Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer
Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.

– Som det nu ser ut har Finland inte råd med nuvarande tjänster och strukturer, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen om undersökningsresultaten.
– Städerna behöver finansiering för att kunna hantera sin tillväxt och möta det ökade behovet av tjänster. För områden som förlorar befolkning ser situationen hopplös ut: alla kan inte bli framgångsrika ens med pengar.
Kommunförbundet beställde utredningen av FCG/MDI som nu räknat ut hur befolkningsförändringen påverkar kommunsektorn och de kommunala tjänsterna under perioden 2023–2040. Beräkningarna gjordes utifrån olika urbaniseringsscenarier.
Resultaten är liknande i varje scenario: antalet invånare som använder tjänsterna varierar allt mer från kommun till kommun. Därmed blir det också allt större skillnader i kostnaderna per enhet, särskilt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, och i kommunernas förmåga att täcka sina utgifter.
Rekordstora skillnader i ekonomi och tjänster hotar
Kommunalskattesatserna varierar redan nu stort: från 4,7 procent i Grankulla till 10,9 procent i Påmark. I framtiden kommer särskilt små och landsbygdsbetonade kommuner att ha det svårt, men också regionstäder som genomgått strukturförändringar kommer att ha problem.
I framtiden kommer alla typer av kommuner att ha press på att höja skatterna. År 2040 kan de högsta kommunalskattesatserna vara mer än dubbelt så höga som de är nu. Då skulle den högsta kommunalskattesatsen kunna vara över 24 procent och den lägsta cirka 5 procent.
– Situationen är helt ohållbar. Vi måste omedelbart börja söka lösningar på hur vi kan säkerställa högklassiga utbildningstjänster på alla håll i landet. Den nuvarande service- och kommunstrukturen håller på att nå vägs ände med denna utveckling, säger Minna Karhunen.
Småbarnspedagogiken och utbildningen står för den största delen av kommunernas tjänster och budget, nästan 70 procent.
– Enligt grundlagen har alla rätt till högkvalitativ utbildning oberoende av bostadsort. Utbildning, bildning och kompetens är grunden för hela nationens framgång. Till exempel visar de försämrade PISA-resultaten att utbildningsnivån och inlärningsresultaten har börjat gå neråt. Därför måste lösningar nu börja sökas på bred front.
Kommunförbundet efterlyser parlamentariskt arbete kring kommunernas framtid
Kommunförbundet anser det vara nödvändigt att på nationell nivå inleda ett parlamentariskt arbete där man drar upp riktlinjer för en reform av kommun- och servicestrukturen.
För arbetet behövs en konstitutionell utredning om tolkningen av grundlagen när det gäller att tillgodose grundläggande rättigheter och likabehandling inom de kommunala tjänsterna.
– I Finland behövs en politisk värdediskussion om vad kommunens servicelöfte till invånarna kommer att vara i framtiden, både ur lagstiftningsperspektiv och med tanke på befolkningsutvecklingen och resurserna. Vilka tjänster kan medborgarna förvänta sig med stöd av grundlagen, oberoende av bostadsort? Det gäller också att avgöra hur nära invånarna en tjänst måste vara för att faktiskt vara tillgänglig, säger Minna Karhunen.
Dessutom behövs en öppen, faktabaserad diskussion och politisk beredning för att skapa en uppfattning om vilken typ av kommun- och servicestruktur och/eller servicenätverk som uppfyllandet av servicelöftet kräver på nationell nivå, med hänsyn till faktorer relaterade till befolkningsutvecklingen och ekonomiska ramar.
Som stöd för arbetet har Finlands Kommunförbund gjort en omfattande utredning av vad befolkningsförändringen innebär för olika kommuner och olika utbildningstjänster.
Bilaga: Scenarioutredningen (på finska)
Närmare upplysningar:
Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907
Närmare upplysningar om scenarioarbetet:
Stadsutvecklingschef Henrik Lönnqvist, tfn 050 312 2805
Utvecklingschef Merja Lang, tfn +358 50 413 6065
Nyckelord
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiKommunikationschef
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiDokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Erot kuntien veroprosenteissa uhkaavat revetä ennennäkemättömiin lukemiin - Kuntaliiton Karhunen: Suomella ei ole varaa nykyisiin palveluihin eikä rakenteisiin13.9.2025 08:20:46 EEST | Tiedote
Väestönmurros eli syntyvyyden lasku, ikääntyminen, keskittyvä maahanmuutto ja kaupungistuminen vaikeuttavat ennennäkemättömällä tavalla kuntien mahdollisuuksia järjestää palveluita kuntalaisille. Muutos on vääjäämätön ja merkittävä niin väestöään menettävissä kunnissa kuin vauhdikkaasti kasvavissa kaupungeissakin, selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä. Jos mitään ei tehdä, ero matalimman ja korkeimman kuntaveroprosentin välillä voi tulevaisuudessa olla lähes 19 prosenttiyksikköä.
Kyselytulos: Kunnissa panostetaan lasten ja nuorten hyvinvointiin – tueksi tarvittaisiin vahvemmin hyvinvointialueet11.9.2025 07:11:17 EEST | Tiedote
Kunnat ovat panostaneet merkittävästi lasten ja nuorten hyvinvointiin palkkaamalla omaa, ei-lakisääteistä henkilöstöä varhaiskasvatukseen, esiopetukseen, perusopetukseen ja lukioihin, vaikka laki ei siihen velvoita, selviää Kuntaliiton tuoreesta kyselytutkimuksesta. – Kuntien lisäsatsaukset kertovat aidosta tahdosta tukea lapsia, nuoria ja perheitä. Huolemme kuitenkin on, että hyvinvointialueiden vastuulla olevia tehtäviä sysätään kunnille, Kuntaliiton koulutusasioiden johtaja Irmeli Myllymäki painottaa. Koulun opetushenkilöstö toteuttaa työssään yhteisöllistä opiskeluhuoltoa yhteistyössä hyvinvointialueen ammattilaisten kanssa.
Kommunerna satsar på barns och ungas välmående – välfärdsområdena behövs som stöd11.9.2025 07:10:56 EEST | Pressmeddelande
Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående genom att anställa egen, icke–lagstadgad personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Kommunförbundets utredningar våren 2025 har nästan alla kommuner som svarat investerat egna resurser i barns och ungas välmående, även om lagen inte förpliktar till det. – Kommunernas tilläggssatsningar vittnar om en genuin vilja att stödja barn, unga och familjer. Vi är dock oroade för att uppgifter som välfärdsområdena har ansvar för skyfflas över på kommunerna, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet Skolans undervisningspersonal arbetar med generellt inriktad elevhälsa i samarbete med yrkesutbildade personer inom välfärdsområdet.
Budgetmanglingen drabbade kommunerna mindre än befarat – oro för hur normavvecklingen inom integrationstjänsterna ska lyckas3.9.2025 11:36:06 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet uttrycker lättnad över att regeringen avstod från största delen av de nya nedskärningar i kommunernas statliga finansiering som Finansministeriet föreslog i augusti. Regeringen skär dock ner statsandelarna till kommunerna nästa år med sammanlagt 75 miljoner euro genom beslut som fattades redan vid vårens ramförhandlingar. Enligt förslagen vid budgetmanglingen blir det dessutom en tilläggsnedskärning på 30 miljoner euro i kommunernas kalkylerade integrationsersättningar för 2027.
Budjettiriihi kuritti kuntia pelättyä vähemmän - kotouttamisen normienpurun onnistuminen huolestuttaa3.9.2025 09:46:02 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on huojentunut siitä, että hallitus luopui valtaosasta valtiovarainministeriön elokuussa esittämistä uusista kuntien valtionrahoituksen lisäleikkauksista. Hallitus leikkaa kuntien valtionosuuksia ensi vuonna kuitenkin jo kevään kehysriihessä tehdyillä päätöksillä yhteensä 75 miljoonalla eurolla, minkä lisäksi riihessä päädyttiin esittämään 30 miljoonan euron lisäleikkaukset kuntien laskennallisiin kotouttamiskorvauksiin vuodelle 2027.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum