häckningar i inre skärgården, närmare bebyggelse och i träd, har ökat i takt med havsörnens ökade predation.

Nya kolonier från Bottenviken till östra Finska viken

Sju nya kolonier hittades i Uleåborg, Siikajoki, Karleby, Vasa, Tövsala, Sibbo och Lovisa. De nya kolonierna omfattade totalt cirka 1 670 bon. Dessutom fortsatte tre kolonier att häcka efter ett par års uppehåll. Av de kolonier som observerades förra året blev endast fem små kolonier övergivna.

Skarvkolonier stördes olagligt i åtminstone Malax, Korsnäs, Kristinestad och Fredrikshamn. I början av maj hindrades häckningen på två holmar i Malax och Korsnäs, vilket resulterade i att en ny koloni med över 500 bon bildades i Vasa skärgård. I Fredrikshamn samlades alla ägg från en koloni med cirka 300 bon in i slutet av maj. ”När häckningen hindras eller bon förstörs byter skarvarna häckningsplats, vilket kan leda till att de hamnar i områden som är mer känsliga ur mänsklig synvinkel”, konstaterar Rusanen.

Storskarven är en återvändare

Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen och den finns inte på EU:s lista över jaktbara arter. I Östersjön har skarven återvänt till sin ursprungliga livsmiljö och omfattas inte av den nationella strategin för främmande arter.

Uppföljningen av storskarvsbeståndet koordineras av Finlands miljöcentral Syke. Uppföljningen ger grundläggande information om artens ekologi och utbredning. Vi tackar varmt de över 60 personer som deltog i inventeringen, sökandet och inspektionen av skarvkolonierna under sommaren 2025!

Mer information

Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tel. +358 40 014 8691, fornamn.efternamn@syke.fi