Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna satsar på barns och ungas välmående – välfärdsområdena behövs som stöd

Dela

Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående genom att anställa egen, icke–lagstadgad personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Kommunförbundets utredningar våren 2025 har nästan alla kommuner som svarat investerat egna resurser i barns och ungas välmående, även om lagen inte förpliktar till det.

– Kommunernas tilläggssatsningar vittnar om en genuin vilja att stödja barn, unga och familjer. Vi är dock oroade för att uppgifter som välfärdsområdena har ansvar för skyfflas över på kommunerna, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet

Skolans undervisningspersonal arbetar med generellt inriktad elevhälsa i samarbete med yrkesutbildade personer inom välfärdsområdet. 

Pojcke.
"Kommunernas vilja att främja barns och ungas välmående är uppenbar och det satsas mycket på tjänsterna. Kommunernas ekonomi är dock begränsad. Det vore allt viktigare att kommunerna och välfärdsområdena tillsammans funderar på effektiva arbetsmetoder för den befintliga personalen och på så sätt tillgodose behoven", säger Myllymäki.

Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående genom att anställa egen, icke–lagstadgad personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Kommunförbundets utredningar våren 2025 har nästan alla kommuner som svarat investerat egna resurser i barns och ungas välmående, även om lagen inte förpliktar till det.

Skolans undervisningspersonal arbetar med generellt inriktad elevhälsa i samarbete med yrkesutbildade personer inom välfärdsområdet. Utöver det har kommunerna satsat egna resurser på barns och ungas välmående.

– Kommunernas tilläggssatsningar vittnar om en genuin vilja att stödja barn, unga och familjer. Vi är dock oroade för att uppgifter som välfärdsområdena har ansvar för skyfflas över på kommunerna, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet

Kommunerna har personal som stöder mångsidigt välmående

I fråga om den grundläggande utbildningen och gymnasierna uppgav rentav 85 procent av kommunerna att de har personal som stöder barnens och de ungas välmående. Till de vanligaste beteckningarna hör till exempel skolcoach och skolungdomsarbetare.

Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen finns det klart färre sådana anställda: cirka en femtedel av kommunerna uppgav sig ha anställda som främjar välmåendet, till exempel familjehandledare.

Kommunerna står till merparten för finansieringen

Lönekostnaderna för personal som stöder välmåendet finansieras till merparten av kommunerna själva. I fråga om den grundläggande utbildningen och gymnasiet uppgav nästan hälften av kommunerna att finansieringen tas helt ur kommunens egen budget, medan knappt var fjärde utnyttjade projektfinansiering. Nästan hälften av kommunerna uppgav att finansieringen består av en kombination av dessa.

Också i fråga om småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen var siffrorna liknande: drygt hälften av kommunerna täcker lönekostnaderna med egen finansiering, drygt en tiondel med projektfinansiering och cirka en tredjedel med en kombination av dessa.

Växande behov, begränsade resurser

I utredningarna bedömde nästan alla kommuner att behovet av personal som stöder barns och ungas välmående kommer att öka i framtiden, i synnerhet inom den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Bara enstaka kommuner förutspår att behovet kommer att minska. Inom småbarnspedagogiken var utsikterna mer återhållsamma, men nästan hälften av kommunerna trodde ändå att behovet kommer att öka.

– Kommunernas vilja att främja barns och ungas välmående är uppenbar och det satsas mycket på tjänsterna. Kommunernas ekonomi är dock begränsad. Det vore allt viktigare att kommunerna och välfärdsområdena tillsammans funderar på effektiva arbetsmetoder för den befintliga personalen och på så sätt tillgodose behoven, säger Myllymäki.

Lagen styr mot samarbete – men det finns praktiska problem

Lagen om elev- och studerandevård styr kommunerna och välfärdsområdena till att främja och upprätthålla studieframgång, god psykisk och fysisk hälsa och socialt välbefinnande för de studerande.  I samband med reformen 2023 överfördes ansvaret för kurators- och psykologtjänsterna och skolhälsovården inom den individuellt inriktade elevhälsan till välfärdsområdena. Utöver den individuellt inriktade elevhälsan gör alla vuxna i skolan och yrkesutbildade personer i välfärdsområdet insatser för den generellt inriktade elevhälsan, som enligt lagen ska tillämpas i första hand.

Enligt enkäterna varierar samarbetet med välfärdsområdena betydligt. Vissa kommuner beskriver samarbetet som smidigt och anser att de sektorsövergripande teamen fungerar, men i många kommuner finns det utmaningar.

Många av de tillfrågade upplever att välfärdsområdets anställda alltför sällan är på plats och att deras arbete fokuserar på individuellt stöd, varvid det generellt inriktade arbetet i stor utsträckning faller på den kommunala personalens ansvar. Rekryteringssvårigheter, resursbrist och organisatoriska förändringar försvårar samarbetet.

– Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete behöver fortfarande förbättras. Man måste komma ihåg att både välfärdsområdena och kommunerna ska främja välvärd och hälsa. Båda parterna är skyldiga att samarbeta i denna fråga. Enligt undersökningen upplever kommunerna ändå att det görs försök att föra över ansvaret på kommunerna.

Hur genomfördes enkäterna?

Enkäterna skickades till alla kommuner på fastlandet. Enkäten som gällde den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen besvarades av 139 kommuner, vilket är omkring 48 procent av kommunerna. Svarstiden var 23.5–3.6.2025. Totalt 118 kommuner, dvs. 87 procent av enkätdeltagarna, uppgav att de har personal som stöder välmåendet inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet.

I enkäten som gällde småbarnspedagogik och förskoleundervisning kartlades kommunernas icke-lagstadgade personal som har i uppgift att främja barnens välmående och öka gemenskapen. Enkäten skickades till alla kommuner på fastlandet och den besvarades av 182 kommuner. Svarstiden var 16–27.5.2025.

Läs mer om resultaten i de bifogade rapporterna (på finska).

Närmare upplysningar och intervjuer:

Irmeli Myllymäki
direktör för utbildningsfrågor
+358 46 921 4443
Irmeli.Myllymaki@kommunforbundet.fi

Liisa Jurmu
projektchef, samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena
+358 50 479 6835
Liisa.Jurmu@kommunforbundet.fi

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kyselytulos: Kunnissa panostetaan lasten ja nuorten hyvinvointiin – tueksi tarvittaisiin vahvemmin hyvinvointialueet11.9.2025 07:11:17 EEST | Tiedote

Kunnat ovat panostaneet merkittävästi lasten ja nuorten hyvinvointiin palkkaamalla omaa, ei-lakisääteistä henkilöstöä varhaiskasvatukseen, esiopetukseen, perusopetukseen ja lukioihin, vaikka laki ei siihen velvoita, selviää Kuntaliiton tuoreesta kyselytutkimuksesta. – Kuntien lisäsatsaukset kertovat aidosta tahdosta tukea lapsia, nuoria ja perheitä. Huolemme kuitenkin on, että hyvinvointialueiden vastuulla olevia tehtäviä sysätään kunnille, Kuntaliiton koulutusasioiden johtaja Irmeli Myllymäki painottaa. Koulun opetushenkilöstö toteuttaa työssään yhteisöllistä opiskeluhuoltoa yhteistyössä hyvinvointialueen ammattilaisten kanssa.

Budgetmanglingen drabbade kommunerna mindre än befarat – oro för hur normavvecklingen inom integrationstjänsterna ska lyckas3.9.2025 11:36:06 EEST | Pressmeddelande

Kommunförbundet uttrycker lättnad över att regeringen avstod från största delen av de nya nedskärningar i kommunernas statliga finansiering som Finansministeriet föreslog i augusti. Regeringen skär dock ner statsandelarna till kommunerna nästa år med sammanlagt 75 miljoner euro genom beslut som fattades redan vid vårens ramförhandlingar. Enligt förslagen vid budgetmanglingen blir det dessutom en tilläggsnedskärning på 30 miljoner euro i kommunernas kalkylerade integrationsersättningar för 2027.

Budjettiriihi kuritti kuntia pelättyä vähemmän - kotouttamisen normienpurun onnistuminen huolestuttaa3.9.2025 09:46:02 EEST | Tiedote

Kuntaliitto on huojentunut siitä, että hallitus luopui valtaosasta valtiovarainministeriön elokuussa esittämistä uusista kuntien valtionrahoituksen lisäleikkauksista. Hallitus leikkaa kuntien valtionosuuksia ensi vuonna kuitenkin jo kevään kehysriihessä tehdyillä päätöksillä yhteensä 75 miljoonalla eurolla, minkä lisäksi riihessä päädyttiin esittämään 30 miljoonan euron lisäleikkaukset kuntien laskennallisiin kotouttamiskorvauksiin vuodelle 2027.

Kommunförbundets utredning: kunskapssektorn skapar tillväxt i Finland, men tillväxten koncentreras till städerna2.9.2025 09:07:11 EEST | Pressmeddelande

Branscher som stöder sig på kunskapsarbete är klart de mest betydande sektorerna för ny tillväxt i Finland. Under 2015–2023 skapade kunskapssektorn 50 000 nya arbetstillfällen och 26 500 nya företag i Finland. Detta framgår av en utredning som Kommunförbundet beställt av MDI. Undersökningen granskar den regionala företagsetableringen och utvecklingen av arbetstillfällen inom kunskapsbranscherna, branscherna inom den gröna omställningen och andra tillväxtbranscher.

Kuntaliiton selvitys: Tietoalat luovat kasvua Suomeen, mutta kasvu keskittyy kaupunkeihin2.9.2025 09:02:56 EEST | Tiedote

Tietotyöhön nojaavat alat ovat selvästi merkittävimmät uuden kasvun alat Suomessa. Vuosina 2015–2023 tietoalat loivat Suomeen 50 000 uutta työpaikkaa ja 26 500 uutta yritystä. Tämä selviää Kuntaliiton MDI:llä teettämästä selvityksestä, joka tarkastelee alueellista yritysperustantaa sekä tietoalojen, vihreän siirtymän alojen ja muiden kasvualojen työpaikkakehitystä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye